ELKRISEN

Ankkurvan är här igen – solceller utmanar elsystemet

Under helgen gjorde den så kallade ”ankkurvan” på nytt entré i det svenska elsystemet. Elmarknadsanalytikern Christian Holtz tror att problemet med obalanser kommer att bli värre i år. ”Det är rimligt att tro att ankkurvorna kommer att bli djupare och djupare”, säger han till TN.

Efter Tidningen Näringslivets artikel om ankkurvan i fjol blev ordet medtaget i den svenska nyordslistan för 2024.

Så här beskriver språkrådet ankkurvan:

”Graf som visar ett visst förhållande mellan tillgången till elektricitet från solenergi och efterfrågan på elektricitet, där de två linjerna bildar en figur som påminner om en tecknad anka”.

Om man ska gå lite djupare kan man konstatera att det i varje sekund, dygnet runt, året runt, behöver råda exakt rätt balans mellan konsumtion och produktion i elsystemet.

Detta gör solenergin särskilt utmanande för systemoperatören att hantera, eftersom det betyder att man behöver rampa konsumtion eller produktion upp och ned.

Konsumtionen är nämligen betydligt mer jämnt fördelad under dygnet medan produktionen i solenergin lite förenklat ser ut som ett upp- och nedvänt V med en längre period av ingen produktion alls däremellan, under kvällen och natten. I Sverige har vi dessutom betydligt högre konsumtion under vintern när solen inte lyser i någon större omfattning och i andra änden ganska låg konsumtion under sommaren när solen lyser starkare. Detta har att göra med att el till stor del också används för uppvärmning i Sverige och att det går åt mer kräm när det är kallt.

Om man ritar en linje för den faktiska efterfrågan och därefter adderar produktionsmönstret i solenergin så liknar bilden en sittande anka, därav namnet.

Begreppet, ”duck curve”, myntades ursprungligen 2012 av systemoperatören California Independent System Operator och är ett rejält problem med solceller för systemoperatörerna att hantera.

I helgen kom vårtecknet när ankkurvan på nytt gjorde entré i det svenska elsystemet. Detta syntes tydligt i elpriset med negativa elpriser under de starka soltimmarna. Även systemoperatören Svenska kraftnät noterar fenomenet i sin veckorapport, ”Från driften”.

”Fortsatt stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige. I södra Sverige har ankkurvefenomenet varit tydligt under veckan (vecka 12). Precis som förra veckan var priserna låga under helgen (22–23 mars)”, skriver de.

TN ringer upp elmarknadsanalytikern Christian Holtz hos Merlin & Metis.

– Jag har inte hunnit kika så mycket på elpriserna faktiskt men jag kom och tänka på ankkurvan när jag var ute i det fina vädret, säger han.

Tror du att ankkurvorna kommer att bli djupare i år?

– Ja, det har ju fortsatt att installeras mycket mer solenergi i hela Europa så det är rimligt att anta att de kommer att fortsätta bli djupare och djupare, säger han.

För att bromsa utvecklingen med ankkurvor behöver antingen konsumtionen öka, till exempel i form av lagring, eller så behöver produktionen minska, så kallad ”curtailing”, där man helt enkelt stänger av produktionsanläggningar. Blir det för mycket elproduktion som ingen konsumerar ökar nämligen frekvensen och systemoperatören tvingas agera så att elsystemet inte skadas eller ytterst slocknar.

– Det som håller emot det här är framför allt en utbyggnad av batterier men då är det mycket entimmesbatterier som är specialiserade till att tillhandahålla tjänster till vissa av Svenska kraftnäts balanskraftsmarknader.

Solenergi byggs snabbare än batterier

Dessutom byggs inte batterier i tillräcklig takt jämfört med solceller, menar han.

– De här batterierna som kommer nu har längre uthållighet och är mer specialiserade på att flytta el under dagen och inte minst kopplat till ankkurvorna – så de kanske kan bromsa utvecklingen något, men likväl så tror jag att ankkurvorna kommer att fortsätta att bli djupare och djupare eftersom det byggs så pass mycket nya solceller. Solcellerna har också kommit ner i pris, vilket i många fall gör det lönsamt att bygga mer solceller trots djupare ankkurvor.

Självförsörjning och geopolitik har ju kommit högre upp på agendan på sistone och särskilt de senaste veckorna. Under Företagardagarna ansåg Claes Westerlind, vd för NKT, att Europa och Sverige måste bli mindre naiva kring hur andra länder kan tänkas agera på en europeisk marknad. Detta för att inte återupprepa scenariot med solcellstekniken.

