KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Här är planen som ska rädda elsystemet – ”Utan kärnkraft hotas jobb och statsfinanser”

Regeringen går vidare med planen på ny kärnkraft i Sverige och enligt propositionen handlar det om prissäkringsgarantier samt statliga lån. Ett avgörande steg, menar flera experter. ”Man pratar om riskerna med ett kärnkraftsprojekt men vi ser riskerna med att inte ha med kärnkraften som en del i kraftsystemet som större", säger experten Ted Lind till TN.

Under torsdagen presenterade regeringen sin kärnkraftsproposition. Lagen, som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2025, omfattar statliga stöd samt så kallade dubbelriktade differenskontrakt som tillhandahåller minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

Regeringen presenterar däremot inga siffror kring vart gränsen för prissäkringsavtalen ska gå eller hur mycket pengar det handlar om i lån. I Mats Dilléns utredning tidigare har förslaget legat på 80 öre per kilowattimme. Det vill säga att om elpriset blir lägre än 80 öre per kilowattimme betalar staten till kärnkraftsbolaget men om elpriset blir högre betalar kärnkraftsbolaget till staten.

Dessutom har det tidigare föreslagits att staten står för 75 procent av kostnaderna i form av lån och att kärnkraftsbolaget står för 25 procent.

Ville inte prata siffror

Finansmarknadsministern ville inte prata siffror i dag, men han var tydlig med att lån är lån som ska betalas tillbaka, och att regeringen kommer att hantera skattebetalarnas pengar med respekt. Däremot är det logiskt med statliga lån till stora och dyra byggen som kärnkraftverk, dels för att det är så det fungerar över hela världen och dels för att det betyder att räntan på de stora byggkostnaderna blir mycket lägre än om en privat aktör ska låna på en finansiell marknad, menade han.

– I dag tar vi lagarna och reglerna, sedan behöver riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal genom en budgetproposition, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Då får man återkomma kring siffrorna i budgetpropositionen.

Han gjorde det också tydligt att Sveriges finanser är goda och att lån till att säkra energiförsörjningen därför inte är ett problem. Statsskulden i Sverige är nämligen låg.

– Många länder är ju begränsade i vad de kan göra i och med att de har en hög statsskuld. Sverige kan öka sin belåning och vi har också en marginal att låna på utan att det skulle kosta särskilt mycket i termer av högre räntor.

Busch: Ska vara ett kärnkraftsland

Energiminister Ebba Busch tryckte på att Sverige sedan 1970-talet varit ett kärnkraftsland och att regeringen nu tar ett avgörande steg för att vi ska kunna fortsätta vara det även i framtiden.

– För hushållen så handlar energipolitiken om elräkningen och om tryggheten och att det finns värme i elementen när det är kallt. För företagen så handlar det om investeringar, om jobb och om att våga växa och investera i framtiden, sa hon.

Hon presenterade också ett par grafer över hur volatiliteten i spotpriserna ökat sedan 2014 samt hur elproduktionen tydligt ökat medan effektbalansen minskat.

– Vi har tryckt in 13 000 megawatt mer elproduktion men vi har bara kunnat öka vår konsumtion med 340 megawatt. Det är en väldigt stor diff, säger hon.

Nedläggningarna av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 samt Ringhals 1 och 2 var också inritade i den ena grafen.

– Med detta försvann inte bara elproduktion utan också avgörande stabilitet.

Sverige har varit duktiga på att bygga elproduktion men inte ökat sin elkonsumtion, konstaterade Ebba Busch. Det regeringen nu gjort är att lägga om politiken så att den utgår från vad som behöver tillkomma för att öka elkonsumtionen och inte vilka kraftslag som ska ingå i energimixen.

– Hur kan man ha tillåtit den här typen av utveckling? Vi accepterar inte detta och det var det vi gick till val på att ändra, säger hon.

”Anledning för flera partier att ompröva sina tidigare sammanhang vad gäller finansiering och riskdelning för kärnkraft.”

Enligt Ebba Busch sker nu konstruktiva samtal bland alla partier i Sveriges riksdag.

– Det har hänt väldigt mycket, inte bara det gångna året vad gäller säkerhetsläget. Jag vill mena att det är ännu en anledning för flera partier att ompröva sina tidigare sammanhang vad gäller finansiering och riskdelning för kärnkraft, säger hon.

