DEN SVENSKA INDUSTRIN

Industriledare: Frihandel viktigt – men EU måste agera mindre naivt

Sverige behöver satsa men det får inte bli för mycket regelkrångel, konstaterade panelen om europeisk konkurrenskraft under Företagardagarna 2025. Det är ”sense of urgency” samtidigt som politikerna måste titta långsiktigt. ”Tar du energisystemet som exempel så är det decenniers perspektiv. Då kan vi inte få nya förutsättningar vart fjärde år”, säger Claes Westerlind, vd för NKT.

Sverige har i grunden goda förutsättningar att öka konkurrenskraften med ett innovativt näringsliv, konstaterade Claes Westerlind, vd för NKT, ett industriföretag kända för sina kraftkablar.

– Ett bra exempel är här i Sverige där Alfred Nobel uppfann dynamiten som helt förändrade hur vi konstruerade hus. Det möjliggjorde att vi kunde bygga vattenkraft i norr. Men vi hade konsumtion i söder och behövde flytta elektronerna från norr till söder. Den möjligheten har vi kommit upp med i Sverige och i förlängningen har vi också kommit på likströmstekniken som hjälpte oss att sammanbinda Gotland med fastlandet, sa han.

Övriga två paneldeltagare var Anna Borg, vd för elproducenten Vattenfall, och Tobias Hansson, vd för Hitachi Energy som tillverkar högspänningsteknik.

– Jag tycker att vi ska vara oroande. Vi vet åt vilket håll vi ska men det går alldeles för långsamt och det skulle jag säga är fallet i hela Europa och även i Sverige. Den ekonomiska tillväxten är inte vad den behöver vara och ska vi ändra på det måste vi bli mycket, mycket snabbare, sa Anna Borg och tillade:

– Näringslivet behöver se till att snabbare hitta de affärsmodeller som fungerar i den nya globala ekonomin medan regeringar och stater behöver skapa förutsättningarna för det och se till att det inte är mer regelkrångel än nödvändigt.

Nicolai Tangen, vd, Norges Bank Investment Management, som har ansvar för att förvalta den norska oljefonden var med på länk och ondgjorde sig över just detta.

– Det är lite som att man kommer in i en bar. Varje individuell flaska smakar väldigt bra men när man häller allt i samma hink så smakar det inte så bra, sa han.

– För mig är regleringen samma sak. Individuellt är de logiska men helheten gör det svårt att navigera.

Han tyckte inte att Norge är bättre än EU.

– Nej, det är inte bättre.

Ola Källenius, vd för Mercedes-Benz Group, som också var med på länk, konstaterade att det är ”sense of urgency” nu.

– Vi måste gå mot en dekarboniserad värld men vi måste också gå in med en stark ekonomi och en stark industri i den utvecklingen.

Han lyfte också viktiga frågor som energi till rimliga priser, arbetsmarknadsflexibilitet och skattetryck.

Det rådde enighet om att den inre marknaden är en otroligt viktig styrka inom EU.

– Den är instrumentell, men jag skulle också vilja lägga till rörligheten av människor. Vår resa de senaste åren med att öka antalet medarbetare enormt mycket har varit supercentral, konstaterade Tobias Hansson.

Får inte vara naiva

Ett antal faktorer som exempelvis teknikskifte med AI, energiomställning och det geopolitiska läget gör att Europa nu måste växa.

Det behöver satsas och det behöver gå snabbt. Samtidigt råder ett allvarligt läge med krig i Europa samt protektionism och handelstullar runtom i världen.

Frihandel är positivt, men det är också en svår balansgång när andra länder agerar annorlunda, menar Anna Borg.

– När det gäller till exempel energi så är det helt uppenbart att Europa har varit extremt importberoende och energi används inte bara som en insatsvara för industrin utan också som ett vapen. Det innebär att jag tror att vi måste tänka lite annorlunda när det gäller att vara självförsörjande på vissa delar av kritisk infrastruktur och vissa värdekedjor, sa hon.

