ELKRISEN

Energibolaget varnar för instabilitet: ”Kommer bli extrema priser”

Louise Hahn, vd för Mind Energy, varnar för att företagen behöver förbereda sig för ännu mer extrema prisrörelser på el och energi framöver. ”Vi har ännu inte fått känna på vad en kall vinter innebär”, säger hon till TN.

Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina drog i gång 2022 har energipriserna i Europa blivit mycket volatila – vilket också förvärrats av att Tyskland valt att stänga ned sin kvarvarande kärnkraft samt till viss del även kolkraft, förklarar Louise Hahn, vd och koncernchef för energibolaget Energi Danmark som nu bytt namn till Mind Energy.

Bolaget köper och säljer energi till producenter och företag som vill ha en effektiv marknadstillgång och potentiellt även säkra upp sina energipriser, så kallad ”hedging”. De har en marknadsandel på runt 8 procent av den nordiska marknaden eller cirka 31 terawattimmar energi årligen.

Även om energipriserna redan nu är väldigt volatila, finns sannolikt ännu mer utmanande situationer att vänta framöver, menar Louise Hahn.

Hittills har vi i Europa nämligen haft tur med vädret.

– Man ska inte glömma bort att vi sedan 2022 har haft tre milda vintrar i rad. Vi har ännu inte fått känna på vad en kall vinter innebär, säger hon till Tidningen Näringslivet.

”I Danmark ser vi att systemet inte kan absorbera mer sol- eller vindkraft nu”.

I december 2024 fick Europa erfara en så kallad dunkelflaute (mörk stiltje) där sol- och vindkraft i princip inte producerar något alls under flera dagar. Fenomenet är inte ovanligt, men skillnaden nu jämfört med för några år sedan är att priserna för att driva systemet med de alternativa källorna, i huvudsak fossila, numera är betydligt dyrare.

Elpristopparna närmade sig då 10 kronor per kilowattimme i Sverige. Detta trots att fyllnadsgraden i vattenmagasinen var god vilket innebar att Skandinaviens vattenkraft i hög grad kunde avlasta samtidigt som kylan utomhus var förhållandevis mild.

Om det finns mindre fyllnadsgrad i vattenkraften på grund av en torr sommar så ökar det ansträngningen på systemet och samma gäller om det är riktigt kallt då detta innebär att efterfrågan ökar. Det går nämligen åt betydligt mer kräm när det är kallt.

Torrår i kombination med kall vinter

Förr eller senare kommer däremot torrår i kombination med kalla vintrar att uppstå som så många gånger tidigare i historien och dessutom kan de förstås upprepas flera år i rad precis som vi nu haft goda förutsättningar i tre år i rad. Detta skulle kunna sätta en väldigt hög press på systemet särskilt när det blir mörkt och vindstilla.

– Ja, då kommer det att bli ännu mer extrema priser. Riktigt hur det kommer att slå vet vi inte eftersom vi inte hanterat sådana situationer sedan kriget 2022 startade.

Hur orolig är du för dessa situationer?

– Jag vill försöka undvika att prata om politik, men jag tror att alla länder behöver tänka på att ha en balans i sin produktion och konsumtion i varje sekund, året runt, dygnet runt och det även i framtiden. Utfasningen av kärnkraft och kolkraft inte minst i Tyskland har stressat systemet och gör det mer känsligt särskilt när det är vindstilla, säger Louise Hahn.

Det handlar heller inte bara om Tyskland utan politiker i stora delar av Europa har haft en väldigt negativ inställning både till fossilfri kärnkraft samt de fossila källorna gas- och kolkraft, som alla producerar oberoende av väder.

Kombinerat med en stor andel negativa elpriser på grund av överproduktion av sol- och vindkraft har det inneburit att energibolag ofta är ovilliga att reinvestera i befintliga planerbara anläggningar.

Hur ser du på riskerna här? Det är ju väldigt många planerbara anläggningar i Europa som börjar bli till åren, inte minst gas- och kolkraftverk, men det är inte så mycket nytt på väg i jämförelse och dessutom tar det tid att bygga nytt. Hur oroad är du för skarven om stora fossila producenter lägger ned på grund av politikernas klimatfokus eller på grund av de stundtals låga elpriserna på marknaden samtidigt som ny planerbar produktion inte hunnit tillkomma?

– Ja, hållbar kraftproduktion är bra och det är väl rimligt att stödja det. Men vi måste se till att säkra upp systemet så att det hänger ihop och att vi förstår konsekvenserna av de beslut vi tar. Min oro är att om marknaden blir superstressad så är risken att samhället förlorar tilltron till energimarknaden, och det tror jag skulle leda till en ännu värre situation.

För företagen rekommenderar hon att se över sin hedgingstrategi.

