ELKRISEN

Sveriges Ingenjörer: Så får vi ut max av vattenkraften

Den svenska vattenkraften kan utvecklas med 1 300 megawatt fram till 2035, visar en rapport från Sveriges Ingenjörer. Satsningen på vattenkraft är både nödvändig och brådskande. ”Vi har identifierat en rad olika saker som skulle kunna göra att vi kan få ut mer av den befintliga vattenkraften”, säger Ulrika Lindstrand, styrelseordförande för Sveriges Ingenjörer till TN.

Nyligen arrangerade Sveriges Ingenjörer tillsammans med Kristdemokraterna och Centerpartiet ett panelsamtal om utvecklingspotentialen i den svenska vattenkraften.

Vattenkraften är stommen i det svenska elsystemet och står för ungefär 40 procent av produktionen. Vattenkraften har också väldigt många fördelar.

Kraftslaget är både fossilfritt och billigt men framför allt är det också planerbart och reglerbart i de stora svenska magasinen.

Reglerbarheten är en mycket positiv egenskap som vattenkraften har eftersom det betyder att vattenkraften på ett ekonomiskt rationellt sätt delvis kan anpassa sig till andra kraftslag genom att minska produktionen och spara vatten exempelvis när det blåser bra – samtidigt som man släpper på mer när motsatt väderförhållande råder.

Vattenkraften är också vår huvudsakliga källa för stödtjänster där mer kapacitet också vore bra.

Samma typ av egenskaper hittas också i gaskraftverk vilket också är ett alternativ, liksom flexibel elkonsumtion om man i stället attackerar problemet från andra hållet. Samtliga har sina respektive utmaningar.

Vattenkraftens balansförmåga används redan i det svenska elsystemet, men den är också begränsad vilket inte minst uttrycker sig i negativa elpriser som uppstod 8 procent av årets alla timmar i fjol.

Därför är det också en stor fördel om vattenkraften kan utvecklas och enligt Sveriges Ingenjörer finns en betydande sådan potential.

1 300 megawatt till 2035

Enligt rapporten handlar det om 1 300 megawatt fram till 2035. Detta är nästan lika mycket effekt som Sveriges största kärnkraftsreaktor, Oskarshamn 3 på 1 450 megawatt.

– Detta handlar alltså inte om att bygga ut någonting utan att använda det som vi redan har bättre, säger Ulrika Lindstrand.

Det handlar inte minst om att bygga bort flaskhalsar i befintliga älvar och att uppgradera och effekthöja befintliga turbiner, förklarar hon.

– Dagens turbiner är ofta mer effektiva än de som sitter där i dag. Det kan också vara att det finns förberett för ytterligare en turbin men som man inte satt in, säger Ulrika Lindstrand.

– Det är många sådana saker som går att göra ganska snabbt som vi har identifierat, och en hel del går att göra på relativt kort tid så att man kan se effektförbättringar redan fram till 2030 om man börjar nu.

En annan knäckfråga som begränsar vattenkraften är diverse miljölagstiftning som exempelvis vattendomar som styr hur mycket vatten som får lagras respektive måste släppas på i älven. Detta har att göra med exempelvis säkerhet och påverkan på marint liv.

Hur ser det ut i vattendomarna? Finns det också förändringar man kan göra där för att öka reglerbarheten i befintlig vattenkraft ytterligare?

– Det är en jättesvår fråga och det är svårt att ge ett rakt svar eftersom de är så individuella. Vattendomarna ser väldigt olika ut för våra olika vattenkraftverk så de har otroligt olika förutsättningar. Det finns också olika slags vattenkraftverk som kan påverkas olika. Det är ju alltifrån traditionella med turbiner till de som är kombinerade med pumpkraftverk.

Ett pumpkraftverk utnyttjar volatiliteten i elpriset så till vida att man pumpar upp vatten mellan två reservoarer, med en höjdskillnad mellan. Det kan vara till exempel två sjöar.

På så vis kan man utnyttja skillnaden i elpriset och exempelvis balansera väderberoende kraft.

Här finns också potential om än också förstås begränsad av geografi samt initialt höga byggkostnader. Mängden energi som går att lagra avgörs av storleken på reservoarerna.

Juktans kraftstation som tidigare också använts för ändamålet beräknas bli Sveriges största med en kapacitet på 315 megawatt.

Vattenfall har lämnat in en ansökan till mark- och miljödomstolen i Umeå för ombyggnation av kraftverket. Förutsatt ett investeringsbeslut planeras driftsättning till år 2032.

