DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Danmark rundar tillståndsprocesserna med speciallagar – ”Hittat en väg runt”

För att korta tillståndsprocesserna har Danmark stiftat en särskild lag i Folketinget och satsat stort på AI. "Det är en viktig del av framtidens tillståndsprocesser", säger Morten Løber på Dansk Industri (DI) till TN.

Det är anmärkningsvärt att Sverige nu vill inspireras av hur tillståndsprocesserna ser ut i Danmark, menar Morten Løber, expert inom miljöpolitik och cirkulär ekonomi, på Dansk Industri (DI). DI är den största arbetsgivarorganisationen i Danmark och representerar cirka 20 000 företag.

– Vi har ofta tittat på hur lagstiftningen i Sverige ser ut på många av de här områdena. Redan för 25 år sedan var Sverige ju ganska långt framme med miljölagstiftning, och då såg vi från dansk sida på hur man gjorde i Sverige.

– Vi står mycket för idén att när vi får EU-lagstiftning ska man undvika att klämma in den på olika platser i den danska lagstiftningen där det ’finns plats’. I stället ska man ge den en tydlig juridisk hemvist, där det klart framgår att detta är EU-regler och att de följer EU-domstolens beslut.

I Danmark hanteras dessa ärenden av en central myndighet, Klagenämnden. Där kan företag, privatpersoner eller andra intressenter överklaga beslut. Men att det är fritt fram att överklaga kan innebära att miljöorganisationer och andra aktörer använder det som ett verktyg för att blockera eller fördröja projekt.

– Kostnaden för att lämna in ett klagomål är cirka 1 800 kronor, och om man får rätt får man tillbaka pengarna. Detta gör att många projekt kan försenas med ett till två år bara på grund av överklaganden.

”Vi har hittat en väg runt hela systemet”.

Eftersom miljöbedömningarna nu är så omfattande är det relativt enkelt för Klagenämnden att hitta en liten detalj som inte är tillräckligt undersökt, och då skickas ärendet tillbaka till första instans för att starta om från början, berättar han.

– Vi har 98 kommuner i Danmark, och de hanterar de mindre ärendena, medan större projekt går vidare till staten.

I Danmark finns en ny trend att stora offentliga byggprojekt genomförs genom lagstiftning i parlamentet, som ligger över markanvändningsnämnden.

– Vi har hittat en väg runt hela systemet genom att stifta en särskild lag i Folketinget. Eftersom Folketinget står över Klagenämnden kan de besluta att ett projekt ska genomföras direkt. På det sättet kan man undvika många av de vanliga tillståndsprocesserna. Vi ser att större infrastrukturprojekt som till exempel motorvägar hanteras på det sättet.

Exempelvis har Lynetteholmen, ett stort stadsutvecklingsprojekt i Köpenhamn, tagits fram på det här sättet, berättar Morten Løber.

– Svenska myndigheter i Skåne har klagat på det, men eftersom projektet har antagits genom en särskild lag i Folketinget kan det inte överklagas på samma sätt som andra projekt. Vi ser att detta blir allt vanligare i Danmark.

Han menar att det ofta tar ett till två år att få en miljöbedömningsrapport. Därefter måste man genomgå en särskild miljögodkännandeprocess. Detta sammanlagt innebär att det ofta kan ta uppemot fyra år att få ett tillstånd på plats.

– Tidigare var miljöbedömningar något man kunde hantera ganska snabbt och effektivt, men på grund av beslut i Klagenämnden har de blivit mycket mer omfattande. Numera måste alla aspekter undersökas extremt noggrant, vilket innebär att en miljöbedömningsrapport oftast tar minst ett år att färdigställa.

– Men i genomsnitt tar det ett år om den lokala planeringen redan är klar – alltså att kommunen har godkänt detaljplanen och att det finns en övergripande plan.

”AI ska göra arbetet mer effektivt”.

Danmark har även börjat implementera AI i sina processer vid miljöbedömningarna.

– När man gör en miljöbedömning börjar man ju från noll och samlar in data. Nu kan vi använda AI för att söka efter liknande projekt i samma region och se vilka miljöbedömningar som redan har gjorts. Systemet kan identifiera relevanta data från tidigare projekt, lyfta fram viktiga aspekter och ge vägledning kring vilka miljöfaktorer som varit avgörande i andra fall.

Den gemensamma digitala miljöplattformen där alla miljörapporter lagras har fått namnet, Miljøportalen. Den används både av kommunerna och av nationella myndigheter för att bedöma miljösituationen i Danmark. Den är även öppen för allmänheten.

– Reglerna för det här systemet har bara funnits i några månader, så vi vet ännu inte exakt hur stor skillnad det gör.

– Men vi kommer att följa upp det och utveckla det vidare – vi ser det som en viktig del av framtidens tillståndsprocesser. Förhoppningen är att det ska göra arbetet mer effektivt genom att hjälpa oss att avgöra vad som faktiskt är relevant i varje enskilt ärende. Men det finns förstås också en risk att det leder till att processerna blir ännu mer omfattande.

Det finns en utveckling i Danmark där miljöbedömningarna har blivit så omfattande att de ibland försvårar snarare än förbättrar processen, berättar han.

– Om en miljöbedömning identifierar en potentiell risk – exempelvis att en viss art kan påverkas – har vi traditionellt sett löst det i nästa fas av processen, när själva miljötillståndet utfärdas.

– Men juridiska experter menar nu att problemen ska lösas redan i den första miljöbedömningen. Det betyder att företag och kommuner måste lösa eventuella miljöproblem långt innan de ens vet om projektet blir av. Det här skapar dubbelarbete och gör att processen tar längre tid.

”Även om vi i Danmark tycker att vår process är långsam, är vi inte ett av de länder där det tar längst tid”.

Dessutom ser flera sektorer hur kraven ökar vilket också ökar komplexiteten i tillståndsprocesserna.

– Ett aktuellt exempel är fladdermöss – vi har precis fått nya riktlinjer från en myndighet i samarbete med ett universitet, som säger att man måste studera fladdermössen i området under två år innan man kan fatta ett beslut.

– Det innebär att om man vill bygga en solcellspark eller sätta upp tre vindkraftverk måste man först göra en tvåårig miljöutredning bara för att se om det är möjligt. Detta bromsar alltså den gröna omställningen och försvårar energiutbyggnaden.

Han menar att det vore bättre för företagen om vissa miljövillkor kunde hanteras i själva tillståndet – det vill säga att man får ett tillstånd med vissa åtgärdskrav i stället för att behöva lösa allting i miljöbedömningen. Men enligt jurister ska alla potentiella problem hanteras redan i den inledande fasen, vilket gör att processen blir både mer omfattande och mer tidskrävande. Det leder till att samma fråga måste utredas två gånger, först i miljöbedömningen och sedan i det faktiska tillståndet.

– Det innebär att bara miljöundersökningen kan ta två år innan man ens kan börja behandla själva tillståndsansökan.

– Och även om vi i Danmark tycker att vår process är långsam, är vi inte ett av de länder där det tar längst tid. Det här är ett problem i hela Europa, då det just nu tar alldeles för lång tid att genomföra stora projekt, särskilt när det gäller omställning till grön energi. Vi behöver processer som är mer effektiva men samtidigt transparenta och rättssäkra.