DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Då kommer beskedet som avgör Sveriges försvarsstrategi – ”Stora konsekvenser”

Snart kommer avgörande beslut för Sveriges militära kapacitet. Det blir ett viktigt riktmärke för försvarsföretagen, enligt branschorganisationen SOFF. ”Sverige har ett fantastiskt bra läge att vara med på det här racet”, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics, till TN.

På bara några år har det europeiska säkerhetsläget försämrats radikalt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var den utlösande faktorn. Samtidigt har nya amerikanska administrationen tydligt markerat att de europeiska Natomedlemmarna måste ta ett större finansiellt ansvar.

De svenska försvarsanslagen hade ökat rejält redan före Rysslands invasion av Ukraina vintern 2022, men de senaste åren har de skjutit i höjden.

2021 fick Försvarets materielverk (FMV) beställningar till ett värde om 18 miljarder kronor – tre år senare hade anslagen mer än tredubblats till 68 miljarder, berättade Göran Mårtensson, generaldirektör på FMV, nyligen i Ekots lördagsintervju.

”Summerar vi de två senaste åren har vi lagt in beställningar för 120 miljarder kronor”, sa Mårtensson.

Längre ledtider

Och för två veckor sedan kom beskedet att Regeringen och SD kommit överens om att låna 300 miljarder kronor till fortsatta försvarssatsningar. De pengarna ska bland annat gå till att möta hybridhot, till ett fortsatt stöd till Ukraina och för att tillföra mer resurser till FMV.

”Den största upprustningen sedan kalla kriget”, sa statsminister Ulf Kristersson i samband med beskedet.

Men de stora försvarssatsningarna, som dessutom sker i hela Europa, kommer inte utan utmaningar, konstaterar Göran Mårtensson.

Ledtiderna för försvarsmateriel från beställning till leverans har ökat. 2022 anlände 97 procent av beställningarna i tid, medan siffran för 2024 var 73 procent.

”När vi lägger alla de här behoven på varandra så inser man att den industrikapaciteten som fanns före 2022 inte räcker. Det innebär att ledtiderna från beställning till leverans ökar och därför menar jag att produktionskapaciteten måste öka”, uppgav Göran Mårtensson.

Hög risk

Robert Limmergård. generalsekreterare för säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation SOFF, menar dock att försvarsföretagen inte kan öka produktionskapaciteten utan färdiga kontrakt.

Han menar att det visserligen är bra att staten nu lånat upp 300 miljarder kronor, men det löser inte alla problem. Orsaken är att försvarsföretagen behöver veta mer exakt vad som efterfrågas innan man tar stora investeringsbeslut.

– Här ska det ju helst finnas ett kontrakt på plats. Ytterligare en fråga som företagen måste ta ställning till är hur länge den här stigande efterfrågan kommer att finnas kvar.

FMV måste också se över sina rutiner och bli snabbare, menar han. Logiken är att kortare tid till kontrakt minskar risken för leverantörerna.

Även finansieringen är ett problem, enligt Robert Limmergård. FMV kräver att finansieringen är på plats för att skriva ett kontrakt med en leverantör.

– En bank kan inte låna ut pengar till ett företag på ett löfte av FMV om att ett kontrakt ska skrivas. Banken kräver att allt är klappat och klart.

Det finns också en utmaning för försvarsföretagen att få kontrakten med olika underleverantörer på plats. Orsaken är att FMV tar för lång tid på sig, vilket ökar risken för underleverantörerna.

– Det kan ta upp till 12–18 månader för Försvarsmakten och FMV att komma fram till ett kontrakt. Det är svårt för leverantörens underleverantörer att ge pris idag för något som ska produceras så pass långt fram i tiden.