– Vi har sett hur påverkan av stora händelser i omvärlden har påverkat vårt eget energisystem. Och hur avsaknaden av planerbar fossilfri kraftproduktion har gjort oss mer sårbara och lett till den här volatiliteten som vi har.

”Om man säger nej till detta, vad är då alternativet? Det är man svaret skyldig.”

Om man inte vill vara med och underlätta för ny kärnkraft så måste man också presentera ett realistiskt alternativ till hur Sverige ska lösa sina problem när solen inte lyser och vinden inte blåser.

– För det är inte så att vi inte har el, men vi har inte garanterad el där den behövs, när den behövs. Och det är detta man måste kunna svara på. Om man säger nej till detta, vad är då alternativet? Det är man svaret skyldig.

Det är förstås en del som pekar på möjligheten till lagring, att använda smartare nät, förbättra överföringskapaciteten och liknande, påpekar hon.

– Men peka på det land eller den tekniklösning som klarar av att lagra från en säsong till en annan så här många megawatt. Det finns inte den typen av tekniska lösningar någonstans på jorden i dag. Vi klarar att skifta förbrukning till en hyfsad kostnad 15 minuter i tiden, men inte mellan säsonger, vilket är en del av Sveriges problem, säger hon.

Håller inte med om kritiken

Det har också kommit en del kritik i remissvaren mot att prissäkringskontrakten skulle tränga undan investeringar i andra teknikslag. Hon anser då att man underskattar elektrifieringen i Sverige.

– Om man pratar om de här 5 000 megawatten nu, om de skulle tillföras systemet och vi inte får till någonting annat, vilket är osannolikt. Då utgör den tillkommande kärnkraften bara 9 procent av den installerade produktionskapaciteten. Men vi vet ju att systemet ska fördubblas, så det kommer att utgöra en mindre del av den förväntade tillkommande elproduktionen.

Ebba Busch höll heller inte med om att man orättvist behandlar andra kraftslag. Tvärtom är det var man gjorde tidigare, anser hon.

– Det här skiljer sig markant från till exempel elcertifikatsystemen som vi har haft för vindkraften sedan 2003 och som i praktiken nu är utfasat. Det summerade till drygt 70 miljarder i slutänden. De som har varit ansvariga i oppositionen för att måla upp detta som att det är tusentals kronor som pådyvlas svenska folket, det finns inte fog för det. Det skiljer sig markant ifrån andra typer av stimulanser som har getts direkt till specifika kraftslag och inte för särskilda systemtjänster.

Ted Lind, områdesansvarig kärnkraft på Energiföretagen, är över lag positiv till propositionen.

– Vi ser det som väldigt viktigt att staten är med och tar ett ansvar i att planera och facilitera den elproduktion som krävs för att möjliggöra elektrifieringen. Här är det också väldigt viktigt att se till att ny produktion taktar med tillkommande konsumtion, både i tid och plats, säger han och fortsätter.

– Vi ser befintlig och ny kärnkraft som en viktig del i det framtida elsystemet. Planerbar kraft som kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme kommer fortsatt spela stor roll i det framtida kraftsystemet även om mängden väderberoende el kommer öka i förhållande till idag.

Ted Lind menar att alternativkostnaden blir stor om kärnkraftssatsningen bromsar upp.

– Man pratar om riskerna med ett kärnkraftsprojekt men vi ser riskerna med att inte ha med kärnkraften som en del i kraftsystemet som större. En misslyckad elektrifiering och klimatomställning kommer att påverka svensk konkurrenskraft, jobb och statsfinanser.

Hur ser ni på kritik som framförs mot förslaget?

– En del av kritiken har byggt på att man inte har förstått förslaget till fullo, man har bland annat misstolkat hur CfDn är utformad och man har ibland till och med argumenterat som om lånen är en gåva från staten.

– Vi önskar också en bred överenskommelse över blockgränserna, inte bara för kärnkraft utan även för annan elproduktion. Enligt flertalet scenarier behöver vi få in en betydande mängd ny elproduktion runt 2030 och framåt och kärnkraften kommer först vara på plats under senare halvan av 2030-talet, säger Ted Lind.

Även SKGS är positiv till förslaget som kan möjliggöra en balanserad mix av fossilfri elproduktion. SKGS är ett samarbete mellan olika branschorganisationer inom skogen, kemin, gruvorna och stålet.

