DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nya kostnadssmällen mot företagen – ”Otroligt besvärlig tid”

Svensk konkurrenskraft har stärkts i takt med att kronan har försvagats. Det visar en rapport från Teknikföretagen. Men nu kan den tiden vara förbi, varnar chefekonomen Erik Spector.

Den svenska kronan har tappat i värde i över tio år, vilket till stor del kan förklara varför den svenska konkurrenskraften har stärkts, konstaterar Teknikföretagens ekonomer i rapporten Sveriges konkurrenskraft 2024.

– Det vi kan se är att relativa enhetsarbetskostnader i Sverige har minskat. Om man ska kvantifiera den totala minskningen så är det nästan 20 procent under tio år, sa Mattias Almgren, ekonom på Teknikföretagen och en av rapportförfattarna, under ett seminarium då rapporten presenterades.

I rapporten görs en fördjupning för att se vilka delar som påverkar arbetskraftsenhetskostnaden och därmed konkurrenskraften. Det som kan konstateras är att timlönen har ökat jämfört med omvärlden (den så kallade relativa timlönen), men att produktiviteten samtidigt har stärkts jämfört andra länder (den relativa produktiviteten).

– Produktiviteten i Sverige har ökat mer än i euroområdet. Och när produktiviteten ökar mer i Sverige, då bidrar det till att de relativa enhetsarbetskostnaderna minskar, säger Mattias Almgren.

I princip har den högre relativa timlönen och den högre relativa produktiviteten tagit ut varandra.

Därmed blir den tredje komponenten, alltså valutakursen, helt avgörande för att förstå hur svensk konkurrenskraft står sig:

– Det som framträder allra tydligast är att det är den trendmässiga kronförsvagningen över tid som i stort sett kan förklara hela nedgången i den relativa arbetsenhetskostnaden, säger Mattias Almgren.

Osäker omvärld

Sedan kronan försvagades – och nu på senare tid stärkts – har spådomarna och bedömningarna om dess framtida utveckling varit många. Många har också haft fel. Därför är det vanskligt att även nu bedöma om den starka svenska kronan är här för att stanna eller till och med fortsätta vinna mark jämfört med dollarn och euron.

Det finns dock tecken som talar för att den kan fortsätta att förstärkas, konstaterar ekonomerna. I en analys visar de hur en stark krona urholkar konkurrenskraften i början av 2025. I den utgår de från att den relativa timlönen samt den relativa produktiviteten ligger på samma nivå som under sista kvartalet 2024.

– Då blir det tydligt att minskningen som vi har sett i relativa enhetsarbetskostnader sedan fjärde kvartalet 2019 är borta i och med växelkursförstärkningen som vi har sett på kort tid, säger Mattias Almgren.

Men rapportens huvudfokus ligger trots allt på 2024, vilket gör att inte heller den senaste tidens turbulens och tullfrossa analyseras.

Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen, betonar hur osäkert världsläget är. Han jämför med den senaste tidens växelkursförstärkning:

– Bara för någon dag sedan så stärktes dollarn igen och helt plötsligt ändrades produktionsförutsättningarna igen. Så kom tullarna, som är en viktig förutsättning för hur företagen fungerar på världsmarknaden. Och det här ändras nästan dagligen, säger han.

Han konstaterar liksom Mattias Almgren att det finns mycket som talar för att Sverige tappar i konkurrenskraft.

– Vi ser hur effekten blir på företagens kostnader bara på grund av den växelkursförstärkning vi såg innan tullarna började stöka till det för näringslivet. Det är en otroligt besvärlig tid, där väldigt många företag jobbar på en internationell marknad, säger han.

Färre jobb med arbetstidsförkortning

Ytterligare ett orosmoln är de planer och vaga idéer som har lanserats om att införa en generell arbetstidsförkortning på svensk arbetsmarknad. De har förts fram av en taggad fackrörelse, men även inom vänstern lyfts olika förslag fram. Ett exempel är Socialdemokraterna, som antagligen inser att en generell arbetstidsförkortning är omöjlig att införa, men ändå kan se det som potentiell valfråga under den kommande valrörelsen.

Om en arbetstidsförkortning genomförs utan lönesänkningar så får det långtgående negativa effekter på ekonomin i stort. För företagen skjuter arbetskraftskostnaden i höjden, och den måste i så fall motas med produktivitetstillväxt. I realiteten kommer det inte att ske.

– En påtvingad arbetstidsförkortning skulle leda till högre timlöner och det innebär att företagare blir tvungna att höja priserna, säger Mattias Almgren.

Det kan dessutom, vilket kan verka paradoxalt, leda till att jobben blir färre.

– En sak som vi försöker förmedla i vårt scenario i rapporten är att effekten på antalet jobb till och med kan vara negativ trots att varje anställd jobbar färre timmar. Störst sannolikhet att detta händer är för företag som är utsatta för hård internationell konkurrens och vars kostnadsbas till större del utgörs av arbetskraftskostnader, säger Mattias Almgren.

– Dessutom blir de effekterna värre ju snabbare den påtvingade arbetstidsförkortningen fasas in, eftersom en snabb infasning också gör det väldigt sannolikt att Riksbanken tvingas höja räntan, vilket i sin tur, under en övergångsperiod, kan leda till en starkare krona.