KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Industrijättens klimatanläggning världsunik – kängan till politiken: "Glömmer vår industri"

Svenska industrijätten Nordic Paper investerar 850 miljoner kronor och fyra års arbete i att bygga om sitt bruk i Bäckhammar. Planen är att öka produktionen och samtidigt minska klimatavtrycket. Nu förväntar sig företaget att även politiken levererar. ”Vi drar in väldigt mycket pengar till Sverige”, säger vd:n Anita Sjölander till TN.

Skogsindustriföretaget Nordic Paper i Värmland satsar totalt 850 miljoner kronor på vad som beskrivs som en av bolagets största investeringar någonsin. Det handlar om en ombyggnad av företagets pappersbruk i Bäckhammar, som ska utrustas med ny vedhantering och ett nytt elfilter, vilket både väntas minska bolagets avtryck och stärka företagets konkurrenskraft.

Efter flera år av förberedelser och byggnation är storsatsningen nu inne på den sista etappen. Anläggningen ska tas i drift i slutet av 2025 och redan 2026 är planen att den ska bidra till att öka företagets lönsamhet med 100 miljoner kronor.

– Det är en stor investering för oss. Och det är lite olika delar i det här, men vi investerar för att vi ska kunna bygga vidare. Det finns också en växande efterfrågan på våra produkter utifrån ett klimatperspektiv, säger Anita Sjölander, vd för Nordic Paper, till TN.

Störst i världen

Nordic Papers tillverkning är uppdelad i två segment. Det ena är kraftpapper, en produkt som används till exempelvis förpackningar och papperskassar. Det andra är fettresistent papper som används för att tillverka till exempel bakplåtspapper och muffinsformar. Inom det senare segmentet är Nordic Paper, vars omsättning uppgår till 4,7 miljarder kronor, störst i världen.

Företaget är särskilt etablerat inom livsmedelsindustrin. 65 procent av det färdiga papper som lämnar något av Nordic Papers bruk används till någon form av livsmedelshantering.

Massan som produceras i Bäckhammar används även vid Nordic Papers produktionsanläggningar i närliggande Åmotfors och Säffle. Därifrån skickas pappret på stora rullar till företagets kunder, som sedan tillverkar de produkter som så småningom når ut till slutkonsumenterna.

– Flera av våra kunder befinner sig dessutom väldigt nära Bäckhammars bruk, så det blir ett väldigt bra klimatavtryck, säger Henrik Essén, hållbarhets- och kommunikationsansvarig.

Han berättar att Nordic Papers fokus på att minska klimatavtrycket delas av samtliga av företagets samarbetspartner i Bäckhammar.

– Vi är väldigt bra på klimatsidan jämfört med både europeiska konkurrenter och företag på andra håll ute i världen. Klimat är ofta en styrkeposition för oss. Både internt inom branschen och gentemot plast som är vår stora konkurrent. Det finns en jättepotential i att ersätta förpackningar som görs av plast med annat material.

– Plast är ett fantastiskt material i många hänseenden, men det är tyvärr fossilbaserat i väldigt stor utsträckning i dag. Det är också svårt med nedbrytbarheten. Den problematiken har vi oftast inte som pappersleverantörer.

”Det blir mer effektivt nu samtidigt som vi också får möjlighet att utöka produktionen framåt i tiden.”

Den nya vedhanteringen innebär att Nordic Paper får utökad kapacitet att ta in råvara till anläggningen. Samtidigt ska det uppdaterade elfiltret bidra till förbättrad miljö genom minskade partikelutsläpp.

– Och båda de här investeringarna är ju en bas för att kunna öka vår produktionskapacitet, säger Anita Sjölander.

Samtidigt som produktionskapaciteten kan öka kommer den alltså att ske på ett mer hållbart sätt än tidigare. Det absolut viktigaste med att få den nya anläggningen på plats är att Nordic Paper kommer att kunna använda en ökad andel av råvaran direkt från skogen och därmed inte vara beroende av sågverksflis, förklarar hon.

Den råvara som används till papperstillverkning utgörs nämligen av en biprodukt från sågverksindustrin.

– Alltihop hänger ihop i ett stort ekosystem och det kanske vi ibland är lite dåliga på att förmedla utåt. För det som är högsta prioritet i en skog, om man ska avverka den, är att få sågverkstimmer. Och när man tar ut sågverkstimmer som ska gå till hus och produkter av trä, då kommer även mindre träd och flis ut och de går till oss. Med de investeringar vi gör vill vi öka flexibiliteten för olika former av vedråvara, både sågverksflis och rundved. Det blir mer effektivt nu samtidigt som vi också får möjlighet att utöka produktionen framåt i tiden.

”Det finns ett enormt fokus på olika nya gröna satsningar men man glömmer bort hela vår industri som har jobbat med det här hela tiden, att erbjuda någonting som är hållbart.”

Men samtidigt som Nordic Papers bygge i Värmland pågår för fullt kommer det signaler från andra håll om att klimatomställningen kanske inte riktigt är i fokus på samma sätt som tidigare.

Om EU:s förra mandatperiod var starkt präglad av The Green Deal och bjöd på en rad direktiv med syfte att öka takten i omställningen, så är det hittills under den här mandatperioden snarare frågor som rör konkurrenskraften och upprustningen av försvaret som har hamnat i fokus.

