TULLKRIGET

Ekonomer: Så dåligt mår USA:s ekonomi bakom tullarna

Det pågående handelskriget skapar panik på marknaden. Samtidigt sker stora rörelser i de amerikanska statsobligationerna. ”Det finns skäl att vara bekymrad över den amerikanska ekonomin”, säger Torbjörn Isaksson, chefsekonom på Nordea till TN.

Handelskriget mellan USA och omvärlden och framför allt Kina rasar vidare. På onsdagskvällen kom dock beskedet att president Trump pausar alla tullar i 90 dagar, enligt ett uttalande på plattformen Truth Social. I och med beskedet kommer USA:s tullar hamna på runt tio procent mot alla länder utom Kina, som tvärtemot får en höjning till 125 procent med omedelbar verkan. Peking har meddelat att man är beredda att ”kämpa till slutet”.

De tvära kasten och beskeden om tullarna från USA:s president har fått världens börser att åka berg och dalbana under hela veckan. Vid 13-tiden på onsdagen kom ett brant fall på aktiemarknaderna då Kina svarade med att införa ytterligare 84 procent tullar på amerikanska varor men i samband med tullpausen steg Wall Streets Dow Jones-index med närmare sju procent.

Men även om den volatila utvecklingen på aktiemarknaden är det som skrämmer många svenska småsparare mest finns det andra illavarslande tecken som kan ses som ännu allvarligare.

Ett sådant tecken är vad som händer på den amerikanska obligationsmarknaden.

Amerikanska statsobligationer, så kallade ”Treasury bonds” eller ”T-bills” är världens största sparform och de har historiskt setts som en säker hamn i oroliga tider. Det är också i huvudsak denna sparform som andra länder som innehar amerikansk skuld investerat i.

Nu är dessa i gungning där räntan både på de 10-åriga och 30-åriga obligationerna ökat mycket snabbt och dramatiskt.

– Jag tror att det finns skäl att vara bekymrad för den amerikanska ekonomin i termer av högre inflation och lägre tillväxt. Det blir också frågetecken om den amerikanska ekonomin på längre sikt. Det handlar ju dels om tullar, dels om andra faktorer i USA. Trump-administrationen tycks ju verka stöpa om grundläggande samhällsinstitutioner i USA också, säger Torbjörn Isaksson.

– Det påverkar förstås tillväxtutsikterna negativt och skapar en osäkerhet. Trump har ju ganska drastiska idéer om saker och ting och det påverkar liksom förtroendet för USA i stort. Han har ju uppenbarligen lämnat den regelbaserade handelspolitiker och det finns frågetecken på hur han ser på den regelbaserade säkerhetspolitiken.

När räntan på amerikanska treasury bonds ökar kan det bero på lite olika saker, till exempel:

Enligt Torbjörn Isaksson är det i nuläget inte säkert vad det är som orsakat de ökade räntorna i amerikanska statsobligationer men att det på ett eller annat sätt har med tullarna att göra är nog knappast någon högoddsare.

– En del är ju inflation såklart. Om de här tullarna som gäller från och med i dag ligger kvar så kommer det att lyfta inflationen påtagligt, konstaterar han.

Oroande om investerare ifrågasätter världsvalutan

Mer oroande är förstås om det i stället handlar om lägre förtroende för de amerikanska statsfinanserna, eftersom dollarn är världens reservvaluta. USA har också en hög statsskuld och ett stort budgetunderskott där räntan på lånet ligger i linje med militärutgifterna. Ökade räntor är därför extra problematiskt ur ett ekonomiskt perspektiv.

– USA:s statsskuld är 100 procent av BNP och budgetunderskottet är 5-6 procent av BNP. Man får ju förstås intäkter till staten i form av tullar men de flesta räknar nog med att det kommer att användas till skattesänkningar i USA och då fortsätter budgetunderskottet.

Hur ser du på möjligheten att det är utländska stater, till exempel Kina, som säljer av amerikansk skuld? Kan det vara en hämnd för att öka trycket på skulden?

– Ja, det skulle kunna vara en faktor och jag vet att det spekulerats om det. Om Kina skulle sälja amerikanska statspapper så sjunker priset på dem vilket är detsamma som att räntan stiger. Det skulle förstås kunna vara en motåtgärd mot tullarna, men jag vill inte spekulera i det.

Den amerikanska ekonomen Stephen Miran beskrivs som hjärnan bakom Trumps tulloffensiv och i hans rapport målas den starka dollarn till stor del upp som orsaken till att amerikansk industri flyttat till utlandet, vilket också bedöms som dåligt ur ett militärstrategiskt perspektiv.

I en intervju i TN nyligen trodde ekonomen Klas Eklund att tullkriget snabbt skulle kunna utveckla sig till ett valutakrig om dollarn faller och han såg ett möjligt scenario där Kina devalverar sin valuta.

Torbjörn Isaksson vill inte spekulera för mycket i hur ett sådant scenario skulle kunna spela ut.

– Det är svårt att säga hur det skulle se ut och vad som skulle hända med valutorna. Just nu är det så att kronan stärks och det förstärker möjligen några effekter av tullarna. Men det är väldigt svårt att spekulera i tycker jag. Vi har ju blivit väldigt överraskade över växelkursutvecklingen. I tider av osäkerhet och turbulens på marknaden så brukar kronan ta ganska mycket stryk, men i år har den i stället stärkts. Jag tycker man ska vara ödmjuk inför växelkursrörelserna.

Vi har ju en låg statsskuld och en stark försvarsindustri i Sverige. Tror du att kronan kan fortsätta stå stark om det blir ännu mer stök? Eller blir kronan en skräpvaluta?

– Svårt att säga. Jag tror man ska ta fasta på att det är mycket fundamentalt som är bra i Sverige. Vi har en fungerande lönebildning vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Vi har en väldigt kvalificerad arbetskraft och vi har finanser som är urstarka. Så det skulle tala för en starkare krona.

Torbjörn Isaksson ser det hela som en besvärlig situation men tycker att man bör lyfta blicken kring hela det här tullkaoset.

– Osäkerheten har ökat men jag tycker inte att man ska dra det för långt. USA är 15 procent av världens BNP och 85 procent av världsekonomin är inte i handelskonflikt med varandra.

Tvärtom håller EU nu på att skriva flera frihandelsavtal med andra länder och kontinenter. I december tecknades ett frihandelsavtal med Mercosur (handelsallians i Sydamerika).

– Det handlar om flera hundra miljoner potentiella konsumenter. Det pågår också ett frihandelsavtal med Indien som troligen sluts innan årets slut. Så på andra håll är det ju snarare så att frihandeln ökar. Det är ju förstås bekymmersamt för många företag som gör affärer med USA och det ska man så klart ha respekt för. Men på BNP-nivå är de direkta effekterna på svensk BNP ändå hanterbara vad det verkar, säger Torbjörn Isaksson.

Du sitter lugnt i båten alltså?

– Ja. Vi får vara ödmjuka och ta det lite dag för dag. Vi visste att det skulle komma tullar och nu blev de värre än väntat så osäkerheten är större.