– Det betyder inte att vi inte ska handla med resten av världen men vi kanske ska se till att ha en mix av värdekedjor i Europa.

Investeringar kommer att behövas, menar hon.

– Det kommer att krävas investeringar och det finns mycket både teknik, kompetens och kapital som vill investera i både europeisk industri och infrastruktur. Det handlar mer om att skapa förutsättningar för det. Sedan finns det kanske enskilda delar där staten behöver ta ett större ansvar. Det gäller att vara lite lagom med regleringen men ändå ha tydliga investeringsramverk framöver.

Även Claes Westerlind var inne på samma spår.

– Handelstullar är inte av godo utan av ondo. Samtidigt kan vi heller inte vara naiva. Vi behöver med kraft verka för frihandel men vi behöver bli mindre naiva kring hur andra länder agerar till exempel på en europeisk marknad. Tittar man på lagstiftningen inom EU för att förhindra oschysst konkurrens så bygger mycket av den lagstiftningen på ett tillbakablickande perspektiv, att skada måste ha skett mot de inhemska leverantörerna för att kunna lyfta lagstiftningen. Här måste vi vara framåtlutande innan det händer snarare än när det händer.

Detta för att inte upprepa exempelvis scenariot med solcellstekniken, konstaterar han.

– Den utvecklades i Europa och började tillverkas här. I dag är den helt död och allting kommer från Kina.

Detta är också något som Mario Draghi lyfter i sin rapport. Att tekniken och företagen försvinner för att växa någon annanstans.

Situationen kring Kina har kommit krypande under många år menar Claes Westerlind. Men det är först på senare år och framför allt senaste kvartalen som det har blivit en akut diskussion, förklarar han.

– Diskussionen känns obehaglig, men jag tror att den är helt nödvändig för oss i framtiden.

Samtidigt har Sverige också goda förutsättningar, menar han.

– Sverige är förhållandevis litet men inom det lilla finns också mycket positivt. Samarbetet mellan akademin, näringslivet och staten blir lättare i ett land som Sverige. Kan vi samla oss i Sverige och kan vi samla oss inom Europa, då har vi startat något positivt.

Välkomnar Industrikraft

Anna Borg tycker att det märks att Sverige sluter sig samman i denna situation.

– Det tror jag är väldigt viktigt att man inte bara sitter och väntar som ett rådjur på vägen och funderar på vad USA ska ta sig för.

Det blev förstås också en hel del diskussion om energi och Tobias Hansson tycker att det behövs ett framåtlutat agerande från staten i vissa sammanhang.

– Det finns ett förslag på bordet och jag tror att det är helt rätt. Jag tror dessutom att företagen behöver göra mer för att visa vad vi kan göra och bidra med. Där har vi det här fantastiska initiativet med Industrikraft till exempel.

– Jag tror att vi behöver ett åtagande från staten i vissa sammanhang och elproduktion är nog ett sådant område.

Industrikraft har öppnat för att medfinansiera en utbyggnad av kärnkraften.

För företagen är det viktigt med kontinuitet, menar Claes Westerlind.

– Tar du energisystemet som ett exempel så är det något som planeras och byggs och underhålls med decennier i perspektiv. Det tar kanske 10, 20, 30 och 40 år. Kan vi få ihop de här bitarna också så att vi inte får nya förutsättningar vart fjärde år utan breda energiöverenskommelser och tydliga ramar kring vad det är som gäller.

Han ville också passa på att avsluta med något positivt.

– NKT tog ett investeringsbeslut 2023 här i Sverige på drygt 11 miljarder kronor. Vi gjorde det trots att vi hade andra alternativ på kartan både på den här sidan och på andra sidan av Atlanten. Vi valde Sverige för att Sverige hade bäst förutsättningar för oss att vara framgångsrika. Det handlar både om landstycke och kompetens liksom att få tillstånd och ha ett bra samarbete både med lokala partner och staten. Det jag vill ha sagt är att det finns mycket positivt att bygga på.