REGELKRÅNGLET
Anders lägger 75 procent av tiden på byråkrati – ”Blir bara jävligare och jävligare”
Småföretagaren Anders Olsson lägger nästan all sin vakna tid på ren administration. Under ett och samma arbetspass ändras reglerna flera gånger. "Jag är så nära nu att känna att det räcker, nu skiter jag i detta", säger han till TN.
– Jag är snart 65 år och det känns faktiskt skönt att snart kunna lägga av – att slippa allt regelkrångel som följer med att vara småföretagare i Sverige idag.
Det säger Anders Olsson, som driver företaget Kust Event Strömstad som har skärgårdsbåtar som gör turer i Kosterhavets nationalpark men även trafikerar en linje mellan Sverige och Norge.
– Vi korsar ofta gränsen mellan Sverige och Norge och det fungerar riktigt horribelt. Vi har 43 certifikat på båten för att kunna gå över gränsen. Vi har tolv myndigheter som vi ska ta hänsyn till när vi lämnar kaj.
”Jag lägger minst 75 procent av min arbetstid på ren administration”.
Han berättar att reglerna ändras flera gånger under en och samma båtresa.
– Bara när det gäller serveringstillstånd på våra olika ställen totalt har vi fem att ta hänsyn till. Det är olika tillstånd i olika kommuner och områden, varje tillstånd kostar runt 22 000 kronor styck.
Han menar att regelbördan blivit mycket värre sedan pandemin.
– Det känns som att myndighetsfolk inte har haft annat att göra än att sitta och fundera över hur de kan ändra regelverken.
– Numera lägger jag som företagare mer tid på att få olika typer av godkännanden och tillstånd från kommunen och andra olika myndigheter än att bedriva min verksamhet. Jag skulle uppskatta att jag lägger minst 75 procent av min arbetstid på ren administration och 25 procent på att driva företaget. Och det är ju inte konstigt att vi i Europa hamnar efter med effektivitet och tillväxt.
Sedan 2011 äger bolaget skärgårdsbåten MS Vesleø II. Båten är i bruk under hela året och fartyget måste genomgå en mängd kontroller och besiktningar varje år. Det handlar bland annat om årlig torrsättning, med tillhörande besiktningar.
– Då ska propelleraxlar dras ut samt att all räddningsutrustning ombord kontrolleras och godkännas av myndigheten. I vårt fall blir det norska Sjøfartsdirektoraten som blir inkopplat.
”Det är en kostnadsutveckling som är abnorm”.
Fartygen ska kontrolleras och eventuella avvikelser rapporteras in.
– Då ska vi också ha en plan för vad vi ska åtgärda. Dessutom ska det göras en analys om varför avviket har uppkommit. När sedan planen godkänns kommer en handlingsplan på de olika avviken. Därefter ska de godkänna rapporteringen, och efter det har jag tre månader på mig att rätta till det som varit fel och därefter skicka in en ny rapport som sedan ska godkännas igen. Då är vi framme i mars och det är snart dags för sommarsäsongen.
– Vi betalar 250 000 för certifikat och stämplar årligen, därefter betalar vi för varje rapport och besök de gör och kostnaderna bara tickar uppåt.
Han berättar om en tidigare kontroll som gjordes av Det Norske Veritas (DNV) som ansvarar för tillsyn och kontroll av ISPS-systemet (International Ship and Port Facility Security Code). Grundkostnaden för en besiktning är närmare sextiotusen kronor.
– Vi har två larm ombord, och då den ena knappen inte gav en speciell signal så var vi tvungna att åtgärda det. Men efter att vi gjort uppdateringen så måste det göras en ny tillsyn och då får vi en tilläggsfaktura på 25 000 kronor.
– Det är en kostnadsutveckling som är abnorm då vi aldrig kan ifrågasätta kostnaderna utan måste bara acceptera. Det vi vänder oss mot är att regelverket skapar kostnader som inte står i proportion till nyttan.
”Vi måste ju förbereda oss för att det värsta”.
Dessutom anser han att det nya systemet kring elektroniska passagerarlistor är problematiskt. Bland annat kan de vara känsliga för tekniska fel som exempelvis strömavbrott, tapp av nätkontakter som försvårar vid avgångar, skapar förseningar eller inställda turer för att kraven inte går att uppfylla. Förut räckte det med en rapport om antal passagerare och att alla hade en giltig biljett så som färdbevis samt att man kunde legitimera sig vid behov. Det nya systemet är redan implementerat i internationell trafik men inte ännu i nationell trafik.
– Jag har svårt att se att systemet kommer fungera rent praktiskt för fartygen, då man byggt ett system utan att göra det brukarvänligt. Dessutom verkar de inte använda öppna API vilket försvårar anpassningen av rederiers egna datasystem. Systemet kommer troligen inte att fungera, det förstår nog de flesta.
– Nu får vi höra att det kan bli undantag i olika områden, men vi måste ju förbereda oss för att det värsta gällande vår verksamhet sker. Det också fortfarande osäkert när lagstiftningen kommer att slutgiltigt implementeras i Sverige. Det här skapar såklart en osäkerhet som inte alls är bra.
Han menar att det finns en oskriven lag att det är lättare att få in en ny lag än att ta bort en.
– Innan pandemin låg våra bokföringskostnader på någonstans mellan 250 000 och 300 000 kronor om året. Men sedan pandemin så landar våra bokföringskostnader på mellan 800 000 och 900 000 kronor allt beroende på att de ställs inför en allt hårdare granskning och kravspecifikation rörande deras arbete.
”Jag tror att många företagare mår jävligt dåligt”.
En av de stora anledningarna till att företaget fått kraftigt höjda kostnader är de ökade kostnaderna för sjuklönerna. Tidigare kunde arbetsgivare få ersättning från staten om sjuklönekostnaderna blev orimligt höga, men den möjligheten togs bort 1 juli 2024. Det innebär att företag som Kust Event Strömstad, får bära hela den ekonomiska risken vid sjukfrånvaro.
– Vi har elva anställda och det är en väldigt stor börda för oss att kunna hantera det. Och vi som ägare kan inte dela på oss. Vi kan bara ta en position åt gången när vi jobbar. Vi kan bara täcka upp för en person. Och sen då att man ska få ytterligare belastning med att man ska höja kvoten som vi ska betala för sjuklöner.
– Det känns ibland som att regelverken bara blir jävligare och jävligare. Och jag förstår inte när man någon gång ska sätta ner foten och säga att ’nu räcker det’.
Anders Olsson menar att det under de senaste åren uppstått en större medvetenhet kring psykisk ohälsa bland ungdomar och anställda men att gruppen företagare ofta förbises. Det talas aldrig om den enorma mentala press som ställs på företagare som önskar driva seriöst i dagen företagsklimat.
– Jag är så nära nu att känna att det räcker, nu skiter jag i detta och ger upp ett livslångt entreprenörskap. Det är inte värt alla regler och krav från myndigheter. Man har väldigt svårt att få ekonomisk vinning av företag i vår storlek. Det blir snarare en livsstil.
– Jag tror att många företagare mår jävligt dåligt men det är aldrig någon som vågar ta upp det. Man ska klara det, gå till jobbet och kunna lösa problem för alla andra. Men det är aldrig någon som frågar hur du som chef mår. Det är liksom nya lagar och regler hela tiden, det tar aldrig slut.