Det har också funnits diskussioner om att använda exempelvis gamla gruvor.

– I vissa fall så går det att göra en hel del av befintliga vattendomar. Det är den bedömningen som AFRY gjort, säger Ulrika Lindstrand.

Rickard Nordin, riksdagsledamot och Centerpartiets talesperson för klimat- och energifrågor, får också frågan om vattendomar.

– Ja, det behöver man ju titta på när man gör alla omprövningar också. Men det är ju inte det som är huvudpoängen egentligen. Det finns ju jättemycket att göra i befintlig vattenkraft, i befintliga vattendomar, säger han.

– Befintliga vattendomar har ju ofta ett minimum och maximum. Det här handlar mer om att man ska kunna köra lite oftare på minimum och maximum.

”Om man tittar på hur bra det gått hittills kommer omprövningen ta 184 år. Det måste till ett helt annat sätt att genomföra det här”.

Välkomnar uppgradering till 800 kilovolt

En annan utmaning för vattenkraften är just flaskhalsarna i stamnätet. Det finns mycket vattenkraft i norr och särskilt när det gäller de stora dammarna med större regleringspotential. Men stamnätet som transporterar el från produktionen i norra Sverige till förbrukningen i södra Sverige har flaskhalsar – och det kostar pengar och tar tid för Svenska kraftnät att bygga nya stora ledningsprojekt. Beslutet om Västlänken togs exempelvis i samband med stängningen av Barsebäcks andra reaktor 2005 och stod klart 16 år senare i juli 2021.

Men infrastruktur är långsiktig planering med rätta och effektivare hantering kring exempelvis tillståndsprocesser kan förstås snabba på.

Hur ser ni på att uppgradera stamnätet från 400 till 800 kilovolt? Förr i världen fanns ju en sådan diskussion.

– Jag tycker det vore toppen om man kunde göra det. Det finns ju laglig möjlighet att göra det och det finns gamla utredningar. Jag skrev till och med en skriftlig fråga till ministern för inte så länge sedan om just det. För att se om man faktiskt kan ge i uppdrag till Svenska kraftnät att se om det går att göra det, säger Rickard Nordin.

En annan fråga som inte minst Svenskt Näringsliv pressat på mycket kring är att politiken behöver sluta upp kring byggandet av ny kärnkraft. I mellersta och södra Sverige finns flera platser där nät redan är draget och nya reaktorer skulle kunna komma på plats. Exempelvis i Barsebäck, Ringhals, Karlshamn och Oskarshamn.

Centerpartiet har tidigare varit starka motståndare mot kärnkraft, vilket går hela vägen tillbaka till Thorbjörn Fälldins dagar på 1970-talet. Men på senare år har partiet åtminstone delvis börjat svänga, även om man fortfarande ofta argumenterar för att det inte ska ske med statliga subventioner, även om dessa behövs för att det ska bli någon kärnkraft. Man pratar också ofta om att ”det finns alternativ till kärnkraft”.

Hur ser du samarbetet med Kristdemokraterna i energifrågan här i dag? Finns det någon möjlighet här att ge och ta när det gäller kärnkraft och vattenkraft?

– När det gäller vattenkraft så är vi helt överens. Det jag tror att vi är oense om är regeringens förmåga att leverera än så länge. Jag tycker att man borde bli bättre i vad man gör. Men ingen skulle vara gladare än jag om det bjöds in till riktiga energisamtal.

– Jag tror att vi kan hitta lösningar på både vattenkraften och kärnkraften liksom andra kraftslag för den delen men då måste man ju få till en förhandling och den har vi inte i dag.

Förutom de åtgärder man kan göra för att effektivisera och utveckla befintlig vattenkraft finns också potential i ny vattenkraft. Även om detta är politiskt känsligt är det ett förslag som lyfts av många experter, inte minst legendaren Gunnar Ålfors, som ser det som ett givet beslut, särskilt för de som inte förespråkar en omfattande kärnkraftsutbyggnad.

Effekthöjningar och pumpkraft i all ära, men om man verkligen vill finns alltså möjligheten att bygga helt ny storskalig vattenkraft.

Vattenkraften är ett mycket bra kraftslag elektriskt, men den möter ofta också ett väldigt stort lokalt motstånd när nya kraftverk ska byggas ut. Inte minst på grund av den marina påverkan och den mark som tas i anspråk för dammar. Det handlar om samma typ av NIMBY-problem (Not in my back yard) som både gruvdrift, kraftproduktion och elnät möter. Möjligen i större skala.

