DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Så blir det nya betygssystemet – ingen vill hamna på ”skamlistan”
Nu finns ett förslag på ett helt nytt betygssystem för Sverige. TN guidar föräldrar, elever och lärare genom alla åtgärder som snart kan bli av.
När betygsutredningen presenterades häromveckan ägnades mycket av mediernas bevakning åt nyheten att betyget underkänt (F) ska slopas. Att utredarna också har ett paket av åtgärder som förhoppningsvis kan stoppa betygsinflationen och göra betygen likvärdiga fick inte lika mycket utrymme.
Det kommer samtidigt att bli enklare för föräldrarna och eleverna att förstå vad som krävs för att få ett betyg, och detta trots att betygssystemet som sådant är allt annat än lätt att reda ut.
Regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson menar att förändringen är helt nödvändig för att betygssystemet ska få tillbaka sin legitimitet.
– Ur ett mänskligt perspektiv så är orättvisorna flagranta. Jag har förvånats över hur vi sedan mitten på 1990-talet har haft ett system där ungefär 100 000 gymnasister varje år går ut och inte får garanterat rättvisa betyg trots att det handlar om ett myndighetsbeslut. Nu hoppas jag att vi kan rätta till det, sa han under ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum då den nya utredningen diskuterades.
Så funkar det i praktiken
TN går igenom betygsprocessen steg för steg för att visa hur de olika delförslagen är tänkta att hänga ihop:
- Det första steget är att lärarna sätter betyg utifrån sina egna betygsunderlag (OBS, exkluderat de nya nationella slutproven). När föräldrar önskar återkoppling så är det dessa betyg som diskuteras.
- Ett genomsnittligt betyg räknas sedan ut för eleven för alla ämnena som eleven har.
- Nu räknas också ett ”genomsnittsbetyg” ut för alla niorna på den aktuella skolan eller om det handlar om gymnasiet; för de elever som går sista året i ett specifikt gymnasieprogram.
- Eleverna genomför därefter nationella slutprov då ett genomsnittligt provresultat räknas fram för varje elev. Proven är centralt rättade och är digitala. De kommer att vara skriftliga. Det rör sig om fem prov i nian och fem–åtta prov i gymnasieskolan, fler för de teoretiska programmen. Och även om det bara är fem prov i nian så kommer de att täcka tio ämnen, det vill säga kärnämnena plus fyra SO-ämnen och tre NO-ämnen. Provet görs på en dag, men det finns en möjlighet att göra det vid ett uppsamlingstillfälle någon vecka senare om eleven till exempel är sjuk. Central rättning görs i huvudsak efter skolavslutningen. Proven kalibreras i efterhand, vilket gör att svårighetsgraden kan tillåtas att variera.
- Nästa steg är att man räknar fram ett genomsnitt för hur eleverna i nian på den aktuella skolan (eller för de elever som går sista året i ett specifikt gymnasieprogram) har presterat i slutproven.
- Nu jämförs skolans eller gymnasieprogrammets snitt i slutprovet med riket som helhet. Om skolans genomsnitt på slutprovet är sämre jämfört med rikssnittet så måste genomsnittet av de lärarsatta betygen justeras ned. Men även det omvända gäller: Om skolans elever har presterat bättre på slutprovet så ska det genomsnittliga lärarsatta betyget höjas. 70 procent av elevens meritvärde baseras på det nya kalibrerade betyget där lärarens betyg (punkt 1–3) vägs samman med hur skolan eller gymnasieprogrammet står sig jämfört med rikssnittet (punk 4–6). Resten av meritvärdet, det vill säga 30 procent, avgörs av hur eleven själv presterar på slutprovet. Det måste löna sig att göra provet. Det är en viktig morot som borgar för att eleverna tar provet på allvar.
- Med systemet blir det extra viktigt att lärarna som undervisar i samma ämne på en skola gör samma bedömningar vid betygssättningen. Det går nämligen inte helt att motverka att läraren kan rangordna fel bland sina egna elever. Men eftersom 30 procent av elevens meritvärde utgörs av resultatet på slutprovet kan den effekten minska. Bland annat så ska så kallade bedömningssamråd säkerställa att så sker.
- Den nya betygsskalan och bedömningssamråden föreslås införas stegvis från och med höstterminen 2027, medan det nya nationella provsystemet införs stegvis från och med vårterminen 2028. Den nya meritvärdeskalibreringen föreslås införas vårterminen 2030.
