DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Miljötillstånd stoppar vapenleveranser till Ukraina – ”Gör jätteont”

Anders Hultman, vd på Bofors Testcenter, säger att mycket av den ammunition som de testar levereras till Ukraina. Bild: Bofors Testcenter

Bofors Testcenter är redo att skala upp verksamheten i och med Europas upprustning. Men att få tillstånd från Länsstyrelsen tar flera år. ”Vi kan varken investera eller rekrytera innan vi har nya tillstånd”, säger Anders Hultman, vd på testanläggningen.

På Bofors Testcenter provskjuts ammunition och system för civilt och militärt försvar. Anläggningen ägs av Saab Dynamics, BAE Systems and Eurenco Bofors och kunderna kommer från hela Europa.

Sedan Rysslands fullskaliga krig i Ukraina bröt ut har det blivit ett stort tryck på anläggningen, och provskjutningstiderna är till stor del uppbokade för 2026 och även redan nu delar av 2027.

Bofors Testcenter

Anläggningen har funnits sedan 1886.

Sedan 1999 ägs den Saab Dynamics, BAE Systems and Eurenco Bofors.

Utöver provskjutning av ammunition miljöprövar anläggningen vapen och ammunition samt utför destruktion.

Kunderna är primärt från Europa, och idag är den största kunden ett spanskt försvarsföretag.

Anläggningen är 10 000 hektar stor och har bland annat höghastighetskameror som filmar 500 000 bilder per sekund (jämfört med cirka 40 st bilder per sekund på en vanlig HD-kamera).

Därför var det ett glädjande besked när en segdragen tvist med Länsstyrelsen i Mark- och miljödomstolen nyligen avgjordes. Den nya domen innebar att skjutverksamheten förlängdes en timme fram till 19 på kvällarna samt att testskjutning får ske även under tio helger och 20 vardagskvällar per år.

– Det gör att vi kan bli mer flexibla och ha en tajtare planering. Med lite längre skjuttid kan vi korta vissa provskjutningar från tre till två dagar, säger Anders Hultman, vd vid Bofors Testcenter.

Testanläggningen i Bofors är över 10 000 hektar stor. Bild: Bofors Testcenter

Nytt tillståndsbekymmer

Men nu väntar nästa tillståndsbekymmer för anläggningen. 2022 beslutade Länsstyrelsen att de fick utökad skjutkapacitet från 13 000 till 25 000 skott per år. I och med den nya situationen i Europa kommer Bofors Testcenter i närtid att ansöka om att få öka den kapaciteten kraftigt. Men det är en process som kommer att ta tid; den tidigare ansökan godkändes först efter fyra år, på grund av överklaganden.

Anders Hultman bedömer att ett nytt tillstånd som tidigast kommer att godkännas under 2027.

– Det förra tillståndet fick vi innan Rysslands storskaliga invasion, innan vi var med i NATO och innan EU bestämde sig för att satsa 9 000 miljarder på försvaret. Redan nu är 25 000 skott per år på tok för lite, säger Anders Hultman.

Anders Hultman, vd vid Bofors Testcenter. Bild: Bofors testcenter

Nyligen kom regeringen med en ny förordning som bland annat ska göra det lättare för Försvarsmakten att få tillstånd att testa ammunition. Men det är inget som hjälper privata företag.

– Det är väldigt frustrerande. Mycket av det vi testar går direkt till Ukraina. Att behöva säga nej till kunder som vill prova ammunition som ska direkt till ett pågående krig där människor slåss för Europas säkerhet gör jätteont, säger Anders Hultman.

Vädjar till regeringen

Han vädjar nu till regeringen att göra det lättare även för privata företag att få tillstånd att öka skjutkapaciteten.

– Det finns inte så många sådana här platser att prova ammunitionen på. Vi sitter på en jätteunik resurs här med 10 000 hektar där vi kan skjuta. Vi har viljan och vi har alla möjligheter att skala upp, men då behövs det hjälp från AB Sverige när det gäller tillståndsprocesserna, säger Anders Hultman.

