DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Nya friskolegeneralen tar strid – ”Borde ha agerat mycket, mycket tidigare”

Tappa inte bort en av styrkorna med svensk skola genom regleringar som slår undan fötterna för friskolorna. ”När nu skolsystemet reformeras igen så gäller det att finkalibrera det så att det landar rätt i stället för att skuldbelägga friskolor”, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning, i en längre TN-intervju.

Svensk skola har gjort en stark uppryckning de senaste 15 åren. Detta under en period då den har varit decentraliserad och haft många huvudmän, bland annat friskolor. Men kritikerna talar ändå om en skola i kris och att det just är splittringen och friskolorna som bär skulden till den.

Kritiken kom till en början från vänsterhåll, men sedan ett par år tillbaka slår även borgerliga politiker ned på valfrihetssystemet. Det talas om att återta kontrollen eller att stoppa marknadiseringen av skolan.

Mitt i den debatten har friskolorna själva bestämt sig för att göra en kursändring. Förut var det Friskolornas riksförbund som var den tongivande organisationen, nu är det i stället Almega Utbildning som samlar branschen. Dessutom har organisationen, som är en kombinerad arbetsgivar- och branschorganisation, rekryterat en förbundsdirektör från den fackliga sidan, Andreas Mörck.

Under våren kommer ett antal utredningar att presenteras som har tillsatts av den nuvarande regeringen. Både skolpeng och vinster granskas. Inom kort överlämnas till exempel betänkandet om utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner till regeringen.

Just vinstfrågan är extra känslig och har diskuterats i många år inom näringslivet, men främst utifrån företagsekonomiska aspekter, menar Andreas Mörck.

– Jag har brottats med den här frågan i 25 år. Och jag upplever, om jag ska vara riktigt ärlig, att Sveriges friskolor har misslyckats i att berätta varför vinsten behövs, säger han.

– Det man i stället behöver göra är att förklara varför svensk skola behöver aktiebolag och mångfald. Vad innebär aktiebolag för att driva fram en kunskapsorienterad skola, innovation och förnyelse? Där hade man behövt lägga sitt fokus.

Aktiebolagsformen är en utmärkt form att bedriva skola i, menar han.

– När politikerna själva lägger ut sina verksamheter i kommunerna, det som inte drivs i egen regi, då väljer de alltid aktiebolag själva. Det är den bästa formen att driva en verksamhet om den inte ska vara i strikt offentlig regi.

Betygsinflationen måste hanteras

Men det finns fel i valfrihetssystemet som behöver rättas till. I ett decentraliserat skolsystem gäller det att skapa regler som skapar rätt incitament. Det kan bli ganska komplexa system just för att skolan har många huvudmän.

Betygsinflationen är ett sådant exempel. Fenomenet har uppstått i många västländer och forskare som Jonas Vlachos har i sin forskning identifierat starka drivkrafter lokalt ute på skolorna. Alla blir glada av lite för höga betyg, menar han: Eleverna, föräldrarna och skolchefen. På vänsterkanten framhåller kritiker allt som oftast att det är friskolorna och ”marknadiseringen” av skolan som har lett fram till betygsinflationen medan organisationer som Svenskt Näringsliv ser en kombination av förklaringar.

Men att även konkurrensen mellan skolor har stor påverkan är tämligen självklart. Om det inte finns tvingande normer för hur betygen kan sättas kan skolor, både kommunala och friskolor, konkurrera genom att sätta för höga betyg.

Problemet med betygsinflationen borde friskolorna och näringslivet ha uppmärksammat tidigare och på det viset bidragit till nya regler inom det befintliga systemet. Nu är ändå ett sådant regelverk på gång i och med ekonomiprofessor Magnus Henreksons betänkande Ett likvärdigt betygssystem.

Andreas Mörck är nöjd med de flesta förslagen i betänkandet även om han önskar att det inte hade behövts så långtgående åtgärder:

– Det är inte en dag för tidigt som Magnus Henreksons utredning om ett nytt betygssystem kommer, ett system som använder konkurrensen på rätt sätt. Det är ett exempel på förslag där jag tycker att både vi i näringslivet och kommunerna borde ha agerat mycket, mycket tidigare. Det är inte okej med betygsinflation. Kunskap är kunskap, säger han.

Reformeringen av läroplaner (en utredning har presenterats) och lärarutbildningen är ytterligare två områden där det behövs mer enhetlighet inom svensk skola. Andreas Mörck nämner också att det är viktigt med regelverk som säkerställer att elever får mer tid om de inte når målen.

Finns det ytterligare områden där det finns anledning att vara självkritisk?

– Ja, vi borde ha samlat oss inom branschen för att inrätta en uppförandekod och ett etiskt råd för att komma överens om vad som är okej och inte okej. För nu lider branschen enormt mycket varje gång det händer någonting som är oacceptabelt inom friskolor. Och då sprids bilden av att hela friskolevärlden är dålig. Det är den inte, men vi behöver ta ansvar för att städa upp på vår egen bakgård, annars kommer politikerna göra det på fel sätt.

Råd och en uppförandekod

Nyligen presenterade också Almega Utbildning planerna på ett etiskt råd som kommer att ledas av Lotta Lerwall som är professor vid Uppsala universitet. Ytterligare fyra ledamöter ska rekryteras.

Tanken är att rådet så väl ska stödja branschen och hitta exempel på gott uppförande som att agera om en friskola bryter mot reglerna. Rådet har makten att föreslå styrelsen att sätta medlemsföretag under observation, tillsätta en utredning om oegentligheter upptäcks och i värsta fall rekommendera uteslutning.

