KRIGET I UKRAINA

Larmet: Nu tar Ryssland över svenska varumärken – ”Oroväckande”

Ryska domstolar har börjat häva varumärkesskydd för utländska bolag som lämnat landet efter invasionen av Ukraina. Ericsson är ett av företagen som nu riskerar att förlora sitt varumärke i Ryssland. ”Varumärkena kan fritt tas över av ryska aktörer”, säger experten Christina Wainikka till TN.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i början på 2022 valde flera västerländska företag att lämna landet. Ryssland svarade då med att införa en lag som gör gällande att bolag som är mer än 25 procent ägda av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” skulle försättas under extern administration. Dessutom strömmade det in varumärkesansökningar till det ryska patent- och registreringsverket och flera företag fick se hur deras loggor övertogs med endast kosmetiska förändringar. Bland annat skickade ett ryskt möbelföretag vid namn Idea lämnade in en ansökan med en logotyp som var snarlik IKEA:s.

Nu kan flera västerländska bolag förlora rätten till sina varumärken i Ryssland under 2025, däribland den svenska telekomleverantören Ericsson, rapporterar Finwire som hänvisar till den ryska oberoende affärstidningen Kommersant. Den ryska patentmyndigheten ska nu ha flyttat över rätten till varumärket till det ryska bolaget Rusklimat. Detta ska vara den första gången som ett varumärkesskydd för ett utländskt bolag som lämnat landet efter krigsutbrottet i Ukraina har hävts av en rysk domstol.

Det är tydligt att Ryssland kommer allt längre ifrån att kunna återgå till att vara en aktör inom världshandeln, varnar Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

– Det är oroväckande att flera svenska bolag nu riskerar att förlora rätten till sina varumärken. Det finns nu allt mindre som talar för att svenska företag kommer att kunna känna sig trygga i att verka i Ryssland även om kriget tar slut, säger hon.

Det varumärkesrättsliga skyddet innebär en ensamrätt och alla ensamrätter behöver balanseras mot olika typer av intressen, såsom informations- och konkurrensfrihet. En viktig balanspunkt gentemot konkurrensfriheten är att det finns ett användningstvång. Används inte registrerade varumärken under en viss tid kan registreringen hävas, konstaterar Christina Wainikka.

– När varumärken registreras görs det för olika varor och tjänster. Normalt sett gäller skyddet bara för den typ av vara eller tjänst som man registrerat det för. Detta för att inskränkningen av konkurrensfriheten, som ensamrätten innebär, bara ska träffa det som är relevant.

– Det är denna regel som gör att vi till exempel kan ha både Ariel tvättmedel och Ariel Disneyprinsessan från helt olika företag.

”Varumärkena kan därmed fritt tas över av ryska aktörer”.

Regeln om användningstvång innebär att aktörer inte ska kunna lägga ”bombmattor av registreringar” för att få ett så brett varumärkesskydd som möjligt utan att det finns ett faktiskt behov.

– Registreringar för isglass och lösögonfransar ska exempelvis inte kunna vara giltiga för tjänsteföretag, om de inte använder varumärket för just dessa saker.

Inom EU finns i dagsläget ett användningstvång på fem år. Har den som registrerat varumärket inte tagit varumärket i verkligt bruk för en viss vara eller tjänst inom fem år så kan registreringen hävas.

– Har man registrerat för dykardräkter och skor, men bara sålt skor, ska registreringen för dykardräkter alltså inte längre betraktas som giltig.

I rysk rätt är tidsfristen för användningstvånget sedan 2006 satt till tre år.

– I och med att kriget mot Ukraina nu pågått i tre år får detta alltså konsekvenser. Många företag valde att avsluta sin verksamhet i Ryssland 2022, vilket innebär att deras varumärken nu ska upphöra att gälla.

När varumärkesregistreringar upphävs finns inte längre skyddet kvar. För alla västerländska företag som sedan 2022 inte längre är verksamma i Ryssland försvinner deras möjligheter att skydda sina varumärken i landet, berättar Christina Wainikka.

– Varumärkena kan därmed fritt tas över av ryska aktörer. I praktiken försvårar detta för svenska och andra företag att komma tillbaka till den ryska marknaden, kanske för evigt.

De nya ryska produkter som tillverkas med varumärken som innehas av exempelvis svenska företag kan dock inte exporteras till länder där varumärket fortfarande är giltigt, berättar hon.

– I praktiken innebär detta att den ryska marknaden blir mer och mer isolerad, något som kommer att få effekter för en lång tid framåt.