Natos plan för Sverige

Senare i år kan dock försvarsföretagen få närmare besked om vilka behov som efterfrågas framöver, konstaterar Robert Limmergård,

I slutet av juni ska nämligen de europeiska Natomedlemmarnas försvarsministrar träffas i Hauge. Där ska man presentera alliansens förmågeplan för de europeiska medlemsländerna, alltså vilka militära förmågor som de olika länderna ska prioritera.

Bakgrunden är att Nato presenterade en ny försvarsplan 2023 där man tog särskild hänsyn till hur man ska svara på en eventuell rysk attack.

Då uppdagades det att flera av de militära förmågorna som krävs för det hade stora brister. Nato pekade bland annat på en otillräcklighet inom luftförsvaret, en brist på långdistansmissiler samt en otillräcklig ammunitionstillverkning. Man lyfte också fram avsaknaden av en säker digital kommunikation på slagfältet.

Tanken är att Nato på mötet i sommar ska ge besked om hur man ska tackla de här bristerna, och vilka områden och kapaciteter som medlemsländerna ska fokusera på. Här förväntar man sig också en diskussion om en höjning av medlemsländernas Nato-avgift.

– Det kommer att få stora konsekvenser och sannolikt vara ett bra riktmärke för företagen. Meningen är ju att Nato ska ge besked om vilka områden Sverige ska prioritera. Om det ska vara försvaret av Östersjöns eller Norrlands inland, samt med vilka vapensystem och hur det ska gå till.

– Det viktiga är att det kommer att ge företagen en vägledning om vilken typ av system som kommer att efterfrågas och kunskap minskar risken vid framtida investeringar, fortsätter Robert Limmergård.

”Europa och Nato rampar upp”

Görgen Johansson är chef för Saabs affärsområde Dynamics som i huvudsak är lokaliserat i Karlskoga tillsammans med andra försvarsjättar som brittiska BAE Systems och franska Eurenco.

I Dynamics portfölj ingår bland annat granatgeväret Carl-Gustaf, pansarvärnssystemet NLAW och pansarskotten AT4 som visat sig vara extremt effektiva i Ukraina.

Även Görgen Johansson lyfter fram Natos kapacitetsplan som ska presenteras senare i år, men även den försvarsindustristrategi som EU tagit initiativ till.

”Vi måste kunna sätta in färdiga system och material när de behövs och i de mängder som krävs”, skriver EU- kommissionen i strategin.

Sverige väntas presentera sin strategi i maj.

– Det är bra att Sverige presenterar en strategi för försvarsindustrin. Att vi bestämmer oss för att det här är viktigt för Sverige. Det ger industrin den långsiktighet som vi har efterfrågat och Sverige har ett fantastiskt bra läge att vara med på det här racet tack vare sin försvarsindustri, säger Görgen Johansson.

– Vi ser att både Europa och Nato håller på att rampa upp till nästa nivå. Att vända sig till USA är inte lika aktuellt, av förståeliga skäl. Därför tror vi på en ytterligare upptrappning av Europas kompetens och kapacitet. Det är frågor och konsekvenser som vi analyserar just nu, fortsätter han.

Stort intresse

Klart är att Saab växer så det knakar just nu.

– Inom mitt affärsområde Dynamics ökade vi med mer än 30 procent förra året och vi nyanställde nästan 1 000 personer. Vi ser också ett stort intresse för att arbeta hos oss.

– Den enda jag kan känna en oro för är att antalet nyexaminerade civilingenjörer sjunker i Sverige. Därför har Saab valt att starta verksamhet i länder som UK, USA, Tyskland och Australien, där tillgången på civilingenjörer är bättre.

Görgen Johansson menar att man än så länge inte märkt av några större flaskhalsar.

– Tittar vi på utbyggnaden av kapaciteten i form av att bygga nya anläggningar och köpa in nya maskiner har det gått bra hittills och vi håller tidsplanerna.

– Vi har många underleverantörer och här finns det alltid en risk för flaskhalsar, men än så länge har det rulla på bra men det är klart att en ökad produktionstakt innebär utmaningar.