- Hur ska vi får en rättvis övergång till det nya systemet? Just för att det införs stegvis, menar Henrekson. Genom att det införs HT 2027 för den elev som börjar gymnasiet då och de första som går ut med de nya betygen gör det VT 2030. Då har de eleverna fått alla sina gymnasiebetyg i det nya systemet.
En ny skala
Dagens betyg ersätts alltså också med en 1–10-skala och betyget underkänt slopas som bekant (nuvarande F). 1–3 ges för mindre än godtagbara kunskaper, 4–5 för godtagbara kunskaper, 6–7 för goda kunskaper, 8–9 för mycket goda kunskaper och 10 för utmärkta kunskaper.
De nya meritvärdena kommer dessutom att ha två decimaler. De betyder att det i praktiken blir 1 000 ”betygsmeritvärdessteg”. Ju finmaskigare systemet är desto likvärdigare blir det, konstaterar man i betänkandet.
Tanken är också att det högsta betyget 10 ska användas sparsmakat, alltså den totala motsatsen till dagens system där A används alldeles för frikostigt.
– I Frankrike så har man en 20-poängsskala och där säger man att det bara är Gud och presidenten som får 20. 18 är exceptionellt bra och även 17 är extremt bra. Även i Sverige kommer vi att vänja oss vid detta, säger Magnus Henrekson.
Han pekar dessutom på vikten av att kursplanerna måste innehålla tydligare kunskapskrav. Han säger att han har stora förhoppningar på den utredning som har tillsatts för att se över läroplanerna, som också ska presenteras idag onsdag. Därmed försvinner förhoppningsvis den obegripliga matris som föräldrar tvingas brottas med när de ska sätta sig in vad eleverna ska lära sig för att få så bra betyg som möjligt.
Det kommer också att krävas att den sökande som lägst har ett genomsnittligt meritvärde på 4 för att få gymnasiebehörighet till de nationella programmen. Det är alltså inte längre ett krav att eleven måste ha minst godkänt (dagens E) i ett antal ämnen, till exempel matematik eller svenska, för att komma in på Naturvetenskapsprogrammet.
Men att få ett genomsnittligt meritvärde under 4 betyder inte att eleven är underkänd. Tanken är även att eleverna med låga betyg ska få andra möjligheter att läsa vidare. De kommer också att vara mycket färre än den stora gruppen elever som idag får underkänt, menar Henrekson.
– Det finns de som inte kommer upp i 4, men då får de fler vägar, kortare och mindre teoretiska gymnasieprogram. Läroplansutredningen tillsammans med vår utredning, och fler vägar för dem som presterar sämre, gör mig övertygad om att vi får en mycket bättre skola, där eleverna också lär sig mer och färre slås ut, säger han.
Om slutprovet har så pass stor betydelse för det slutgiltiga betyget – och det blir tydligare vad som krävs för att få ett visst betyg – minskar även möjligheten för föräldrar att tjata sig till ett högre betyg.
– Dagens system har lett till stora arbetsmiljöproblem för många lärare som utsätts för påtryckningar och hot och heller inte kan, när de ser den långa listan betygskriterier, motivera varför en person får ett B och inte ett A, säger Magnus Henrekson.
Den nya skamlistan
Det blir alltså många nyheter för elever, föräldrar och lärare. På samma sätt måste huvudmän och skolledningar göra sin hemläxa för att navigera sig fram i det nya systemet. Det går inte längre att ge de flesta elever i en klass A i hemkunskap, vilket förekommer på mindre nogräknade skolor, för om eleverna inte kan leva upp till den nivån på de nationella slutproven så sänks betygsnivån på hela skolan.
– I själva verket kommer det sannolikt att bli så att det gäller att undvika det till varje pris. Man vill inte hamna på vad som blir den nya skamlistan, säger Magnus Henrekson.
Det nya systemet kan uppfattas som en revolution och att Sverige går i en extrem riktning. Men Magnus Henrekson menar snarare att det är det nuvarande betygssystemet som är extremt. ”Vi har inte hittat något annat land där betygssättningen är så decentraliserad att behörighet till nästa utbildningsnivå avgörs av enskilda lärares betyg eller där urval baseras enbart på lärarsatta betyg”, står det i betänkandet.
Men det är trots allt bara ett förslag. Nu ska betänkandet ut på remiss och regeringen skriva en proposition.
Vad kan stoppa förslagen?
– Jag är väldigt optimistisk och bedömer att tiden är mogen för våra förslag, säger Magnus Henrekson.
