DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Oron i byggbranschen växer efter regeringens ROT-besked – ordrar dras tillbaka

Det tillfälligt höjda ROT-avdraget skulle ge den krisande byggsektorn en välbehövlig skjuts framåt. På kort sikt riskerar satsningen dock att få motsatt effekt, varnar branschen. ”Man skjuter den svåra perioden framför sig”, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, till TN.

Byggbranschen är den sektor som kanske drabbats allra hårdast av den utdragna lågkonjunkturen. Som TN har berättat i tidigare artiklar har branschen dragits med både hög arbetslöshet och omfattande konkurser det senaste året.

I syfte att stötta byggsektorn gick regeringen därför nyligen ut och meddelade att ROT-avdraget tillfälligt skulle höjas. För renoveringar som betalas efter den 12 maj ska kunden kunna dra av 50 procent av kostnaden i stället för de 30 procent som gäller i dag. Avdrag får göras upp till ett tak på 50 000 kronor och upplägget ska gälla fram till årsskiftet.

– De senaste årens ekonomiska läge har varit tufft för stora delar av den svenska byggbranschen, vilket i förlängningen haft negativa konsekvenser för hela Sverige. Nu förstärker vi rotavdraget kraftigt för att stimulera branschen och främja både små och medelstora byggföretag, sa Magnus Persson, ordförande i arbetsmarknadsutskottet i riksdagen, i samband med att nyheten presenterades.

”Finns utmaningar”

Men från branschen har förslaget mötts av blandade reaktioner.

– På kort sikt är det en välkommen reform och något som vi har efterfrågat länge. Förhoppningsvis kan det möjliggöra för företag att behålla anställda och få in pengar i kassan. Men med det sagt så finns det utmaningar med förslaget, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, till TN.

Byggföretagens bransch- och föreningsansvariga har varit i kontakt med medlemsföretag i hela landet, och bilden som målas upp är samstämmig. Företagen välkomnar insatsen men ser samtidigt risker för att effekten med bidraget kommer att bli den motsatta, åtminstone på kort sikt.

– Företagen märker redan nu att beställare tar tillbaka sina ordrar eftersom de hellre vill vänta tills dess att de kan tillgodogöra sig det utökade avdraget. Det innebär att många företag fortfarande står med tomma orderböcker och inga inkomster och det i en tid när inkomster verkligen hade behövts. Många är redan i dag i en trängd ekonomisk situation, säger Tanja Rasmusson.

”Kunden vill ha jobbet gjort efter den 12 maj.”

Redan nu har det visat sig att en del beställare vill skjuta fram betalningen.

”Det har blivit en del tilläggsarbeten i redan avtalade arbeten, men kunden vill ha jobbet gjort efter den 12 maj. För en del som har mycket passar det bra men för andra som har mindre blir det mer oroligt”, skriver en aktör i en kommentar till Byggföretagen.

Många av de tillfrågade företagen hade gärna sett en permanent höjning av ROT-avdraget i stället för en tillfällig höjning som bara gäller i drygt ett halvår. Dessutom påpekar många att det hade varit mer effektfullt med ett högre maxtak.

”Taket på 50 000 kronor stimulerar inte tillräckligt. Flera beställare vill ha större jobb som till exempel ombyggnad, kök och badrum. Det här funkar bara på mindre jobb. Det hade varit bättre med ett avdrag på 30 procent och ett högre tak på 75 000-100 000 kronor”, kommenterar en annan företagare.

”Bara ett plåster på såren.”

Extra utsatta är de bygg- och installationsföretag som framför allt är exponerade mot privatkunder. Företag runt om i landet vittnar enligt Tanja Rasmusson om att det finns en stark återhållsamhet bland konsumenterna och att många drar sig för att sätta i gång med renoveringsprojekt.

– Det blir tudelat. Vi är väldigt glada över höjningen men menar att det här kunde ha gjorts på ett både snabbare och bättre sätt. Och dessutom är det här inte någon långsiktig lösning utan bara ett plåster på såren. Man skjuter den svåra perioden framför sig, säger hon.

Finns det något som regeringen kunde ha lagt fram i stället som hade haft större effekt för branschen?

– Inte i stället, utan det handlar om att man hade behövt komplettera med fler saker, som till exempel sänkta arbetsgivaravgifter. Det är dessutom något som hade haft effekt även på lång sikt.

Största kompetenstappet sedan 90-talet

Tanja Rasmusson pekar också på att det finns färdiga reformer som regeringen skulle kunna sjösätta, som till exempel startlån för förstagångsköpare och tillbakarullningen av det höjda amorteringskravet.

– Det behövs insatser för att höja efterfrågan, konstaterar hon, och fortsätter:

– Det är mycket som ska byggas de kommande åren, som fängelser, infrastruktur och olika saker kopplat till upprustningen av försvaret. Men om vi inte vidtar åtgärder här och nu kommer vi inte att ha någon kvar som kan bygga allt det som vi på sikt behöver. Branschen ser just nu sitt största kompetenstapp sedan 90-talet och den utvecklingen måste vändas.