DEBATTEN OM MATPRISERNA

TN reder ut: Så mycket tjänar staten på maten – siffran finansministern talar tyst om

Om du köper en produkt för 100 kronor i livsmedelsbutiken så tjänar dagligvaruaktören drygt två kronor, en marginal som dessutom minskat. Staten tar cirka tio kronor i moms plus flera andra intäkter. Experten Pär Bygdeson har ingen särskild åsikt kring statens intäkter, men tycker att det blir skevt när den stora slår på den mindre. ”Sorgligt att en borgerlig regering inte står upp för företagande”, säger han till TN.

Enligt färska siffror är dagligvaruhandelns rörelsemarginal nu drygt två procent vilket är en av de lägsta i näringslivet. Marginalen har dessutom minskat de senaste åren.

Samtidigt kallar regeringens finansminister Elisabeth Svantesson (M) på nytt till sig de företag som av många kallas för ”matjättarna” till samtal om de ökade livsmedelspriserna. Tidningen Näringslivet redde ut vad som var vad i den inflation som ökade matpriserna redan 2022, samtidigt som artiklar om den påstådda ”greedflationen” präglade nyhetsmedierna i stort.

Den som tittar in i bolagens årsredovisningar kan däremot utläsa att att marginalerna i dagligvaruhandeln har sänkts. Därefter har Statistiska Centralbyrån, SCB, kommit fram till samma slutsats.

Men nu har matpriserna på nytt ökat – och i huvudsak av samma typ av externa faktorer. Ica, Coop och Axfood rår inte för att den europeiska naturgasen är nästan dubbelt så dyr som för ett år sedan och att denna också tagit med sig de svenska elpriserna. De råder inte heller över torka i Brasilien eller att den svenska kronan mot euron också stadigt försvagats sedan i november 2021.

– Vi importerar varannan tugga vi äter, så med en svag krona så ökar priserna. Det är faktiskt ganska imponerande att de svenska dagligvarupriserna ökat mindre än de europeiska samtidigt som kronan försvagats, säger Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson.

Att kronan börjat förstärkas sedan slutet av januari i år har heller inte hunnit leta sig genom den långa livsmedelskedjan ännu.

Att de svenska dagligvaruaktörerna har minskat sina marginaler under inflationen är också fullt logiskt, förklarar Pär Bygdeson.

– Dagligvaruhandeln är en lågmarginalsbransch där intäkterna baseras på volym, inte marginal. Om priskänsligheten bland konsumenterna ökar så försöker man hålla priserna så låga man kan, inte öka i onödan. Det värsta för en handlare är när konsumenten upplever att butiken är dyr och går till grannen i stället, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Det som irriterar mig och många andra är att man inte har ryggraden att säga som det är”.

Men vi behöver reda ut branschens olika led för att förstå hur det hela hänger ihop. Livsmedelshandeln består av flera aktörer och lite förenklat handlar det om fem led:

Vissa producenter är också leverantörer så dessa två led kan flyta ihop. Dessutom är grossisterna och butikerna till stor del samma bolag eftersom Ica, Coop och Axfood är grossister och samtidigt driver butiker. Dessa företag har ofta egna varumärken som kallas EMV (egna märkesvaror) så i viss mån är de också leverantörer.

Mellan varje steg pågår förhandlingar och alla privata företag försöker givetvis optimera sina intäkter, precis som en marknad ska fungera.

I producentledet är det mycket tufft eftersom bönderna har kämpat med höga kostnader på allt från diesel till räntor, elektricitet, ökade lönekostnader samt konstgödsel. Kostnader som förstås även drabbar andra led.

Bönderna försöker därför öka priserna mot leverantörerna för att täcka sina kostnadsökningar. Då sker tuffa förhandlingar som inte sällan resulterar i pressade marginaler, inte minst eftersom förhandlingarna sker sällan samtidigt som priserna på insatsvaror kan öka snabbare.

Stora bolag med starka varumärken har mer muskler i förhandlingarna. De kan lättare stå emot att bli bortplockade eller till och med själva hota med att sälja sina produkter till någon annan. Ny lagstiftning, ”Lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder”, eller det så kallade UTP-direktivet från EU började implementeras i november 2021. Syftet med lagen att underlätta för de mindre producenterna som har sämre förhandlingsläge.

Att ge sig in i detta getingbo mellan producenter, leverantörer och grossister är inte syftet med artikeln. Men det är viktigt att notera att oavsett var i ledet som kostnaderna ökar, så kan det påverka slutpriset mot kund.

I nästa led sker också stenhårda förhandlingar mellan leverantörer och grossister. Återigen kan ett starkare varumärke vara tuffare i sina förhandlingar med grossister och/eller butiker. Till exempel har media rapporterat om hårda strider mellan Coca-Cola och Ica där det på sina ställen har resulterat i att butiker valt att inte ta in produkterna.

Ett beslut som knappast är lätt med tanke på styrkan i dessa varumärken och betydelsen för konsumenterna.

Längst ut i ledet sätter handlaren/butiken priset på varan mot kund. Detta pris är också summan av kostnaderna i hela kedjan plus marginaler och avgifter. Ökar kostnaderna så ökar priset för kunden.