– Den utvecklades i Europa och började tillverkas här. I dag är den helt död och allting kommer från Kina, sa han.

Christian Holtz upplever inte att geopolitiken påverkat synen på batterier eller solceller i energisektorn ännu i alla fall.

– Svårt att säga, men det är ju absolut en väldigt stor del som produceras i Kina. Men jag kan inte säga att jag märkt av det i något avseende. Här i Europa ligger vi ju långt efter Kina när det gäller batterier men annars är trenden att batterierna går mot länge uthållighet, även i Kina.

– Jag har inte koll på hur stora de är men det finns ju anläggningar som producerar batterier både i Europa och i Nordamerika.

Negativa elpriser är marknadens sätt att säga att det är något galet i elsystemet eftersom det betyder att alla som producerar måste betala för att göra sig av med elen.

Tydligast blev det i lördags, mellan klockan 12.00 – 13.00 när elpriset var -10,5 öre i elområde 4.

Hur kommer det sig att solcellerna inte slutar producera när man måste betala för att leverera strömmen då?

– Det är en bra fråga och det kan nog variera till viss del beroende på om det är solceller i hem eller större anläggningar. Det kan vara till exempel nätavgifter och rörlig nätavgift som man kanske fortfarande sparar på. Det kan också vara energiskatt eller miljömärkning där man kan få ersättning trots att elpriset är negativt.

– I andra delar av Europa kan man få en ersättning för varje megawattimme från solceller som man petar in i nätet och det varierar lite från land till land. Men eftersom elsystemet är integrerat så påverkar det även det svenska elsystemet vilket gräddar på ankkurvor.

En intäktskälla för hemkonsumenter i Sverige är den skattereduktion som kallas ”mikroproduktion av förnybar el”, där man får 60 öre per kilowattimme i skatteavdrag för den el man matar ut på nätet. Därutöver får man också gröna avdrag för batterier.

Regeringen avser att skrota ”60-öringen” 2026.

För större anläggningar kan så kallade ”ursprungsgarantier” också påverka, menar Christian Holtz.

Elcertifikat är en annan intäktskälla, som dock regeringen ålagt Energimyndigheten att utreda huruvida de kan avslutas innan 2035.

Energimyndigheten har listat flera stöd för solenergi uppdelat i fyra olika kategorier som man kan läsa om här.

Vindkraften nedreglerar bättre

Systemoperatören Svenska kraftnät har tidigare försökt uppmuntra särskilt vindkraften att stänga av sina anläggningar när negativa elpriser råder och detta verkar åtminstone delvis ha fungerat då det skedde en tydlig nedtrappning runt 12-tiden på dagen i lördags.

Fortfarande producerade däremot cirka 4 300 megawatt eller motsvarande 4 stora kärnkraftsreaktorer av vindkraft enligt Svenska kraftnäts ”Kontrollrummet”.

För solenergin är det svårt att säkerställa hur mycket det rör sig om eftersom Svenska kraftnät inte redovisar solenergins produktion.

Däremot kan man få en hint om den andra delen i ankkurvan som uttrycker sig i form av minskad konsumtion när hemanläggningar konsumerar en större del av egenproducerad solenergi innanför mätaren.

Runt 12-tiden bottnade den svenska konsumtionen i elsystemet på runt 12 750 megawatt, vilket är en siffra som påminner hur det brukar se ut under de betydligt varmare sommarmånaderna när många stora industrikonsumenter också delvis är på semester.

Vad tror du kommer att hända nu framöver då?

– Jag tror att det kommer att bli mer fokus på en översyn kring energiskatt för olika typer av anläggningar, marknader och policy. Man kan exempelvis tänka sig att man kommer att titta på saker som kan göra för att underlätta elkonsumtion under timmar med negativa elpriser, säger Christian Holtz.

– Problemet i dag är att det är en väldigt stor tröskel eftersom man betalar en energiskatt på 43,9 öre per kilowattimme så det måste vara ett väldigt negativt elpris för att man ska dra i gång en elpanna till exempel.

Hög sommarkonsumtion kan slå tillbaka

Dock är det viktigt hur man väljer att utforma sådana ingrepp, menar Christian Holtz. Som nämndes tidigare i artikeln producerar solenergin i huvudsak under sommaren medan det i Sverige är ganska mörkt om vintern – när elkonsumtionen redan i dag dessutom är betydligt högre på grund av kyla.

Om man i stor utsträckning uppmuntrar till ökad elkonsumtion för att det är väldigt billigt med exempelvis värmepumpar eller till och med direktverkande el under sommaren kan man få ännu större problem med effekten när samma elkonsumenter också behöver el på vintern.