– Vår rekommendation är att företagen tittar på sin totalkostnad för energi och ser hur det påverkar deras nettovinst över flera år, så att de kan förstå hur olika pris- och hedgingstrategier påverkar i olika marknadsscenarier. Och de som i nuläget inte hedgar borde definitivt överväga det åtminstone delvis, eftersom det kan röra sig om betydande minskningar i energipriserna.

Det handlar dessutom inte bara om de höga elpristopparna, påpekar hon. Negativa elpriser har vuxit snabbt och under 2024 uppstod de 8 procent av årets alla timmar i Sverige.

Negativa elpriser kan förstås misstas som något positivt, eftersom det innebär att konsumenter i vissa stunder, typiskt när solceller och vindkraft har goda produktionsförutsättningar samtidigt, får betalt för att konsumera elen. Åtminstone om man har timpris och bortser från skatter och avgifter som dock ofta tippar över kalkylen till en kostnad i stället.

Det ser heller inte ut att bli bättre på den fronten utan enligt Mind Energys statistik kommer antalet timmar med negativa elpriser att öka ännu mer framöver.

Detta påverkar också dessa kraftkällors så kallade ”capture rate”, alltså vilka priser de fångar när de är aktiva. I Danmark verkar man nu nått taket för den väderberoende kraften.

– Vi märker att timmarna med negativa elpriser har vuxit kraftigt när det är god tillgång på sol- och vindkraft. I Danmark ser vi att systemet inte kan absorbera mer sol- eller vindkraft nu, säger Louise Hahn.

Priserna straffar förstås också annan planerbar elproduktion, vilket riskerar att minska incitamenten för investeringar i dessa. Dessutom kan producenterna behöva öka sina priser andra timmar för att hämta igen tappet.

Många sätter i stället hoppet till batterier och så kallad ”Power to X” (exempelvis produktion av grön vätgas) men än så länge sker inte några betydande investeringar i termer av energi utan det är snarare batterier för korta stunder som tillkommit.

Det är en sak att flytta lite ström några minuter eller någon timme och en helt annan att hantera en två veckors dunkelflaute mitt i smällkalla vintern.

– Ja, det finns många frågetecken och osäkerheter kring investeringarna men också hur mycket flexibilitet som faktiskt finns att hämta. Rent generellt är det väldigt mycket osäkerhet både på produktionssidan och konsumtionssidan.

I en rapport från Fortum nyligen konstaterades att industrin inte är så intresserade av att flexa.

Osäkerheten har också ökat ännu mer på grund av den senaste tidens tullar och handelskriget mellan USA och Kina. Energi i alla dess former påverkas till stor del av världskonjunkturen eftersom den avgör hur hög efterfrågan inom industrin kommer att bli.

De senaste veckornas prisdumpning på olja- och gas kan därför tolkas som en recessionsoro från marknaden.

– Allt det som sker nu skapar en geopolitisk osäkerhet. Vi kan förstås hamna i en situation där vi får låg produktion i Kina och Europa vilket skulle trycka energipriserna nedåt. Men det kan också gå åt andra hållet där energi används som ett vapen geopolitiskt.

Kina dominerar metallmarknaden

Kina är dominanta i världen när det gäller väderberoende kraft och batterier samt tillhörande sällsynta jordartsmetaller där marknadsandelen, bland annat på förädlingssidan, i vissa fall kan vara så hög som 90 procent av världsmarknaden.

Som svar på de amerikanska tullarna införde Kina nyligen exportrestriktioner för sju av 17 sällsynta jordartsmetaller, nämligen samarium, gadolinium, terbium, dysprosium, lutetium, scandium, och yttrium. Samlingsnamnet är REE (rare earth elements) och enligt Center for Strategic and International Studies (CISIS) handlar det om tunga och medeltunga REE:s.

Flera av dessa används på olika sätt till elektronik och försvar men också inom väderberoende elproduktion och batterier. Det är dock lite oklart hur det kan komma att påverka marknaden.

Enligt CISIS är det i nuläget inte något förbud utan de som exporterar metallerna behöver ansöka om licensens, vilket bedöms få i huvudsak tre konsekvenser:

”För det första kommer exporten sannolikt att pausas medan den kinesiska regeringen inrättar detta licenssystem. För det andra är det troligt att vissa amerikanska företag kommer att drabbas av leveransstörningar, eftersom tillkännagivandet även placerade 16 amerikanska enheter på Kinas exportkontrollista, vilket begränsar deras möjlighet att ta emot varor med dubbla användningsområden. Alla utom ett av dessa företag är verksamma inom försvars- och rymdindustrin. Det är oklart hur Kina kommer att tillämpa det nya licenssystemet. För det tredje kan licenssystemet bli dynamiskt och därigenom skapa incitament för länder världen över att samarbeta med Kina för att undvika störningar i tillgången på sällsynta jordartsmetaller”, skriver de.