DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Ökat sabotagehot mot dricksvattnet – då möts företagen av regelbörda

I takt med att dricksvattnet blivit en strategisk resurs växer också kraven på säkerhet. Samtidigt kämpar kommuner och företag med utdragna säkerhetsprocesser och otydliga regelverk. ”Många har blivit lite tagna på sängen”, säger företagaren Martin Pehrson till TN.

Den ökade geopolitiska osäkerheten har inte bara satt fokus på det svenska elsystemets motståndskraft mot sabotage. I takt med att säkerhetsläget försämrats har även våra dricksvattenreservoarer identifierats som potentiella mål för hot och sabotage, vilket har fått fler kommuner att agera.

– Jag tror att många har blivit lite tagna på sängen. Blickar man tillbaka tio år så lyfte man inte frågan kring säkerhet på det här sättet som man gör idag och det medför nya utmaningar, säger Martin Pehrson, som är vd på företaget Amphi-tech som genomför konsultuppdrag, besiktningar och service och underhåll av dricksvattenreservoarer.

Kunderna är framförallt kommuner i Sverige och Amphi-tech har i dagsläget 14 anställda och sätet är i Åsbro i södra Närke men det är ute i fält som merparten av uppdragen sker.

– När vi började med att arbeta med dricksvattenreservoarer i början på 1990-talet så var många dricksvattenreservoarer i undermåligt skick. Många reservoarer fanns någonstans ute i skogen som man inte besökte och knappt visste fanns. Under åren har vi byggt upp en verksamhet där vi är nischade mot dricksvatten och idag ledande inom det området.

Företaget har utvecklat en egen robot som rengör dricksvattenreservoarer och vattentorn på ett tryggt, säkert, tidseffektivt och hygieniskt sätt. Företaget har genomfört fler än 2 500 besiktningar av olika dricksvattenreservoarer. Dricksvatten är ett av våra mest kontrollerade livsmedel.

– Våra anställda på Amphi-tech får bland annat skriva under sekretessavtal som gäller även efter att de avslutat en anställning samt inför en anställning så görs en registerkontroll av medarbetaren. Vi har länge haft egna rutiner för detta.

– Utöver våra interna rutiner så kräver många av våra kunder att vi skriver sekretessavtal och kontrollerar våra anställda inför uppdrag, vilket vi ser som positivt.

”Många har blivit lite tagna på sängen”.

Han berättar att allt fler kommuner vill att de anställda säkerhets- och registerkontrolleras av Säpo samt även genomför säkerhetsintervjuer med alla anställda.

– Detta tar väldigt lång tid och jag tror att man behöver tänka om kring detta.

En lösning hade kunnat vara att varje enskild medarbetare genomgår en säkerhetsprövning som gäller för samtliga uppdrag, eller att företaget som helhet kan bli säkerhetsklassat.

– Det finns också en annan aspekt som stökar till det. Vi skriver ju ett säkerhetsavtal med varje kommun som vi jobbar med. Och varje säkerhetsavtal ser olika ut, vilket ställer olika krav på oss. Det hade underlättat enormt om det kunde finnas ett standardavtal som gällde för samtliga kommuner.

Ofta kan uppdraget som ska utföras ta några dagar upp till en vecka att genomföra, sätter man det i paritet till vad en säkerhetsklassning via Säpo tar att genomföra per kommun så blir det mycket administrativt arbete och uppdrag som inte kan planeras in förrän vi har fått ett godkännande från kund.

– Vi har valt att samtliga våra anställda genomgår säkerhetsprövningar för varje ny kund.

– Av praktiska skäl så är det lättare för oss internt för att kunna ha ett öppet klimat på arbetsplatsen och att alla kan vara delaktiga i dialoger samt kunna utföra uppdrag ute hos våra kunder.

”Företagen spelar idag den centrala rollen i försörjningsberedskapen”.

Martin Pehrson berättar att företaget nu lägger betydligt mycket mer tid på sekretessavtal och säkerhetsklassningar än för bara några år sedan. I takt med att dricksvattenförsörjningen fått ökad strategisk betydelse behöver säkerhetsprocesserna moderniseras, menar han.

– Vi ser positivt på att vi kontrolleras, vilket även för vår del är ett kvitto på att vi är en säker leverantör som man som kund kan känna sig trygg med. Vi som så många andra företag är en liten, slimmad organisation som inte riktigt har resurserna för att göra det här.

– Vi tror inte att vi är ensamma inför dessa utmaningar utan att flera företag upplever samma sak.

Frida Pamliden, expert på beredskap- och säkerhetsfrågor på Svenskt Näringsliv, menar att i takt med förändringarna i omvärlden blir nationell säkerhet en allt viktigare aspekt av samhällsutvecklingen.

– Företagen spelar idag den centrala rollen i försörjningsberedskapen, och säkerhetsskyddslagen har som mål att skydda nationella säkerhetsintressen. Detta har lett till att företag i större utsträckning hanterar säkerhetskänslig information.

Samtidigt innebär säkerhetsskyddslagen att det är upp till varje enskild verksamhetsutövare att göra bedömningen och det finns därmed en osäkerhet om lämplig tillämpning av säkerhetsskyddet inbyggt i lagstiftningen, berättar hon.

– Åtgärderna är både kostsamma och resurskrävande, men grunden ligger i en väl genomförd säkerhetsskyddsanalys för att skaffa sig förutsättningar för ett korrekt dimensionerat säkerhetsskydd.

Detta är en del av en betydligt större diskussion om företagens ökade regelbördor som idag i hög utsträckning motiveras med ökad säkerhet, vilket är en generell trend inom EU och i svensk implementering.

– Det kan då uppstå andra risker som inte omhändertas av lagstiftningen. Utan en noggrann konsekvensanalys av de ökade lagkraven på företag leder en tyngre regelbörda inte nödvändigtvis till högre säkerhet.