BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Så ska kommunen stoppa gängkriminaliteten – tillsammans med företagen

Lokala företag är med och sponsrar aktiviteter i Umeå för att aktivera och engagera barn och ungdomar. Syftet är att försöka stävja gängkriminellas rekrytering. ”Att lokala företag i Umeå vill vara med och sponsra civilsamhället är inget att ta för givet”, säger Frida Puntonet Davidila, brottsförebyggande samordnare på Umeå kommun.

Polisens varningsord om utvecklingen i Umeå fick reaktioner. Kommunen avsatte närmare 60 miljoner kronor till sitt brottsförebyggande arbete och de lokala företagen knackade på hos kommunen för att fråga hur de också kunde vara behjälpliga. Nu kommer föreningar och idrottsklubbar kunna mottaga pengar för särskilda ändamål.

– Intresset har varit fantastiskt. Att lokala företag i Umeå vill vara med och sponsra civilsamhället är inget att ta för givet och vi har därför prioriterat företagarnas initiativ och arbetat på en modell för att samarbetet med lokala företag ska fungera effektivt och hållbart. Det är många ekonomiska, juridiska och organisatoriska aspekter som styr hur sponsring ska fungera, så detta har tagit tid att få på plats. Men nu har vi hittat ett bra upplägg, säger Frida Puntonet Davidila, brottsförebyggande samordnare på Umeå kommun.

Upplägget ser ut så att föreningar och organisationer skickar in en ansökan till kommunens brottsförebyggande samordnare, enligt en mall för sponsring av ett initiativ. Samordnaren åtar sig att bedöma initiativets potential till att verka brottsförebyggande samt assisterar initiativet i ansökningsprocessen.

I nästa steg åtar sig kommunens föreningsbyrå och säkerhetsavdelning att kolla upp historiken på föreningar för att ge ett omdöme på om lämpligheten för mottagande av sponsring. Slutligen är det Företagarnas arbetsgrupp som beslutar om vilka initiativ som ska motta sponsring. Det är också Företagarna som samlar in och betalar ut medlen. Kommunens brottsförebyggande samordnare leder uppföljningsarbetet.

– Det ska vara kunskapsbaserat, ha höga redovisningskrav och vara rigoröst uppföljt. En fördel med att använda externa medel är att vi kan ställa tydligare krav på mottagaren, samtidigt som vi får större frihet att stödja insatser som kommunen inte kan finansiera. Det öppnar exempelvis upp för sponsring av kostnader som lön till ledare, vilket stärker möjligheten att bedriva det sociala arbete vi eftersträvar – arbete som skiljer sig från traditionellt föreningsarbete. Medlen ska exempelvis kunna användas till att arvodera en tränare eller ledare att kunna ha tid att hämta upp ungdomar som plötsligt inte dyker upp på träningen eller inte har föräldrar som kan skjutsa, eller för den ha extra kontakt med särskilda individer. Det ska också kunna användas till att hjälpa till med utrustning och avgifter för den som har det behovet, Frida Puntonet Davidila och fortsätter:

– Kommunen kan inte finansiera allt det som föreningar söker efter, exempelvis arvoden, och det är därför en stor fördel att företagens medel kan användas till just det. Det finns få ledare som har den färdighet och kunskap som krävs för att skapa en trygg relation och stödja vissa personer. De ledare som vill göra sociala insatser är så otroligt viktiga och måste fångas upp. Men utan ekonomiskt stöd har dessa ledare inte möjligheten att göra sociala insatser, säger Frida Puntonet Davidila.

Anna Ericsson, som är ansvarig för initiativet från Företagarnas sida, är mycket nöjd med samarbetet med kommunen.

– Det känns fantastiskt bra med vårt samarbete med UmeBrå och kommunens Föreningsbyrå som ger vårt projekt trovärdighet. Vi håller precis på att teckna avtal med de bolag som redan uppmärksammat oss och vi har en dialog med ett troligt första projekt som ska få ta del av fondens medel. Nästa steg blir en riktig lansering av Framtidens Umeå och vi hoppas på stort engagemang från näringslivet. Viktigast av allt blir att engagera barn och ungdomar i både föreningsliv, praktikplatser, sommarjobb och arbete, säger Anna Ericsson, Företagarna Umeå.

Artikeln är ett utdrag från guiden Tillsammans med näringslivet mot brott och otrygghet. Guiden publiceras under mars månad och ges ut av Brå, Länsstyrelserna, Polisen och Svenskt Näringsliv.