Dessutom kan det också sätta press på elnätet, som är väldigt svagt längst ute i lokalnätet – där många privatpersoner nu installerar solenergi.

– Det är inte helt oproblematiskt med sådana ändringar eftersom det hela till stor del styrs av EU-regler, säger Christian Holtz.

I Finland infördes nyligen reducerad energiskatt för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeanläggningar.

– De kan då gå in och koka vatten med el när det är negativa elpriser helt enkelt. I Sverige finns det inget konkret politiskt förslag kring det.

Hur ser du på detta då?

– Absolut, det finns helt klart potential i att använda mer el när det är negativa elpriser – också i fjärrvärme där man kan långtidslagra värme på ett annat sätt.

Tyskland gräddar på ankkurvorna

Det är också svårt att skriva om solenergi utan att nämna Tyskland. Detta eftersom det produceras väldigt mycket solenergi där, som också letar sig hela vägen till Sverige dels direkt, dels indirekt via exempelvis Danmark. Detta gräddar på ankkurvorna.

I Tyskland blev det mycket diskussioner kring de omfattande stöden till väderberoende elproduktion i samband med den budgetkris som uppstod i Tyskland i fjol och som slutligen fällde den tyska regeringen när Liberalerna (FDP) inte ville höja skuldbromsen till förmån för ytterligare klimatsatsningar.

Nyligen hölls omval där inte minst socialdemokratiska SPD gjorde sitt sämsta val sedan andra världskriget och en ny regering ska bildas med CDU-toppen Friedrich Merz som trolig förbundskansler.

Kruxet är att partierna AfD och Bundis Sahra Wagenknecht på varsin ytterkant vuxit och enligt tyska medier uppges de vara emot Ukrainastöd.

På grund av att det krävs två tredjedelars majoritet för att rösta igenom nödvändiga förändringar gick det gamla underlaget därför ihop för att ändra reglerna kring skuldbromsen och få stora försvars- och infrastruktursatsningar på plats innan det nya underlaget tillträder.

1 100 miljarder till grön omställning

Nyligen kom man också överens om att Tyskland nu höjer skuldbromsen och gör det möjligt att låna 1 000 miljarder euro varav 500 går till en infrastrukturfond.

Däremot satte sig De Gröna på tvären och för att släppa igenom förslaget fick de bland annat igenom att 100 miljarder av dessa 500 ska användas till gröna satsningar.

Det vill säga knappt 1 100 miljarder kronor till grön omställning och drygt 4 300 miljarder kronor till övrig infrastruktur. Tyskland lånar med andra ord stort från framtida generationer.

Under påtryckningar från De Gröna skrevs detta också in i grundlagen med orden "investeringar i infrastruktur och för ytterligare investeringar för att uppnå klimatneutralitet senast 2045."

Den sista delen av formuleringen har väckt uppståndelse bland många konservativa och delar av näringslivet kring huruvida klimatneutralitet till 2045 skrivs in i konstitutionen som ett nationellt mål, och om detta i så fall kan underordna andra infrastrukturinvesteringar. Detta skriver Deutsche Welle.

Hur stöden kan komma att påverka det europeiska elsystemet vill Christian Holtz inte spekulera i.

– Det har ju bland annat varit de här feed-in-tarifferna man tittat på, men nu tror jag att man kanske tittar mer på stöd för energilager. Men jag känner inte till hur detaljerna kommer att se ut.

50 Hertz varnar för blackouter i påsk

TN har tidigare också rapporterat om att den tyska systemoperatören 50 Hertz gått ut och varnat regeringen för blackouter särskilt under påsk på grund av överproduktion av solenergi och att de för att avstyra riskerna kräver att nätägare får tillåtelse att stänga av solcellsanläggningar, vilket också påminner om de utmaningar i Belgien som TN skrev om förra våren.

– Det är intressant, jag vet inte riktigt hur man jobbar där med villkorade avtal från nätägare i olika delar av Europa och om det finns många nätägare som på samma sätt som i Sverige har nätavtal för nyanslutningar där elkonsumtion kan kopplas bort, där man har den typen av villkor att man kan koppla ner elproduktion. Annars kan det bli utmanande, absolut.

– Och det tror jag man jobbar med i andra delar av världen, alltså att nätägare har rätt att koppla bort solenergiproduktion vissa timmar. Australien till exempel.

Christian Holtz tror dock inte att Sverige ligger i farozonen.

– Vi har en del utmaningar, absolut. Men inte på den nivån som i Tyskland så jag skulle inte säga att jag är orolig.