DEN SVENSKA EKONOMIN

Klas Eklund: Då blir tullkriget ett globalt valutakrig – Sverige får euro

Det nuvarande handelskriget riskerar att utveckla sig till ett valutakrig och då blir det logiskt för Sverige att släppa kronan och gå med i euron. Det tror författaren och ekonomen Klas Eklund. ”Jag tror att diskussionen kommer till valet 2026 men det kan lika gärna vara avgjort då”, säger han till TN.

Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital, tror att de amerikanska tullarna bara är första steget i ett bredare ekonomiskt krig från USA:s sida.

– Det är klart att det delvis är frågan om förhandlingstaktik men det är ju så otroligt aggressivt och så brett upplagt, dessutom baserat på en snedvriden världsbild, så man kan inte vifta bort det som bara förhandlingstaktik, säger han till Tidningen Näringslivet.

Han tycker att Trump och administrationens agerande sedan tillträdet i januari visar att de menar allvar.

– De vill stöpa om världsordningen. De har en vänlig syn på Ryssland och tycker att Ukraina tillhör den ryska intressesfären. De anser att Panama och Grönland tillhör deras intressesfär och de är villiga att ta mineraler från andra länder med utpressning och våld. De ser världshandel som ett nollsummespel, och om USA har underskott i varuhandeln med något land så beror det på att de har blivit ”ripped off” och att de därför har rätt att göra vad de vill.

– Det här är någonting vi måste ta på allvar. Vi måste förbereda oss på att det här blir en brett upplagd ekonomisk krigföring från USA.

Dessutom tycks de anse att den amerikanska statsskulden är något som kan vältras över på omvärlden genom att i praktiken skriva av en del av den.

I dag har USA ett jätteproblem med sin statsskuld som successivt ackumulerats till mycket höga nivåer. I dag är räntan på lånet är ungefär i linje med hela de amerikanska försvarsutgifterna.

Det finns huvudsak fyra sätt att hantera skulden:

I en intervju med TN i oktober trodde Klas Eklund på en kombination av olika alternativ och nu ser detta också ut att ske.

– Den amerikanska statsskulden växer snabbt och de hoppas att tullinkomsterna ska kunna finansiera skattesänkningar. Men jag tror inte att tullinkomsterna kommer att räcka till detta utan statsskulden kommer att fortsätta växa. Det betyder att kostnaderna för den stigande skulden tränger ut andra utgifter.

Och där kommer avskrivningarna av skuld in i bilden.

– Det här är vad man kallar ”financial repression”, det vill säga att man på olika sätt försöker reglera bort delar av skulden. Det är vad som traditionellt sker när man har för stora statsskulder. Vi kanske har glömt det nu men under eurokrisen skrev ju Grekland de facto av en tredjedel av sin statsskuld.

Nollkupongsobligationer

Detta kan ske på olika sätt. En metod är att ge ut särskilda obligationer med speciella villkor som ger lägre räntekostnader.

– Vi gjorde det i Sverige fram till mitten av 80-talet med så kallade prioriterade obligationer.

USA vill enligt Klas Eklund lösa det med ”nollkupongsobligationer”.

– Det här finns ju bara på planeringsstadiet ännu men både finansministern och Trumps rådgivare Miran har ju skrivit och uttalat sig om detta. Det går ut på att delar av den amerikanska skulden, alltså treasuries (amerikanska statsobligationer), ska växlas in mot nya treasuries som då löper på väldigt lång tid, upp till hundra år, och som inte ger ränta. Det betyder ju i praktiken att man skriver av en del av skulden, för de här obligationerna blir ju mer eller mindre värdelösa.

Detta blir dock svårt, eftersom utländska långivare knappast vill acceptera sådana villkor, menar Klas Eklund.

– Då kan man ju tänka sig att man tvingar de inhemska långivarna, Federal Reserve och pensionsfonder med flera, att acceptera det. Men då krävs det en rejäl strid med Fed. Det får väldiga implikationer för de globala finansmarknaderna. Treasuries är ju den bredast handlade och den mest likvida av alla finansiella tillgångar.

Om den basen plötsligt skulle bli mindre trovärdig betyder det att de finansiella marknaderna tappar ett ankare.

– Då kan det bli väldigt stökigt under lång tid framöver. Och de globala kreditgivarna kommer att söka nya ankare – som inte är amerikanska.

Om man tittar i Mirans rapport så är det tydligt att planen är att sänka den amerikanska dollarn för att försöka locka tillbaka industri inte minst eftersom man bedömer att sådana behövs i ett eventuellt krig. Hur ser du på det?

– Ett sätt att göra det är att försöka få till stånd en överenskommelse där stora valutanationer gemensamt kommer överens om att handla ner dollarn. Det vill säga i praktiken att sälja dollar och köpa andra valutor i stället. Det är vad som skedde 1985 med The Plaza Accord när dollarn också var väldigt stark. Och det fungerade då hyggligt, men det var en annan tid. Det var egentligen bara västländer som var med i Plaza-överenskommelsen och de var inte fientligt inställda till varandra.

