KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Trots snabbspår – gruvföretaget oroas över Kinas dominans: ”Jättetuff situation”

När EU trappar upp jakten på strategiska metaller och mineraler får svenska projekt nyckelroller. Men samtidigt brottas initiativen med långa tillståndsprocesser och lokalt motstånd - och en marknad som helt domineras av Kina. "De dumpar priserna och använder exportförbud för att straffa andra länder", säger Emma Själin på gruvbolaget Talga.

EU har under de senaste åren tagit stora kliv framåt för att öka produktionen av råvaror, i Europa, bland annat genom att lista 34 mineral och metaller som bedöms som strategiska för vårt samhälle och för välfärden.

Nyligen meddelade dessutom EU-kommissionen att man har valt ut 47 europeiska strategiska projekt för att säkra tillgången till kritiska råmaterial.

– I dag har vi för första gången identifierat 47 nya strategiska projekt som kommer att hjälpa oss att säkra vår egna tillgång till råmaterial. Det här är ett avgörande tillfälle för europeisk självständighet som industriell kraft, sa EU:s industrikommissionär Stéphane Séjourné, i ett pressmeddelande.

Fem svenska projekt finns med på listan. LKAB får CRMA-status för Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, för anläggningen i Malmberget som ska avskilja sällsynta jordartsmetaller från malmen, samt för den planerade demonstrationsanläggningen (förädling) för sällsynta jordartsmetaller i Luleå.

”Viktigt för Sveriges och Europas framtid”.

Även gruvföretaget Talgas grafitbrytning i Vittangi, samt Northvolt Revolts återvinning av metaller som mangan, litium, grafit, nickel och kobolt finns nu med på listan över strategiska projekt.

– Att Talga nu tillsammans med två andra svenska bolag får strategisk projektstatus inom EU signalerar hur viktigt Talgas projekt är för Sveriges och Europas framtid, både ur klimat- och säkerhetssynpunkt, säger Emma Själin, Public Affairs manager på Talga.

Bolaget skickade in sin ansökan 2020. Etableringen har dock varit omstridd och fått skarp kritik från bland annat ortsbor och Talma sameby.

Emma Själin menar att det även funnits ett starkt motstånd från kommunens sida som har vägrat färdigställa en detaljplan. Dessutom har det funnits önskemål från kommunen att gruvbolaget ska finansiera bostäder.

Detta lyftes bland annat fram i en artikel i DN under förra året där Mats Taaveniku, kommunalråd i Kiruna (S) enligt artikeln sagt att kommunen skulle vara mer positivt inställda till gruvan om bolaget kunde ge någonting tillbaka till kommunen. Gruvan väntas sysselsätta cirka 60 personer på heltid.

– Vi har verkligen upplevt att man från kommunens sida har försvårat processen och dragit ut på tiden, säger Emma Själin.

– Vi vill ju vara en viktig del av samhället där vi verkar. Men vi kan inte byta myndighetsbeslut mot att vi finansierar kommunala verksamheter.

”Vi har hela värdekedjan i Sverige”.

I den nya gruvan beräknar företaget att de kommer att utvinna upp till 120 000 ton höghaltig naturlig grafit per år. Målet är att grafiten senare ska kunna användas i Talgas batterianodsanläggning i Luleå som ska tillverka hållbart anodmaterial för grönare litiumjonbatterier.

– På så sätt har vi hela värdekedjan i Sverige. I dagsläget har vi en testanläggning, en miniatyr av den framtida storskaliga fabriken, som är tänkt att byggas i Luleå.

– Där testar vi produkterna mot kunderna och nästa steg är att vi tar fram färdiga avtal med våra kunder.

Grafit används bland annat i tillverkning av stål, batterier och bilar – inte minst elbilar där det är en huvudingrediens i batterierna. Grafit finns även med på EU:s lista över mineral och metaller som bedöms vara kritiska. Globalt är det Kina som i dagsläget kontrollerar tillgången och har sedan 2020 stoppat export av grafit till Sverige.

– Det är det här som är otäckt med Kina, att de kan utnyttja sin dominans på världsmarknaden genom att lägga exportrestriktioner på vissa typer av råvaror för att straffa för någonting annat där de upplever att de har blivit orättvist behandlade, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin, till TN nyligen.

”Det finns en osäkerhet som är extremt olönsam”.

EU importerar omkring 100 000 ton grafit varje år, vilket innebär att man till 98 procent är beroende av import för grafitförsörjningen. Marknaden domineras i dag av Kina, där det enligt SGU finns runt 68 procent av världens tillgångar av grafit. Det faktum att Kina dominerar marknaden innebär att de kan påverka prisbilden på marknaden – både genom att göra råvarorna dyrare och billigare.

– De dumpar redan i dagsläget priserna och använder exportförbud som ett verktyg för att straffa andra länder. Så det är ju en jättetuff situation för hela Europa om vi ska kunna minska beroendet till ett enskilt land, säger Emma Själin.

– Med fyndigheten i Vittangi så kanske vi kan förse Europas behov till 10–15 procent.

Trots att det finns fyndigheter så finns det i dagsläget inga aktiva grafitgruvor i Sverige. Om Europa på allvar vill minska beroendet av Kina så är det viktigt att vi kan öppna gruvor här, menar hon. Den nya grafitgruvan i Vittangi kan innebära att klimatpåverkan kan minskas med över 90 procent jämfört med dagens klimattunga import av syntetisk grafit från Asien.

– Det är jätteviktigt att Sverige är på tårna både för sin egen skull och för Europas skull. Det är inte så att man ska kunna öppna en gruva i en handvändning, men det kan göras mycket smidigare än det gör i dagsläget.

Hon menar att det finns en problematik kring de svenska tillståndsprocesserna.

– Det finns en osäkerhet som är extremt olönsam. Det är svårt när man inte ens kan sätta en tidsplan och få en indikation på att den kan hålla.

– Dessutom är det ett problem att regeringsbeslut ifrågasätts, som i det här fallet. Visar man från statens sida att man kan hålla tidplaner och att processen går framåt så ökar det såklart incitamenten att investera i Europas framtid.