DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Räntebeskedet som kan avgöra svensk ekonomi – ”Mycket talar för fortsatt hög arbetslöshet”

Arbetslösheten ligger på historiskt höga nivåer, inflationen stiger igen och situationen i omvärlden är osäker. Det blir ett ovanligt intressant räntebesked från Riksbanken på torsdag, menar flera ekonomer som TN har talat med.

– Riksbanken bör ligga still med styrräntan och vad vi kan se om framtiden så är det nog bra om de gör det även framöver, säger Torbjörn Isaksson, chefsekonom på Nordea.

Trots att inflationssiffran just nu ligger över målet tycker han inte att räntan bör höjas.

– Jag ser inga avgörande skäl till det. Det här blir ett test av flexibiliteten i penningpolitiken, säger han.

Så du är inte så orolig för inflationen?

– Det har varit mycket överraskningar de senaste åren, så man ska vara ödmjuk. Men jag tycker att Riksbanken ska avvakta med höjningar. Vi har en lågkonjunktur i Sverige och det är inte inhemska faktorer som varit inflationsdrivande, utan det handlar om globala prisimpulser som har sköljt in över den svenska ekonomin. Jag tror inte Riksbanken ska vara så orolig för att den höga inflationen biter sig fast av inhemska skäl.

Trenden ser likadan ut i större delen av Europa, påpekar han.

– Man ser i många länder att livsmedelspriserna sticker i väg och att priserna på andra varor också ökar snabbare än de har gjort tidigare. Så det är tydligt att det här är en global historia, säger han.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, håller med. Inflationen kommer med tiden att sjunka även om det finns risker med tullar och handelskrig. Hon menar att Sverige egentligen är i behov av en räntesänkning, men att inflationsnivån just nu gör att Riksbanken är bakbunden.

– En räntehöjning är i dagsläget mycket osannolik, men å andra sidan lever vi i en osannolik tid. En högre ränta än i dag skulle begränsa företagens möjligheter att växa och anställa, säger hon.

Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, vill se en sänkning trots de senaste inflationssiffrorna.

– Svensk ekonomi befinner sig i ett svagt läge med hög arbetslöshet, vilket motiverar en lägre styrränta än idag. Nuvarande räntenivå kommer, om den består, att fortsätta bromsa den ekonomiska utvecklingen – inte minst bygginvesteringarna, säger han och varnar Riksbanken för att bekämpa globalt driven inflation med drastiska åtgärder i Sverige.

– Hushållens köpkraft har redan urholkats betydligt och risken är att Riksbanken lägger om penningpolitiken utan att det biter på inflationen som beror på internationella utbudsfaktorer. I så fall åker många hushåll på dubbla smällar som kan visa sig bli kostsamma för den ekonomiska återhämtningen.

Utesluter inte höjning – eller sänkning: ”Speciellt läge”

Torbjörn Isaksson gör bedömningen att inflationsuppgången är tillfällig och att den kommer att vända tillbaka mot målet på lite sikt. Det är en trovärdighetsfråga för Riksbanken, menar han.

– Men vi är i ett speciellt läge. Räntehöjningar senare i maj, juni är möjliga. Riskbilden är tydlig, även om det inte är huvudscenariot, säger han.

Den höga inflationen är av tillfällig natur, tror Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

– Dels beror den på tekniska faktorer – den så kallade korgeffekten – och dels på höga matpriser som främst beror på extremväder i andra delar av världen. Givet det dämpade läget i svensk ekonomi är det svårt att se ett ihållande inhemskt pristryck uppåt, säger hon.

Det finns gott om nedåtrisker för konjunkturen, enligt Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank. Risker för Europas säkerhet och den höga inflationen gör att företag kan skjuta på investeringar och bidra till att arbetslösheten stiger.

– Det är i dagsläget omöjligt att förutspå hur stora och hur omfattande tullarna på handeln till och från USA kommer att bli. Osäkerheten påverkar främst företagsinvesteringar, men smittar även av sig på konsumentförtroendet med sannolikt åter­hållsam konsumtion som följd. Risken är att den starka återhämtningen skjuts på framtiden, säger han och fortsätter.

– Det ser inte ut som om det kommer fler räntesänkningar, men om något så ligger troligen en sänkning närmre till hands än en höjning senare under året eller under nästa år. Men mixen av en hög inflation och en fortsatt svag arbetsmarknad är bekymmersam.

Historiskt hög arbetslöshet

Torbjörn Isaksson tror att Riksbanken nu kommer att noga bevaka inflationsförväntningar och signaler från arbetsmarknadens parter. En stor utmaning är den höga arbetslösheten och att många grupper på arbetsmarknaden nu drabbas. Flera branscher har nog räknat med fler räntesänkningar, inte en höjning.