Mark-och miljödomstolens dom

Skjutverksamheten ska huvudsakligen ske dagtid mellan 07.00-19.00.

Bullret får under kvällstid och nattetid, 19.00-07.00 samt dagtid under helger inte vara högre än 95 decibel för mellan- och grovkalibrig ammunition samt 65 decibel för finkalibrig ammunition.

Verksamhet under helger får ske tio gånger per år och max fyra helger per månad.

Bullrande verksamhet fram till 22.00 får ske högst 20 kvällar under ett kalenderår och max åtta kvällar per månad.

Källa: KT-Kuriren

Hans bild är att det finns en stor förståelse från lokalbefolkningen för att anläggningen orsakar buller i närområdet. Sedan han tillträdde posten som vd för snart ett år sedan har bara en handfull personer klagat, främst sommarstugegäster.

– De som är uppväxta här vet vad vår verksamhet innebär. Men det räcker med att en person överklagar så går ärendet till nästa instans och tiden går. Därför behöver vi på något sätt hitta en enklare hantering för vi kan varken investera eller rekrytera innan vi har nya tillstånd, avslutar Anders Hultman.

Handläggningstiderna går åt fel håll

Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), delar Anders Hultmans åsikt att regeringen behöver göra mer för att korta tillståndsprocesserna inom försvarsindustrin.

Han förklarar att branschen gått från ett läge där den haft mycket tid och lite pengar till att ha lite tid och mycket pengar, och att systemet inte hunnit ställa om.

– Allting har gått väldigt fort och det finns en stor efterfrågan inom alla områden, och det gäller inte bara i Sverige. Det innebär att det behöver gå snabbare i alla processer, men det vi ser nu är snarare att myndigheterna tar längre tid på sig. Det finns förklarliga skäl till det, eftersom arbetsbördan ökat, men det innebär ett stort problem, säger han.

Robert Limmergård, generalsekreterare på Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF). Bild: Hamid Ershad Sarabi

Ett exempel är myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som arbetar med exportkontroll och tillsyn av försvarsmateriel, i sin årsredovisning för 2024 uppger att handläggningstiderna för tillståndsärenden ökat. Dessutom gick de i början av april ut med att handläggningstiderna just nu är ännu längre än vanligt.

– Om vi ska ha nya aktörer och öka produktionen av försvarsmateriel måste vi gå snabbare fram. Under tiden som vi har ett krig i Europa behöver måste vi ha minskade handläggningstider, säger Robert Limmergård.

Vill inte rucka på miljölagstiftningen

Ytterligare att exempel på aktörer som fastnar i byråkrati är när ett företag vill starta en ny verksamhet i branschen. Då behöver företaget visa att produkten de utvecklar har en försvarsnytta för Försvarsmakten. Problemet är att du inte får utveckla försvarsmateriel från första början om du inte har tillstånd från ISP för det.

– Vi får ett moment 22 i systemet. Hur ska du kunna ta fram en produkt på ritbordet om du inte har tillstånd att utveckla och designa försvarsmaterial? Vårt regelverk är från fredstiden, vilket vi tyvärr får se konsekvenserna av nu, säger Robert Limmergård.

Trots det tror han inte att lösningen är att minska kraven av säkerhetsskydd eller att rucka på miljölagstiftningen. Snarare krävs det en signal från regeringen att processerna måste snabbas på.

– Det är centralt för oss bara att miljö och klimat hänger ihop med säkerhet. Det är primärt inte det är lagstiftningen det är fel på, utan det är tillämpningen av den. Jag tror att de krävs ett mod att göra saker på ett annat sätt, och ta en lite större risk i förvaltningen. Det krävs ett ledarskap från regeringen och ledningen i myndigheterna, avslutar han.