FRIHANDELNS FRAMTID

Svenska industrin där 99 procent drabbas negativt av tullarna – ”Djupt bekymrade”

”Ett oerhört stort ingrepp i hela frihandelsmodellen”, säger Jonas Hagelqvist, vd på IKEM till TN. En undersökning bland deras medlemsföretag visar att många påverkas direkt eller indirekt av Trumps tullpaket. Nu kan företag lämna Europa, varnar han.

Att USA kommer att införa 20 procentiga tullar mot EU är oroväckande, menar Jonas Hagelqvist, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) som företräder 1 250 företag med cirka 70 000 medarbetare.

– Våra medlemsföretag är väldigt bekymrade. Det här visar på ett stort skifte från en öppen värld till något annat.

– Det är ju inte vilket land som helst som gör ett oerhört stort ingrepp i hela frihandelsmodellen utan det är USA vilket gör företagen oroande och bekymrade.

Totalt gick cirka tio procent av företagens export till USA år 2023.

– Så det finns absolut en direkt påverkan. Har du konkurrenter i USA så kommer du få en väldigt tuff konkurrenssituation.

”Alla företag ser över sin egen situation”.

– Men den största oron handlar om de indirekta effekterna och vi vet inte exakt hur detta kommer att påverka företagens värdekedjor. Just nu ser företagen över hur utsatt man är och om det finns andra möjligheter.

Efter president Donald Trumps besked om tullar meddelade Volvo Cars vd Håkan Samuelsson att Volvo måste tillverka fler fordon i sin fabrik i South Carolina i USA.

– Det är nog fler företag som går i de tankarna. Företagen kommer alltid att se hur de kan minimera effekterna av tullarna för egen del. Så jag tror att alla företag ser över sin egen situation. Det vore konstigt annars.

Han menar att det finns en risk att företag lämnar Europa.

– Kemiindustrin i Europa har haft ett par år nu som har varit väldigt tuffa där man har tappat i konkurrenskraft mot både USA och Asien, framför allt på grund av höga energikostnader.

I IKEM:s konjunkturbarometer för det fjärde kvartalet 2024 uppgav 76 procent av medlemsföretagen att de räknar med indirekta negativa effekter av tullar. Samtidigt uppgav 35 procent av de USA-exporterande företagen att man förväntar sig direkta negativa effekter.

– Vi vet att våra företag är djupt bekymrade över detta. Tittar man på läkemedelsindustrin i stort så uppger 99 procent av de tillfrågade medlemsföretagen att tullar kommer att få negativa indirekta konsekvenser.

– Industrin är ett stort ekosystem som är otroligt komplext med långa värdekedjor. Och var i värdekedjan exakt det här träffar för enskilda företag är jättesvårt för oss att veta.

”Nu blir det allt tuffare för våra företag”.

Han menar att det nu blir ännu viktigare att EU ingår nya handelsavtal med andra marknader.

– Vi i Sverige har en lång tradition av att vilja ha frihandel och det har gynnat oss. Vi är ett litet land som är väldigt exportberoende.

Trots tullar finns ändå möjligheter att det öppnas upp nya affärsmöjligheter, menar han.

– Och det är klart att om USA försvårar marknadstillträdet, för det är ju det de gör nu, så är det viktigt att öppna nya marknader. Där är exempelvis Sydamerika en jätteintressant marknad för svenska företag, kan man öppna den för frihandel så är det ett sätt att kompensera för att det blir svårare att handla med USA.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa under torsdagen att EU vill förhandla med Donald Trump men är också redo att svara på USA:s kraftiga importtullar.

– Det är ganska naturligt att det är den vägen man vill gå, men det är mycket mer positivt om det går att öppna upp nya marknader för våra företag.

I en allt oroligare omvärld blir det viktigare att den svenska regeringen säkerställer att alla andra viktiga konkurrensförutsättningar finns på plats.

– Nu när det blir allt tuffare för våra företag så är det än viktigare att vi har en stark grundläggande konkurrenskraft.

– Det handlar om få tillgång till stabila och låga elpriser, fungerande miljötillståndsprocesser samt en väl fungerande arbetsmarknad.

Massa och papper drabbas

Även skogsnäringen drabbas. Den totala exporten för svensk skogsindustri ligger på 185 miljarder kronor och till USA är den 11 miljarder. Massa och papper står för 8 miljarder kronor och resten är trävaror.

Av EU:s export av skogsindustriprodukter till USA står Sverige för 20 procent.

På trävarusidan kan de svenska företagen för stunden andas ut, eftersom USA har gjort ett undantag för sågade trävaror.

– Det betyder att dessa varor inte får några av dessa tariffer överhuvudtaget just nu oavsett var i världen de kommer ifrån. Det är positivt, säger Christian Nielsen, analytiker på Skogsindustrierna.

Undantaget gäller medan USA genomför en specialutredning som kommer att vara klar i november. I den synas just tariffer på trävaror.

– Det har blivit lite av ett andrum från och med nu för sågade trävaror fram till november. Men för massa och papper så kommer tarifferna att införas fullt ut under veckan, säger Christian Nielsen.

Nu ändras spelplanen

Skogsnäringen gör ofta jämförelser för den amerikanska marknaden med konkurrentlandet Kanada. Så länge förutsättningarna är liknande i Europa och i Kanada så drabbas inte exporten. Inom papper och massa har den spelplanen ändrats något eftersom Kanada i dagsläget inte har fått några tariffer på sig. USA har undantagit alla produkter som faller in under frihandelsavtalet mellan Kanada, USA och Mexiko.

Ett annat konkurrentland, Brasilien, får samtidigt en lägre tull på dessa produkter, 10 procent, än företagen i Sverige.

– Differensen däremellan blir en konkurrensnackdel för svenska eller europeiska producenter till den amerikanska marknaden, säger Christian Nielsen.

Men tullarna kommer också att leda till problem i USA. Den amerikanska marknaden har till exempel ett stort importbehov av trävaror. Den inhemska produktionen kan inte ersätta den i dagsläget.

– Det betyder att kostnaderna kommer att behöva tas av de amerikanska konsumenterna i stor eller till övervägande del, säger Christian Nielsen.

– Även inom massa och papper förväntar man sig att det kan bli brist inom vissa segment på den amerikanska marknaden. Så det är samma logik där. Det blir den amerikanska konsumenten som får betala.

”Förhoppningen om att USA skulle vara den marknad som ledde konjunkturen ut ur det försämrade konjunkturläget kan grusas.”

Tullar är alltså inflationsdrivande, vilket kan leda till höjda räntor i USA. Det riskerar i sin tur dämpa tillväxttakten i landet.

– Förhoppningen om att USA skulle vara den marknad som ledde konjunkturen ut ur det försämrade konjunkturläget kan grusas, säger Christian Nielsen.