– Återhämtningen i ekonomin är inte så stark, men det går ändå åt rätt håll. Efterfrågan på arbetskraft kommer att öka framöver och då kommer också arbetslösheten ned, säger han.

Samtidigt konstaterar han att statistiken (AKU) av arbetslösheten är väldigt volatil och var högre än förväntat i både januari och februari.

– Jag tror dock inte att Riksbanken kommer att göra någon större förändring av sin övergripande bedömning av läget på arbetsmarknaden och resursutnyttjandet i svensk ekonomi, säger han.

Men att sänka räntan brukar ju vara ett sätt att tackla arbetslösheten. Vad händer när man inte kan använda det vapnet? Finns risk för stagflation, det vill säga att både inflation och arbetslöshet stiger utan att Riksbanken ”kan” agera?

– Stagflation är ett knepigt ord att använda, men det är klart att det finns en risk att den höga inflationen gör att Riksbanken inte kan stötta ekonomin som man annars skulle behöva göra, säger Torbjörn Isaksson.

– Om det skulle gå så långt att Riksbanken höjer räntan, vilket inte är huvudscenariot, då kan återhämtningen i den svenska ekonomin bli trögare, och då kan återhämtningen på arbetsmarknaden dröja ännu längre. Det finns flera osäkerhetsfaktorer i vår omvärld. Ingen vet riktigt var handelskonflikten landar och hur det säkerhetspolitiska läget utvecklas, säger han.

”Mycket talar för att vi får leva med höga arbetslöshetstal.”

Arbetslösheten är på tok för hög och riskerar att stiga ytterligare om den ekonomiska återhämtningen dröjer, menar Fredrik Isaksson på Byggföretagen.

– Mycket talar för att vi får leva med höga arbetslöshetstal en lång tid framöver, säger han och efterfrågar en rad åtgärder.

– Jag tror inte att styrräntan är det verktyg som löser arbetslöshetsproblemet. Vi behöver öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och åstadkomma en fungerande integration – två grenar i vilka Sverige länge presterat riktigt svagt i tyvärr, säger han.

Lågkonjunkturen har snart varat i tre år och börjat kosta jobb, menar Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

– Arbetslösheten var hög redan innan konjunkturen vände ner 2022. Vi har stora grupper som inte har de kunskaper och färdigheter som behövs för att få jobb idag. Vi behöver fler korta yrkesutbildningar och matchningsinsatser för att få fler redo för jobb, säger han.

Regeringen måste agera

Om regeringen inte agerar kan det leda till att många av de jobb som försvann under lågkonjunkturen inte kommer tillbaka. Samtidigt kommer uppgifter som Dagens industri skriver om i en ledare att Arbetsmarknadsdepartementet bara stod för en enda av de 145 propositioner och skrivelser till riksdagen under perioden januari till september i år.

– Tjänstesektorn är särskilt utsatt, lönekostnaderna är 70 till 80 procent av branschens kostnader. Om lönerna ökar för mycket i år kommer det att kosta jobb. Regeringen måste stimulera. Sänkta skatter på arbete får fler i jobb och stimulerar konsumtionen. Det finns även stora investeringsbehov inom infrastruktur som behöver åtgärdas, säger Patrick Joyce.

Alexandra Stråberg förklarar att arbetslösheten brukar vara så kallat sen-cyklisk, det vill säga att den reagerar sent i en konjunkturcykel.

– Så trots att tillväxten blir högre i år än förra året, så kan de höga nivåerna på arbetslösheten ligga kvar under större delen av året men trots allt börja minska i slutet. Det finns en risk att den sjunker långsamt, vilket kan skapa andra utmaningar för arbetsmarknaden.

Vad händer om Riksbanken inte kan använda räntevapnet för att stimulera ekonomin?

– Alternativen är begränsade. Finanspolitiken kan användas för att motverka de långsiktiga negativa effekterna av en svagare arbetsmarknad. Samtidigt måste man vara försiktig, eftersom en expansiv finanspolitik kan motverka Riksbankens inflationsbekämpning, säger Alexandra Stråberg.

Att arbetslösheten stiger beror främst på att många av dem som lämnade arbetsmarknaden under hösten nu söker aktivt efter arbete, enligt Susanne Spector.