Vid Freden i Sarek 1961 enades Naturvårdsdelegationen och Vattenfall AB om vilka älvar som kunde byggas ut och vilka som skulle bevaras. Resultatet blev att fyra älvar fredades, de så kallade ”Nationalälvarna”, Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven, även om de två sistnämnda är delvis utbyggda.

Samtidigt behöver Sverige baskraft och vattenkraft kan erbjuda billig, planerbar och reglerbar sådan. För varje megawatt helt ny vattenkraft slår man också flera flugor i en smäll på så sätt att man adderar både energi och möjlighet att reglera ytterligare väderberoende kraft på ett ekonomiskt rationellt sätt.

För att öka incitamenten skulle förstås en andel av intäkterna kunna gå tillbaka till lokalsamhället, liksom i Norge.

Ingen som tar i frågan politiskt

Men politiskt har ingen ännu tagit i frågan – och Rickard Nordin verkar heller inte vara särskilt intresserad.

– Jag tror inte det finns någon i Sveriges riksdag som är intresserad av att bygga ut Nationalälvarna, så där tror jag att det är ganska dött politiskt helt enkelt.

Däremot finns också en win-win potential i den småskaliga vattenkraften på 10 megawatt och nedåt vilken Gustav Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftföreningen, företräder.

Enligt en studie från 2012 kan den småskaliga vattenkraften fördubbla sin effekt – vilket motsvarar ungefär 1 000 megawatt eller en fullstor kärnkraftsreaktor. Denna produktion är dessutom i huvudsak lokaliserad i södra Sverige – där behovet är som störst.

– En kall vinterdag står småskalig vattenkraft redan för 14 procent av elen i elområde 4. Med de elpriser vi har i dag finns det också goda förutsättningar att räkna hem flera av investeringarna men det som hindrar och ligger som en våt filt över är regelverket och den nationella omprövningen.

Den nationella omprövningen av vattenkraften grundar sig i EU:s vattendirektiv från 2000 och omfattar alla vattenkraftverk, totalt ungefär 2 000 stycken, som ska få moderna miljötillstånd.

– I dag finns det inga förutsättningar att genomföra den nationella planen. Om man tittar på hur bra det gått hittills kommer omprövningen ta 184 år. Det måste till ett helt annat sätt att genomföra det här, säger Gustav Hellström.

Han tycker att man behöver ha en bredare grupp som på lokal nivå bestämmer vilka åtgärder som ska göras.

– Och misslyckas man där, vilket jag ser som ett kollektivt misslyckande, ska det finnas en nationell nämnd som dömer. I dag är det bara miljöhänsyn som tas hänsyn till när man gör den här prövningen och det blir jättefel.

Även Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv, var inne på denna fråga. Det regeringen hittills gjort när det gäller den småskaliga vattenkraften är att pausa omprövningen, konstaterar hon.

– Det kan man väl fortsätta göra tills man har skrivit om de här riktlinjerna och implementerar vattendirektiv i enlighet med hur Bryssel formulerat det, inte överimplementering. Vi behöver all fossilfri kraft vi kan få tillgång till. Och det fina med vattenkraften är att den finns här och nu. Vi behöver ju inte sätta så många spadar i jorden när det gäller vattenkraften utan byta ut en del turbiner och höja effekt så det är ju görligt på kort sikt. Värna det som är juvelen i svensk energipolitik, nämligen vattenkraften, säger hon.

Elsystemet är helt centralt för svenska företags konkurrenskraft och borde behandlas därefter, menar hon.

– Att vi har tillgång till fossilfri och kostnadseffektiv energi har hjälpt oss att kompensera vårt ganska udda läge på jordklotet. 8 av 10 företag vill växa, men 9 av 10 säger att det finns betydande hinder och ett av dessa hinder är tillgången till energi. Tittar vi specifikt i södra Sverige så är det här ett högst påtagligt tillväxthinder för Sverige. Vi behöver all fossilfri kraft vi kan få och vattenkraften har också den finessen att den är den absolut bästa reglerbara kraften. 98 procent av den reglerbara kraften i Sverige i dag är vattenkraft, så den är helt central om vi ska bygga ut andra kraftslag – inte minst den väderberoende. Vi måste gå från en förvaltningshantering av vattenkraft till en förändringsagenda för vattenkraften, säger Karin Johansson.