Nyligen kom dessutom ett EU-förslag om att skjuta fram klimatdirektiven CSRD och CSDDD för att minska företagens regelbörda och på så sätt stärka tillväxten.

Anita Sjölander och Henrik Essén tar diskussionerna med ro. Klimatomställningen är ingen tillfällig uppgift utan något som pågår löpande och har gjort det under en längre tid, menar de.

”Jätteviktigt för Sverige att vår industri kan fortsätta.”

Anita Sjölander har arbetat inom skogs- och pappersindustrin i 30 år och på Nordic Paper sedan 2018. Hon tycker inte att branschens hållbarhetsarbete alltid får den uppmärksamhet som den förtjänar.

– Det finns ett enormt fokus på olika nya gröna satsningar men man glömmer bort hela vår industri som har jobbat med det här hela tiden, att erbjuda någonting som är hållbart. Och nu ser vi också ett starkare konsumentbeteende, att vi vill välja någonting som är mer hållbart, säger hon och fortsätter:

– Det är jätteviktigt för Sverige att vår industri faktiskt kan fortsätta. Inte börja från noll, utan fortsätta att leverera på det här för att kunna fortsätta att minska klimatpåverkan. Men också för att vi som land ska ha resurser till att kunna rusta upp. Vi är inte en ny grön satsning utan vi är en satsning som har funnits hela tiden och som faktiskt levererar på det här och vi är en lönsam bransch som drar in väldigt mycket pengar till Sverige.

”Det finns rapporteringskrav i stil med exakt vilket träd som har använts till produktionen av en specifik papperskasse. På den detaljnivån är det väldigt komplicerat.”

Anita Sjölander understryker att hon inte har något emot nya gröna satsningar, men att hon tycker att politiken också måste ha fokus på det befintliga näringslivet och allt som det bidrar med.

– Ja, glöm inte bort att vi är en del av den här viktiga omställningen och att det därför är viktigt att vi kan fortsätta vara konkurrenskraftiga.

Henrik Essén påminner om att det dessutom finns en kommersiell fördel i att ligga långt fram i hållbarhetsarbetet.

– Det är egentligen bra att till exempel EU trycker på inom hållbarhetsfrågorna, även om det i stunden ibland kan kännas tungt med alla regler som ska uppfyllas. Men över lag så är det bra för oss, vår bransch och väldigt många svenska företag. I det långa loppet kommer fokuset på hållbarhet ändå att öka och då ligger vi väldigt bra till, säger han.

– Men samtidigt har det har varit otroligt mycket. Det har varit så många nya direktiv under Green Deal-perioden med många väldigt detaljerade regelverk samtidigt.

Ser ni någon risk för att de företag som har legat långt framme och anpassat sig till kommande regelverk visar sig ha dragit det kortaste strået om EU bestämmer sig för att slopa regelverk och införa förenklingar?

– Risken finns väl alltid. Jag tror i och för sig att det är många som kommer att jobba på i alla fall. Över tid kommer det här bara att bli viktigare. Att då visa framfötterna oavsett regelverk är ju en konkurrensfördel det också, säger Henrik Essén.

EU-planer kan slå mot skogsbruket

Två EU-förordningar som dock riskerar att sätta käppar i hjulen för Nordic Papers ambitioner är LULUCF, som går ut på att minska brukandet av skogen för att i stället använda den som en kolsänka, och EUDR, eller avskogningsförordningen som den också kallas. Den går ut på att minska handel med varor som bidrar till avskogning innanför såväl som utanför EU:s gränser.

Införandet av EUDR sköts nyligen upp med ett år för att ge berörda företag mer tid till förberedelse och är nu tänkt att implementeras den 30 december 2025.

– Ambitionen i EUDR, att minska avskogningen, är mycket bra. Men mängden byråkrati som reglerna leder till är inte bra. Vi vill säkra tillgång till råvara för att vi ska kunna fortsätta leverera våra produkter som substitution för fossilbaserade material, säger Anita Sjölander och tillägger att EUDR också innehåller en mängd detaljregleringar som är väldigt svåra – för att inte säga omöjliga – att leva upp till.

– Det finns rapporteringskrav i stil med exakt vilket träd som har använts till produktionen av en specifik papperskasse. På den detaljnivån är det väldigt komplicerat.

Sedan en tid tillbaka är Jessika Roswall ny EU-kommissionär för Sverige. I hennes portfölj ingår både miljö och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, vilket bland annat inkluderar de frågor som rör skogen.

Vad tycker ni att hon ska fokusera på att föra fram på EU-nivå?

– Att man måste förstå substitutionseffekten. Det jobb som våra produkter gör är viktigt. Och för att vi som bransch ska kunna erbjuda de här produkterna som gör en klimatnytta när de byter ut andra produkter, så behöver vi också ha tillgång till råvaran.

Blir modernast i världen

Beslutet om att investera i bruket i Bäckhammar togs i augusti 2023 efter nära två års planering. När anläggningen tas i drift senare i år kommer alltså förberedelserna och byggnadsarbetet att ha pågått i runt fyra år.

Mycket arbete och en stor kostnad, men enligt Anita Sjölander råder det ingen tvekan om att det kommer att vara värt det.

– Vi kommer att få världens modernaste vedhantering. Det kommer att vara mycket effektivare. Vi kommer att ha lägre kostnader. Vi kommer att ha en bättre kvalitet. Vi kommer att kunna öka produktionen. Och vi har en bra bas för ett framtida Bäckhammar, säger hon.