– Det är i grunden positivt, men de höga arbetslöshetstalen sätter ljuset på att den svenska ekonomin fortfarande är under press. Vår bedömning är att arbetslösheten minskar till cirka åtta procent i slutet av nästa år, vilket är en förhållandevis hög arbetslöshetsnivå. För att arbetslösheten ska falla mer behöver vi får mer stuns i återhämtningen, säger hon.

”Osannolikt att vi skulle fastna i en stagflationsekonomi.”

Enligt Susanne Spector finns det stagflationstendenser i den meningen att ekonomin är svag och inflationen stiger.

– Samtidigt är det svårt att se ett ihållande pristryck utan inflationen kommer falla tillbaka enligt alla bedömningar mot slutet av det här året så det ser osannolikt ut att vi skulle fastna i en stagflationsekonomi, säger hon.

– Återhämtningen har börjat men är skör. Riskerna har ökat i ljuset av högre räntor och ökad osäkerhet. Samtidigt står Sverige väl rustat i den här utmanande miljön tack vare starka offentliga finanser och många konkurrenskraftiga företag.

Vill vi verkligen få ned arbetslösheten på lång sikt behövs strukturreformer som förbättrar matchningen mellan företagens behov och arbetskraftens kompetens, menar nationalekonomen Fredrik NG Andersson vid Lunds universitet.

– Vi får inte glömma bort att det fanns 125 000 lediga jobb i slutet av 2024, säger han.

Varnar för stora löneökningar

Just nu är det extra viktigt att ta ansvar i avtalsrörelsen, menar Fredrik Isaksson.

– De stigande priserna till följd av utbudsstörningar får inte växla över till för höga löneökningar som kompensation för då är vi inne i den löneinflationsspiral som alla ekonomer i alla tider varnar för.

Mattias Persson menar det kan vänta tuffa tider och att löner på sikt behöver öka långsammare än vad Riksbanken har i sin prognos för att nå inflationsmålet.

– Strukturellt högre löneökningstakt än tidigare, ökade handelshinder och fler utbudsstörningar till följd av geopolitiska konflikter och global uppvärmning kan medföra att det varaktigt krävs en högre styrränta för att hålla inflationen på målet under en tid.

Den övergripande inflationsbilden är alltjämt ganska positiv så man behöver inte vara överdrivet orolig, anser Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. När det gäller matpriser finns det dock en risk att de ligger kvar längre än vad som är bekvämt.

– Alltför höga löneökningar skulle riskera att spä på de inflationstendenser som de senaste månaderna redan känns lite för höga. De skulle också riskera att försämra svensk konkurrenskraft och därmed dämpa tillväxten. Det är därmed viktigt att parterna landar i lagom stora löneökningar, som varken är för generösa eller för snåla.

På sikt behöver ekonomin stimulanser.

– Svensk ekonomi är alltjämt svag och skulle må bra av ytterligare en eller två räntesänkningar, säger han.

Ljusare på sikt

Men på längre sikt ser det ljusare ut för Sverige och tillväxten, menar Torbjörn Isaksson och får medhåll av de andra ekonomerna.

– Om Riksbanken inte höjer räntan och handelskonflikten inte ställer till det allt för mycket så finns det ändå goda förutsättningar för en återhämtning som gör att vi får en bättre utveckling än andra länder. Vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv och har stabila offentliga finanser vilket gör att vi kan ha en expansiv finanspolitik under 2025, säger han.

Att det ska rustas och läggas pengar på försvaret. En del menar att det kommer lyfta tillväxten, andra höjer ett varningens finger för att det även kan driva på inflationen. Hur ser du på detta?

– Det kan bli ett pristryck på vissa varor och komponenter, men jag tror inte att det spiller över i konsumentprisinflation. Att försvarsindustrin expanderar kan bli en positiv faktor för tillväxten de kommande åren, men det sker med en fördröjning. Det krävs stora investeringar, det mesta går ju redan på högvarv just nu. Så det blir svårt att växla upp på kort sikt, säger han.

Alexandra Stråberg tror också att försvarssatsningar kan ge en boost till ekonomin.

– En av anledningarna till att vi räknar med en relativt stark återhämtning i den svenska ekonomin är ökningen av den offentliga konsumtionen, särskilt i samband med upprustningen av försvaret samt en ökad export av försvarsmateriel och service. De positiva effekterna av dessa satsningar utgör en möjlighet i en annars komplex tid, säger hon.

– Samtidigt kommer vi på sikt att behöva finansiera dessa försvarssatsningar, vilket kan få betydande konsekvenser för ekonomin och samhället. Hur detta görs – vilka skatter som eventuellt höjs eller vilka utgifter som justeras – kan få stor effekt både för ekonomin och välfärden.