OSUND KONKURRENS

Fredriks kamp mot kommunen: ”Jag kan inte lägga mig ner och dö”

Företagaren Fredrik Skog köpte ett kommunalt studentboende från Skinnskatteberg och fick en förlustverksamhet att vända till plus. Då startade kommunen ett eget boende och lade sig under i pris. ”Man utnyttjar sin ställning och dumpar priser”, säger Fredrik Skog som också är aktiv inom V. Nu möts parterna i rätten.

När Fredrik Skog köpte studentboendet av Skinnskatteberg 2007 var han hoppfull om att han kunde få fart på den förlusttyngda verksamheten. Han var inte novis som företagare, hade drivit byggfirma under många år, och det drog han nytta av. Han renoverade rum efter rum och lyckades allt eftersom få fler hyresgäster till boendet vid Skogmästarskolan. Samtidigt kunde han höja månadshyran för studentrummen från cirka 1 000 kronor (2007) till 1 850 kronor i månaden (perioden 2015-2018).

I samma veva bestämde sig Skinnskatteberg för att åter börja hyra ut bostäder till studenter.

Det var i själva verket lite av en nödlösning, hävdar kommunen i domstolshandlingarna. Kommunen tog över fastigheten för att ordna boende för ensamkommande flyktingbarn, företagshotell samt ”för egna behov inom ramen för den kommunala förvaltningen”. Men när flyktingbarnen blev färre under flyktingvågen 2015 skriver kommunen att man var tvungen att tänka om. I stället lanserades idén om ett kommunalt studentboende i samma lokaler.

En omfattande uppfräschning initierades för en kostnad på cirka 5 000 000 kronor och 2016 var det nya boendet i gång.

Det finns väldigt lite dokumenterat, men enligt Fredrik Skog var planen inledningsvis en hyra på 3 000 kronor för ett korridorsrum. Men det justerades ned efter att dåvarande fastighetschefen ringde upp honom och frågade vilken hyra hans studenter betalade. Efter det lade kommunen sig 50 kronor under Fredrik Skog för de enklare korridorsrummen. För de större rummen tog kommunen under perioden 2 300 kronor per månad.

– Vi ifrågasätter i och för sig inte att kommunen kan tillhandahålla lägenheter till studenter, men däremot har vi synpunkter på hur de gör det, säger juristen Per Karlsson som är ombud för Fredrik Skog.

– Det är en marknadsstörande prissättning som kommunen ägnar sig åt.

Dessutom får studenterna på det kommunala boendet en hyresrabatt under sommarmånaderna om de skriver sig i Skinnskatteberg, en bra affär eftersom varje folkbordförd person ger 30 000 kronor i statsbidrag. De pengarna går naturligtvis inte direkt till Allmännyttan som sköter om studentboendet, men det är ett viktigt tillskott för kommunen som helhet. Rabatten innebär att de boende slipper betala hyra under två sommarmånader. Dessutom städar kommunen studentboendet och står för rengöringsprodukter.

”Man utnyttjar sin ställning och dumpar priser”

För Fredrik Skog är det omöjligt att konkurrera med en prissättning som helt snedvrider konkurrensen på en marknad som är så liten som Skinnskatteberg. Studenterna på orten är inte många. Det är till exempel bara drygt 40 studenter som börjar läsa på Skogsmästarprogrammet varje år.

– Man utnyttjar sin ställning och dumpar priser. Så ska det inte vara. En kommun är en myndighet och den ska stå för riktighet och schyssta villkor, säger han.

Affären går heller inte ihop för kommunen som har för låga hyror och för få boende i relation till de höga kostnaderna som följde av de omfattande renoveringarna. Det blir Allmännyttans andra hyresgäster som får stå för notan, menar Fredrik Skog.

– Konsekvensen av kommunens agerande är att andra hyresgäster har betalat studentrumssatsningen rakt av, säger han.

Normalt bedrivs Allmännyttor i ett separat kommunalt bolag, men inte i Skinnskatteberg. Det sker heller ingen särredovisning. Det gör att det är svårt att visa och se hur förluster täcks upp i den kommunala verksamheten.

– Det har vi haft problem med i tiotals år i kommunen. Man har också försökt att få ordning på det politiskt, men det har man inte lyckats med, säger Fredrik Skog som själv är rutinerad kommunpolitiker (V) i Skinnskatteberg.

I och med kommunens intåg på marknaden började Fredrik Skog förlora kunder. Förluståren staplades på varandra och han tvingades bland annat låna privat av sin fru och ta medel från sin andra verksamhet, byggfirman, för att klara sig.