– Om man är där som lycksökare eller inte har elevernas bästa för ögonen kan vi i värsta fall utesluta dem från förbundet. Det tror jag är en viktig och tydlig signal till alla att branschen är villig att ta ett ansvar för kvaliteten, säger Andreas Mörck.

Ett exempel på när en friskola kan uteslutas är om den grovt åsidosätter sina elevers lagstadgade behov av utbildning. Naturligtvis kommer inte heller kopplingar till brottslighet och gängkriminalitet att tillåtas.

– Det är ytterst få som inte sköter sig men jag kan också tänka mig att medlemmar som grovt åsidosätter det demokratiska uppdraget, som inte klarar av att skilja på ideologi eller politik, kan uteslutas, säger Andreas Mörck.

Är detta förändringar som sker under bilan?

– Absolut, det kan man säga. Politikerna riskerar gå alldeles för långt i sina regleringar och skada branschen. Samtidigt finns det anledning att vara självkritisk. Det här borde ha gjorts för fem, sex år sedan, eller kanske för ännu längre sedan.

Han betonar att friskolebranschen är en förtroendebransch. Det etiska rådet måste därför jobba helt självständigt från Almega Utbildning och besättas av personer med lång erfarenhet.

– För mig är det viktigt att rådet inte bara blir en fernissa, att det inte bara blir någonting som behöver finnas i vår verktygslåda, utan att det bedrivs ett aktivt arbete.

Leker med elden

Det mesta pekar på att det blir någon form av förändringar inom valfrihetssystemet, men det återstår att se hur stora de blir. Om de blir för omfattande, som en generell begränsning av vinstuttag, riskerar politikerna att få ytterligare ett problem i knäet; hur ska de hantera de elever som måste återgå till kommunala skolor om inte friskolornas ägare längre ser en anledning att driva dem? Det blir kostsamt i en tid då kostnaderna skenar över lag. Försvaret ska byggas ut samt vägar och järnvägar, men även VA-nät, ska rustas upp och den kommande energiförsörjningen ska säkras. Även välfärden, oräknat skola, kostar och lär kosta mer och mer.

Forskare som Magnus Henrekson och Niklas Elert, fil dr i nationalekonomi, har också visat att offentliga aktörer inte har samma drivkraft att förnya och skapa innovationer som fristående aktörer.

– Jag kan konstatera att Sveriges friskolor bidrar till mångfald. Vi hittar olika modeller för att testa innovation och hur vi utvecklar våra verksamheter. Jag kan också konstatera, om man tittar på PISA exempelvis, att friskolorna ligger ett år före elever i kommunal skola resultatmässigt, säger Andreas Mörck.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, IFN, menar också att friskolor kan tillföra mycket i utanförskapsområden. Den skolmodell som han förordar, No excuses, har uppvisat goda resultat på fristående skolor i främst USA och Storbritannien, men är inte förenlig med svenska lagar och regler.

Internationella Engelska Skolan har testat en mildare variant i Eskilstuna och har lyckats vända en eskalerande negativ utveckling i ett område präglat av hög kriminalitet och dödsskjutningar.

Även Andreas Mörck anser att friskolor har mycket att erbjuda i utanförskapsområden. Han vill se nya grepp för att komma till rätta med de dåliga studieresultaten.

– Vi kanske kan förbjuda de 50 sämsta skolorna och låta staten ta över dem oavsett om det är kommun eller fristående skolor som driver dem. Vi har inga ursäkter om vi låter skolor år ut och år in leverera dåliga resultat, säger han.

Tycker du att friskolor idag väljer att etablera sig i utanförskapsområden I tillräckligt stor utsträckning? Det finns ju en kritik mot att friskolor mest etablerar sig i medelklassområden och därmed ”plockar russinen i kakan”.

– Om man vänder på din frågeställning så tror jag att Sveriges friskolor i mycket större utsträckning borde etableras i utanförskapsområden. Om vi bara gör det på rätt sätt, i samarbetet mellan kommun, stat och friskolor, så tror jag att vi har konceptet för hur vi bryter utanförskap och höjer kunskapsnivåerna rejält i utanförskapsområden.

Ett närbesläktat problem är segregationen, men den kan inte lösas genom att bussa elever från problemområden till välbärgade skolor.

– Det är bättre att skapa en fungerande infrastruktur i ett utanförskapsområde. Skolan har historiskt från 1842 och framåt funnits mitt i byn. På samma sätt tror jag att skolan borde vara mittpunkten i utanförskapsområdet, säger Andreas Mörck.

”När nu skolsystemet reformeras igen så gäller det att finkalibrera det så att det landar rätt i stället för att skuldbelägga friskolor.”

Det finns onekligen områden inom svensk skola som är eftersatta, inte minst presterar elever sämre på mindre orter och i utanförskapsområden. Lärarutbildningen har heller aldrig hittat en fungerande form sedan lärarhögskolorna försvann på 80-talet och dagens betygssystem är inte bra. För att ta några exempel. Men samtidigt har svensk skola trots dessa uppenbara skevheter levererat allt bättre de senaste 15 åren.

När Andreas Mörck tecknar den ljusare svenska utbildningshistoriken går han tillbaka till 2002 då Thomas Östros blev utbildningsminister och socialdemokratin insåg att undervisningen måste fokusera på kunskap samt till alliansregeringens 143 punkter för ett bättre utbildningssystem 2006. Då var Jan Björklund (L) pådrivande.

Under hela den perioden har friskolor varit en del av skolsystemet.

– När nu skolsystemet reformeras igen så gäller det att finkalibrera det så att det landar rätt i stället för att skuldbelägga friskolor, säger han.