– Men i dag, när Trump utmanar världen genom tullar, trakasserier och hot så ser jag inte hur omvärlden skulle kunna gå med på en fredlig överenskommelse i ett ”Mar-a-Lago Accord”. Det blir då alla de här åtgärderna om att hota med indraget kärnvapenparaply och nollkuponger och sådant kommer in i stället.

Därför tror Klas Eklund heller inte historien kommer att sluta bara med tullarna.

– Det är ett tullkrig nu, men risken är att det kommer att följas av ett valutakrig och ett ränteregleringskrig också. Så vi har bara sett början.

Tror du att det kommer bli pauser där det lugnar ner sig lite för att sedan dra i gång på nytt? Eller tror du att allt kommer som en flodvåg?

– Det beror ju på hur omvärlden reagerar. Miran skriver själv i sitt dokument att han tror att det här är en process som kommer att ta ganska lång tid där man måste ta saker pö av pö. Så det kan mycket väl dra ut på tiden och det kommer nya offensiver och tillfälliga stillestånd. Men den osäkerheten gör ju också att finansmarknaden kommer att vara väldigt nervös och volatil.

Dollarn har ju fallit också som en konsekvens av allt det här. Den har ju fallit mot euron och mot kronan till exempel. Ser du tullarna som ett sätt att sänka dollarn?

– Normalt är det så att tullar ger inflation och inflation ger högre räntor vilket ger starkare dollar. Att det har gått åt motsatt håll den här gången tror jag beror på att hela synen på dollarn som reservvaluta är i gungning. Om nu USA lägger en bredsida mot hela det globala handels- och finanssystemet så kommer dollarn inte självklart att vara den ledande reservvalutan framöver. En del av fallet kan alltså bero på en mer långsiktig tvekan om dollarns ställning.

Det här valutakriget som du nämnde då, hur skulle ett sådant scenario kunna utspela sig?

– Om dollarn faller så blir det naturligtvis frestande för länder som drabbas av amerikanska tullar att skriva ner sina valutor. Jag tror till exempel att den kinesiska renminbin kommer att skrivas ner. Det kan mycket väl leda till ett valutakrig där olika valutor tävlar om att skriva ned sina respektive valutor. Där är vi förstås inte ännu men jag ser en sådan risk.

Hur tror du att Europa skulle hantera en sådan? Stannar det mellan Kina och USA eller ger vi oss in i det också?

– Nej, inte som det ser ut nu i alla fall. Men euron stärks ju gentemot dollarn och det beror delvis på att Trump skjuter sig själv i foten med sina tullar men också på att Europa kommer att ta sig samman genom försvarsupplåning och åtgärder för att stärka konkurrenskraft och produktivitet.

Du tror inte att man då försöker pressa ner euron eller?

– Jag ser inte i dag några tecken på att ECB vill försöka sikta på någon särskild eurokurs. Men jag tror att frågan om euron kommer att komma upp i den svenska debatten igen för om Europa håller på att samla ihop sig som ett svar på den amerikanska offensiven så ligger i det att stärka olika EU-gemensamma funktioner. Försvar, upplåning, infrastruktur och så vidare. För ett litet land som Sverige så reser sig då frågan om vi inte borde vara med i det stora Europaprojektet fullt ut.

Alla länder inom EU utom Sverige och Danmark har euro.

– Även de blivande nya medlemmarna, små ekonomier på Balkan, som ska in så småningom, kommer att gå över till euron. Och Danmark har fast växelkurs mot euron, så i praktiken har ju även Danmark euron. Det reser frågan: om ett par år när Europa är starkare, mer sammansvetsat och har fler medlemmar, ska då Sverige vara det enda land i EU som har kvar den egna valutan? Jag ser inte poängen med det.

Hur snabbt tror du det skulle kunna komma?

– Just nu finns det inte på dagordningen men dagordningen kan ändras väldigt snabbt, vilket vi såg med Nato-frågan. Jag tror definitivt att eurofrågan kommer upp i valrörelsen 2026 – om den inte redan är avgjord då.

Vilken växelkurs kommer vi in på då?

– På pappret ska man ju leta efter en jämviktskurs men efter de senaste årens väldiga kast fram och tillbaka är det extremt svårt att räkna ut en sådan. Så att jag tror att man i praktiken kommer att ta genomsnittet av den senaste tidens växelkurs. Hur kronan utvecklas framöver kommer därför att starkt påverka en eventuell anslutningskurs.

På senaste tiden har kronan stärkts. Vad tror du om den svenska kronans utveckling i det korta perspektivet framöver?

– Jag tror att orsaken att kronans förstärkning är att vi plötsligt får betalt för våra starka statsfinanser och för att vi har en stark försvarsindustri. Kronan har oväntat blivit en tillflyktsvaluta, en euro på steroider.