– Jag kan inte lägga mig ner och dö bara för att folk beter sig illa. Jag har varit tvungen att lösa det på något sätt. Men det har ju blivit ett stort avbräck i min affärsplan. Den höll ända fram till att kommunen startade sitt boende, säger Fredrik Skog.

Tandlös lagstiftning

2010 skärptes reglerna för hur kommuner får bedriva verksamheter som konkurrerar med näringslivet. Men lagstiftningen visade sig vara tandlös efter ett antal domar. Sedan dess har mycket lite hänt på nationell nivå. Effekten har blivit att kommunerna fortsätter att ägna såg åt det som inom näringslivet betraktas som osund konkurrens.

Per Karlsson var tidigare chefsjurist på Konkurrensverket och har länge jobbat med konkurrensfrågor och osund konkurrens från det offentliga. Oftast är det Konkurrensverket självt som går till domstol, men det finns också en möjlighet för enskilda personer att driva fall mot kommunerna. Eftersom beviskraven är så höga har det bara skett en enda gång innan Fredrik Skog vågade utmana Skinnskatteberg på egen hand.

I första instans förlorade Fredrik Skog, men nu ska fallet upp i Patent- och marknadsöverdomstolen. Det betyder att förhandlingar hålls i Svea hovrätts ståtliga lokaler i Wrangelska palatset på Riddarholmen i veckan. Det dröjer ytterligare några veckor innan domen faller.

Per Karlsson var inte med under processen i första instans. Han menar att det är ett gott tecken att Patent- och marknadsöverdomstolen har meddelat prövningstillstånd.

– Vi ska nu se hur det går i det här fallet. Men jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna vända det i Patent- och marknadsöverdomstolen och få rätt så att Fredrik inte behöver betala rättegångskostnaderna som han blev dömd att göra i första instans. Han är en småföretagare, så han har lidit mycket av kommunens agerande, säger han.

Så fort kommunen vann i första instans skickades ärendet till Kronofogden. Fredrik Skog fick 20 dagar på sig att få fram över 500 000 kronor för kommunens rättegångskostnader, en enorm summa för en liten företagare. Han fick ta hjälp av familjen för att kunna betala.

Kommunens framräknade kostnader kan jämföras med att Fredrik själv haft rättegångskostnader på 160 000 kronor.

Nya regler på gång

Men på grund av de tandlösa reglerna har Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv och även Per Karlsson drivit på för en förändring. Det har gett resultat och nyligen förslog en utredning en rad förbättringar. Bland annat lyfts reglerna ut från konkurrenslagen till en egen lag – lagen om offentlig säljverksamhet.

Det blir ett förbud som gäller ständigt, där Konkurrensverket föreslås få fatta beslut självt, utan att gå till domstol, och man ska kunna bötfälla offentliga aktörer för tidigare förseelser.

Dessutom föreslås krav på att säljverksamhet redovisas separat från övrig verksamhet, och utvärderas med jämna mellanrum. En bra sak, även för att allmänheten ska få insikt i vad till exempel en kommun ägnar sig åt, och vilka verkliga kostnader som en verksamhet orsakar.

– Det här skapar förutsättningar för ett helt annat engagemang från offentliga aktörer, där man tvingas ta frågan på allvar, säger Stefan Sagebro, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.

VA-avgiften är för hög

Men i Skinnskatteberg har kommunen hittills inte lyssnat på Fredrik Skog. Kommunen menar att prissättningen är marknadsmässig och argumenterar bland annat för att det är vanligt att hyra för studentrum inte betalas under sommaren då studenterna inte får studiemedel.

Skinnskatteberg och Fredrik Skog träter också om VA-avgiftens storlek. Kommunen hävdar att man följer regelverket, men faktum är att Fredrik Skog betalar ungefär 50 procent mer än vad det kommunala studentboendet gör.

– Kommunen har överdebiterat mig för VA-avgifter i många år vilket jag upptäckte i samband med konkurrenstvisten, säger Fredrik Skog

Skinnskatteberg är en liten kommun, men i jämförelse med Fredrik Skog är det en gigant. Han kan inte driva en verksamhet som i flera år går med förlust. Det kan kommunen göra.

– Men jag kan inte lägga mig ner och tycka synd om mig själv, så jag har försökt köra på. Nu ser det lite ljusare ut för mig, men det har varit extremt tufft, säger han.

TN har sökt Olle Karlsson, sektorchef teknik och service på Skinnskatteberg kommun, för en kommentar, men han har inte återkommit.