KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Larmet: Så stryper Kina exporten – risk för kris i Europa: ”Lämnat walkover”

Mitt i handelskriget utnyttjar Kina sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror. Nu kan även Europa och Sverige drabbas hårt, varnar Maria Sunér, vd på Svemin. ”Det blottar tydligt vår sårbarhet och vårt beroende av Kina”, säger hon till TN.

Det pågående handelskriget är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta har Kina infört nya exportrestriktioner på sju sällsynta jordartsmetaller. Det handlar om Yttrium, Dysprosium, Terbium, Samarium, Gadolinium, Lutetium och Skandium som nu endast kan exporteras till USA med särskilt tillstånd. Skandium finns även med på EU:s lista över mineral och metaller som bedöms vara kritiska och strategiska för vårt samhälle och välfärd. Skandium används främst inom flyg- och rymdteknik och i dagsläget finns det ingen produktion inom EU.

Alla de sju utpekade jordartsmetallerna är avgörande för bland annat tillverkning av elbilar, försvarssystem, flygplansmotorer och elektronik. Att införa exportrestriktioner innebär att exporten av de utpekade metallerna nu kräver särskilda licenser från det kinesiska handelsministeriet.

”Blottar tydligt Europas sårbarhet och vårt beroende av kinesiska leverantörer”.

Maria Sunér är vd på Svemin, en branschförening inom gruv-, mineral- och metallproduktion. Hon menar att det finns en risk att Kinas dominans kan leda till att de tar sig rätten att välja ut vilka bolag som ska få tillgång till råvaror utifrån vilka kopplingar man har till USA.

– Det finns en risk att Kina vill försöka styra hur EU ska agera i det här tullkriget.

– Man kan tänka sig att Kina använder sin marknadsmakt när det gäller de här råvarorna till att styra Europa att ta Kinas sida genom att hota om att europeiska företag inte får leveranser annars.

Det är inte första gången som Kina sätter press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror. Redan 2011 begränsade man exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan, något som ledde till extrema prisnivåer. 2023 begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare och 2024 införde Kina exportkontroller på antimon. Dessutom har Kina sedan 2020 stoppat export av grafit till Sverige.

– Vi har sett tidigare i historien hur Kina har använt det här som ett geopolitiskt påtryckningsmedel och det blottar tydligt Europas sårbarhet och vårt beroende av kinesiska leverantörer kring de här råvarorna.

Hon menar att det här är ett område där Kina har en tydlig marknadsmakt och att de kan använda det som ett politiskt påtryckningsmedel.

– Det faktum att man är nästan den enda leverantören globalt av vissa råvaror gör att man kan utnyttja det i handelskriget och trycka på kring hur olika parter ska agera. Jag tror verkligen att det här är en känslig punkt för USA eftersom de precis som Europa är väldigt beroende av Kina när det gäller de här råmaterialen.

”Europa är helt beroende av import”.

Globalt är det alltså Kina som kontrollerar tillgången till många av de mineral och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror.

– Europa är helt beroende av import när det gäller sällsynta jordartsmetaller, vilket vi importerar framför allt från Kina, säger Peter Åkerhammar, utredare och gruvexpert på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

EU har under de senaste åren tagit stora kliv framåt för att öka produktionen av råvaror, i Europa, bland annat genom att lista 34 mineral och metaller som bedöms som strategiska för vårt samhälle och för välfärden. Nyligen meddelade dessutom EU-kommissionen att man har valt ut 47 europeiska strategiska projekt för att säkra tillgången till kritiska råmaterial.

– EU har på senare år velat satsa på att minska sårbarheten och försörjningsriskerna för de industrier som använder de här olika typerna av råvaror.

”Det finns geologisk potential. Men att starta en gruva är en ganska lång process”.

Det finns inga tecken på att behovet av kritiska och strategiska råvaror kommer att minska framöver, menar han.

– I och med den gröna omställningen kommer det krävas mer av de här kritiska råvarorna, bland annat för elektriska motorer i vindkraftverk och elbilar.

Han konstaterar att det runt 1990-talet fanns brytning av vissa av de utpekade metallerna inom EU, men att de gruvorna därefter tvingats stänga.

– När Kina i början på 1990-talet verkligen började satsa på sällsynta jordartsmetaller så blev det helt enkelt billigare att bryta där och då stängdes gruvor i andra delar av världen. Därefter blev vi helt beroende av import i stället.

Det finns alltså potential att bryta många av råvarorna som EU har listat som kritiska och strategiska inom EU, bland annat i Sverige.

– Det finns geologisk potential. Men att starta en gruva är en ganska lång process. Dels måste man hitta de här fyndigheterna, vilket kostar både tid och pengar. Och när man väl har hittat en tillräckligt bra fyndighet så krävs det ännu mer tid och pengar då ska man söka tillstånd.

– Men tillståndsprocesserna är lite oförutsägbara och man behöver ibland lösa konflikter med andra markanvändare. I dagsläget finns 13 aktiva gruvor i Sverige, men vi bryter bara en av EU:s utpekade råvaror: Koppar.

Även om det skulle öppnas nya gruvor i Europa så saknas idag kompetensen att förädla råvarorna så att de faktiskt kan användas i industrin – där dominerar fortfarande Kina. Det faktum att Kina dominerar marknaden innebär att de också kan bestämma villkoren. Det betyder att de kan påverka prisbilden på marknaden – både genom att göra råvarorna dyrare och billigare.

– Så det här är ju verkligen någonting som Kina kan utnyttja.

”Svårt att konkurrera med en aktör som inte spelar efter samma marknadsmässiga regler som vi”.

I och med att vi har skapat ett högteknologiskt samhälle där vi är så beroende av teknologi, både för omställning och det dagliga livet, så blir de här grundämnena som används i produktionen så otroligt viktiga, menar hon.

– Man kan lugnt konstatera att det faktum att vi inte har någon egen produktion gör ju att vi blir mer utsatta för den här typen av påtryckningar och det visar också på hur viktigt det är att vi får igång produktion här i Europa.

– För vissa råmaterial har vi inga fungerande processanläggningar i Europa så det finns ett stort behov av en fokuserad satsning på att stärka värdekedjorna kring exempelvis sällsynta jordartsmetaller och kanske också hela vägen till permanentmagneter så att vi faktiskt kan producera dem själva då de är så otroligt centrala i mycket av den elektronik som vi behöver.

Problemet är att västvärlden under många årtionden lämnat ”walk-over”, konstaterar hon.

– Vi har tyckt att gruvproduktion inte är något vi ska göra i västvärlden, utan vi ska jobba högre upp i värdekedjan. På så sätt har vi lämnat walkover på grund av att vi inte tyckt att det varit lönt att fortsätta och vi har haft svårt att konkurrera kostnadsmässigt.

– Det är svårt att konkurrera med en aktör som inte spelar efter samma marknadsmässiga regler som vi. Och dessutom är det en aktör som jobbar med statliga subventioner av produktionsapparaten på ett helt annat sätt än vad vi anser är korrekt här i Europa.

I dagsläget har Kina byggt upp en överkapacitet på bland annat koppar.

– Detta har man gjort med hjälp av statliga subventioner och nu vill de ha ut kopparen på marknaden till varje pris. Så även om de säljer till ett underpris så är det bättre än att inte sälja alls, vilket går att jämföra med att en västerländsk anläggning som inte längre är konkurrenskraftig skulle tvingas stänga ned.

– Detta påverkar lönsamheten för kopparsmältverk världen över och de kopparproducenter som vi pratat med säger att det är ett utmanande läge då de ser att konkurrensen från kinesiska aktörer är väldigt tuff just nu.