– Kärnkraften bidrar med viktig stabilitet för energisystemet och har den uppenbara fördelen att den är planerbar och därmed erbjuder systemtjänster som komplet­terar väderberoende energikällor. Vägen framåt handlar om att bana väg för ny kärnkraft parallellt med att undanröja hinder för utbyggnad av annan fossilfri elproduktion i form av exempelvis vindkraft, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

”Dämpa konfliktnivån inom energipolitiken och fortsätt med de energipolitiska samtalen.”

– Industrins medskick till politiken är också att försöka dämpa konfliktnivån inom energipolitiken och fortsätta med de energipolitiska samtalen med syftet att hitta långsiktighet.

Han menar att det är bra att marknadsrisken hanteras genom prissäkringsavtal, att statens roll i lånefinansieringen tydliggörs samt att en vinstdelningsmekanism införs. Åtgärderna är avgörande för att minska politiska och ekonomiska risker.

– Vi noterar att propositionen är mer flexibel gällande nivåer för prissäkring och kostnader vilket verkar rimligt i nuläget med tanke på kommande processer i form av förhandlingar med EU-kommissionen, svenska förordningar som behöver komma på plats, finansieringslösningar i kommande budgetproposition och avtal som behöver komma på plats. En noggrann screening av såväl projektutförare som leverantör är förstås nödvändig, säger han.

”En satsning på kärnkraft är ett sätt att sprida risken.”

Alternativkostnaden blir hög om inte ny kärnkraft byggs ut. Det kan bland annat handla om systemtjänster, energilager och marknadsomfattande kapacitetsmekanismer.

Det är dessa alternativa kostnader som kritikerna av kärnkraft ofta bortser ifrån, menar Johan Bruce.

– En satsning på kärnkraft är ett sätt att sprida risken. Men vi vill samtidigt betona vikten av att fortsätta arbetet med att underlätta för mer vindkraft, både landbaserad och havsbaserad. Utbyggnad av all fossilfri elproduktion kommer att behövas, säger han.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv:

– Det här är ett välkommet och viktigt steg för att säkra framtida stabil elförsörjning och svensk konkurrenskraft. Nu förväntar vi oss en bred politisk uppslutning bakom propositionen och fortsatt hög hastighet i genomförandet, säger han.

– Kärnkraften är en central komponent i ett elsystem som kan leverera el när och där den behövs till en konkurrenskraftig kostnad.

Satsningen på kärnkraft behöver dock kompletteras med satsningar på andra energislag, menar han.

– Det behövs både mer fossilfri baskraft och utbyggd vindkraft för att säkra framtida investeringar och jobb i Sverige, säger han.

Miriam Munnich Vass, näringspolitisk expert på Teknikföretagen, anser att regeringens proposition på ett övergripande plan är bra.

– Staten behöver bidra med att minska risken för att det ska bli nya investeringar i kärnkraft på marknadsmässiga grunder. Vår analys pekar på att utformningen av finansieringsförslaget ger incitament till att hålla kostnaderna nere, vilket är avgörande för att behålla konkurrenskraften inom industrin i Sverige. Vidare är det viktigt för att hålla kostnaderna nere för kärnkraftsutbyggnaden att finansieringsförslaget begränsas till motsvarande fyra storskaliga kärnkraftverk.

”Helt avgörande att staten delar risken.”

Hon ser en del potential för förbättringar.

– Propositionen hade varit än bättre om finansieringsförslaget var utformat mer teknikneutralt så att även andra kraftslag i behov av stöd kan få det. Det räcker inte med att enbart bygga ut kärnkraften, industrin behöver även mer energi på kort sikt och då behövs framförallt mer vindkraft i kombination med lagringslösningar och annan modern teknik.

Hur ser ni på kritik som framförs mot förslaget?

– Det finns alltid kritiker och visst hade det varit bra att utreda alternativa scenarion för att nå en produktion på 300 TWh som är Sveriges planeringsmål till 2045. Det hade varit bra att utforma förslaget mer teknikneutralt och det har många remissinstanser påpekat men inte tagits i beaktande av regeringen.

Hur viktigt är det att staten spelar en roll för att säkra finansieringen?

– Det är helt avgörande att staten delar risken med privata aktörer för att nya investeringar i ny kärnkraft ska bli av, säger hon.