Priserna på produkterna har nu börjat öka igen men det har inte de så kallade ”matjättarnas” rörelsemarginaler. Till exempel har vinstmarginalen i börsnoterade Axfood (Hemköp, Willys, City Gross) successivt minskats:

Enligt Svensk Dagligvaruhandels uträkning har dagligvaruaktörerna en marginal på drygt två procent. Marginalerna har alltså minskat, menar Pär Bygdeson.

– Ja, det är tufft för många. Det är både kostnadsökningar men det är också väldigt mycket miljöskatter och avgifter samt en regelbörda som ökar kostnaden, säger han.

Förpackningsavgiften ökar priserna

Till exempel finns en så kallad ”förpackningsavgift” som på senaste tiden har ökat kostnaderna väldigt mycket i det långa kedjan.

– Den är inte ny egentligen men man har gjort om den så att den omfattar fastighetsnära insamling, och när man gjorde det mångdubblades avgiften. Den är dessutom inte fullt implementerad ännu men när den blir det någonstans runt 2027 räknar man med att den kommer att resultera i runt en procent av de totala matpriserna. Detta kommer naturligtvis att behöva föras över till kund, säger Pär Bygdeson.

Det är stor skillnad på butiker och butiker. Ica, som har en marknadsandel på ungefär 50 procent, består till exempel av ungefär 1 300 fristående entreprenörer. Där är den främsta konkurrenten ofta är en annan Ica-handlare. Inom Ica finns också ett stort spann från större butiker vars handlare kan tjäna stora pengar till små butiker med betydligt mindre intäkter.

Den riktigt stora vinnaren

I slutänden finns dock en vinnare – och en mycket stor sådan, nämligen staten. Staten samlar in en moms på tolv procent på samtliga livsmedel.

På en vara för 100 kronor får staten ungefär fyra gånger så mycket som Axfood bara på momsen.

– Precis. Bara inflationen på matpriserna har gett staten 11,4 miljarder i extra momsintäkter. Jag har inga synpunkter på detta egentligen. Staten behöver givetvis intäkter men det är mer än vad hela dagligvaruhandeln gör i vinst per år, och det är bara inflationen.

– Det som irriterar mig och många andra är att man inte har ryggraden att säga som det är, säger Pär Bygdeson.

Finansministern kallar till sig ”jättarna”

När matpriserna nu har ökat igen har finansminister Elisabeth Svantesson för andra gången kallat till sig livsmedelsbranschen för att diskutera de ökande priserna.

– Det är sorgligt att vi har en borgerlig regering som inte vågar stå upp för företagande. Sen att oppositionen tycker annorlunda, det hör väl till tänker jag, säger Per Bygdeson.

I dagens geopolitiska läge ska staten rusta – och precis som oppositionsledaren Magdalena Andersson uttryckte det på Företagardagarna som Svenskt Näringsliv nyligen arrangerade – kommer det naturligtvis att kosta pengar.

– Men då kan man väl stå för det då och med stolthet lyfta fram intäkterna, säger Per Bygdeson.

Dessutom är momsen bara en del av statens intäkter.

– Du har förstås skatt på el, bränsle och så vidare tidigare i ledet, säger Per Bygdeson.

Arbetsgivaravgiften har ökat

Dessutom är också de anställda i företagen en stor intäktskälla för staten i form av såväl skatt som arbetsgivaravgifter. Under pandemin mellan år 2021 och 2023 sänktes arbetsgivaravgiften till 19,73 procent av lönekostnaden för personer mellan 19 och 23 år. Men denna tillfälliga lättnad är nu borta.

– Detta var mycket positivt för dagligvaruhandeln som ihop med restaurangbranschen är en väldigt ungdomsintensiv bransch. Men när man tog bort den så ökade givetvis kostnaden för dagligvaruhandeln vilket resulterat i högre livsmedelspriser, konstaterar Pär Bygdeson.

Om finansministern på riktigt vill göra något för att minska livsmedelspriserna för Sveriges konsumenter kan staten med andra ord minska sina egna intäkter en aning i stället för att den stora ska slå på den lilla i sammanhanget, anser han.

– Det är förstås omöjligt att veta vad någon annan tänker men en teori skulle ju kunna vara att man försöker flytta fokus från sig själv till någon annan, säger Pär Bygdeson.

Dessutom är det sorgligt om det ska vara fult att tjäna pengar, anser han. Välmående företag är själva grundförutsättningen för att finansiera välfärden i form av skatt och hela kedjan i livsmedelshandeln har löner att betala till sina många anställda.

– De här minskade marginalerna i livsmedelsbranschen kan man ju förstås tycka är bra för konsumenterna som då inte får de fulla prishöjningarna, men någonstans når man förstås en gräns där företagen inte längre blir tillräckligt lönsamma för att återinvestera i sina verksamheter. Vi har redan 50 procent import i Sverige och när det gäller lågprisalternativen som kunderna i större utsträckning nu drar sig till så är de ofta importerade.

– Det finns en beredskapsaspekt här i att också ha välmående svensk livsmedelsförsörjning som har lite marginaler och resurser om det verkligen hettar till, konstaterar Pär Bygdeson.