DE SVENSKA KRISSTÖDEN

TN granskar Tillväxtverket: Därför blev företagen utan krisstöd

Tidningen Näringslivet har granskat hur Tillväxtverket agerade när pandemin slog till mot näringslivet förra våren. En tidigare handläggare berättar för TN om felaktiga avslag, tystnadskultur och information som aldrig nådde fram till företagen: ”Ordern var att vi handläggare inte fick meddela det. Vi fick ingen närmare förklaring”.

I mars förra året slog pandemin till mot Sverige. Regeringen fattade snabbt beslut om ett antal krisstöd till företagen för att undvika massuppsägningar när omsättningen i många verksamheter störtdök. Det var bråttom.

Stödet för korttidspermittering var ett av de mer betydelsefulla stöden eftersom det gav företag möjlighet att behålla sina anställda genom krisen och sedan snabbt komma på fötter igen när pandemin klingat av.

Till ansvarig myndighet för handläggningen av korttidsstödet utsåg regeringen Tillväxtverket, en myndighet vars främsta uppdrag är att se till att EU-medel investeras i projekt för regional tillväxt och sysselsättning.

Tidningen Näringslivet har, med hjälp av en person som jobbat med handläggning av korttidsstödet på Tillväxtverket, kartlagt hur arbetet och processen gick till när ansökningarna om korttidsstöd började strömma in till myndigheten. Enligt källan gick det relativt snabbt att bevilja de första ansökningarna eftersom de granskades utifrån ett antal enkla regler och inte på individnivå.

Den första kontrollen gjordes av roboten Irma, ett datorprogram som kollar uppgifter mot bland annat Skatteverket. Först när roboten signalerade att någon uppgift kring ett företags arbetsgivaravgift inte stämde tog handläggarna vid för att avgöra om företaget hade rätt till stöd. Handläggarna använde sig då av en excel-fil från Skatteverket med uppgifter för åtta månader centrerade kring jämförelsemånaden, enligt uppgift till TN.

Hundratals avslag kan vara fel

Handläggarna jämförde antalet personer som företaget sökt stöd för med antalet personer som det hade betalat arbetsgivaravgift för, men också hur mycket som hade betalats ut totalt till de anställda som ansökan gällde. Däremot framgick inte exakt vilka personer som arbetsgivaravgiften hade betalats för.

Till en början fanns också rutinen att ansökan avslogs i sin helhet om skillnaden i antalet anställda som företaget sökte stöd för var mer än 20 procent högre än under jämförelsemånaden, enligt TN:s källa. Men efter flera domar i Förvaltningsrätten förra sommaren togs denna rutin bort. Förvaltningsrätten slog fast att Tillväxtverket måste granska på individnivå vilka som har rätt till stöd och inte.

Bedömningsfaktorn togs då bort, men de hundratals avslagsbeslut som redan hade fattats på den grunden, gick Tillväxtverket aldrig tillbaka till och omprövade. Det innebär att företag som inte överklagade eller inte ansökte igen aldrig fick något stöd trots att förutsättningarna hade förändrats, visar TN:s granskning.

”Får inte sopas under mattan”

Mikael Knutsson, skatterådgivare och partner på Grant Thornton, har många företagskunder som har drabbats av Tillväxtverkets agerande. Enligt honom har Tillväxtverket agerat felaktigt när interna rutiner har ändrats på grund av domar i Förvaltningsrätten och myndigheten inte har gått tillbaka till ärenden där de nya reglerna kunde ha varit till de sökandes fördel. I stället har myndigheten bara lagt ärendena bakom sig.

– I sådana här fall måste man gå tillbaka och se om något bör rättas till. En myndighet kan alltid ompröva sina beslut i positiv riktning i efterhand. Kommer det fram att ett företag borde ha fått stöd ska myndigheten självmant utreda det och se till att företaget får sitt stöd. Det får inte sopas under mattan, säger Mikael Knutsson.

Tre faktorer som leder till avslag fanns med från början i Tillväxtverkets kontroller av ansökningarna:

1. Arbetsgivaravgifter måste ha betalats under jämförelsemånaden.

2. Lönen som uppges får inte vara för hög i förhållande till den lön som företaget betalat ut under jämförelsemånaden enligt Skatteverket.

3. Under minst fyra av de åtta månader som visades i excel-filen med uppgifter från Skatteverket måste företaget ha betalat någon arbetsgivaravgift.

Senare tillkom det även att företaget måste ha en arbetsgivaravgift registrerad för den anställde innan den 16 mars.

Fel jämförelsemånad

Svt:s Uppdrag granskning lyfte i ett program tidigare i våras upp problemet med definitionen av vilken månad som ska användas som jämförelsemånad.

Enligt lagens definition av korttidsarbete ska jämförelsemånaden vara tre månader tillbaka från att beslutet om korttidspermittering har fattats. Det har även Förvaltningsrätten slagit fast i en dom och det är något som Kammarrätten senare konfirmerat i sin dom. Frågan ligger nu för avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen och dom väntas inom kort.

Om ett företag till exempel har skickat in sin ansökan i april gällande stöd i maj och får beslut från Tillväxtverket i maj ska jämförelsemånaden vara februari.

Men Tillväxtverket har i stället valt att titta tre månader tillbaka från det att ansökan skickades, det vill säga jämförelsemånad januari enligt exemplet ovan, enligt uppgifter till TN. Samma jämförelsemånad enligt båda definitionerna har det därmed bara varit när ansökan och beslut om stöd har skett inom samma månad.

Vilken månad som betraktas som jämförelsemånad kan avgöra om ett företag överhuvudtaget får stöd eller inte eller avgöra vilka anställda som får det.

För de ärenden som avser mars månad förra året började beslut fattas först i april, vilket innebär att jämförelsemånad är januari, men Tillväxtverket har konsekvent utgått från december 2019 för ansökningar med mars som startmånad, visar vår granskning.

Order om att undanhålla information

När företagen sökte stöd för den första perioden fanns inte information på Tillväxtverkets webbplats om hur myndigheten räknar fram jämförelsemånad. Många företag som fick avslag kontaktade därför Tillväxtverkets kundsupport för att få veta vilken jämförelsemånad som bedömningen grundades på. Men till en början fick de inget svar eftersom handläggarna, enligt TN:s källa, fick order om att inte tala om det för företagen.

– Ordern var att vi handläggare inte fick meddela det. Vi fick ingen närmare förklaring till varför.

Först i slutet av maj lades mer utförlig information om jämförelsemånaden ut på verkets webbplats.

”Det är extremt allvarligt om det visar sig att Tillväxtverket medvetet skulle frisera akter eller undanhålla information”

Även när det gäller ansökningar om en kommande period har det varit oklart för företagen vad som gäller. Om en företagare har skickat in sin ansökan innan stödperioden börjat, till exempel att den har skickats i april gällande juni-juli, har Tillväxtverket räknat tre månader innan ansökan inkom, det vill säga januari. Den informationen lades ut på myndighetens webbplats först vid årsskiftet 2020/2021.

– Går det till på det sätt som uppgiftslämnare beskriver är detta en myndighet som inte har koll på sina rutiner. Det är extremt allvarligt om det visar sig att Tillväxtverket medvetet skulle frisera akter eller undanhålla information i sina akter, säger skatterådgivaren Mikael Knutsson.

Han förklarar att det bakom varje myndighetsbeslut ska finnas en akt med tjänsteanteckningar och annat material som hör till ärendet, det ska finns en utredning som tydligt visar vilka faktorer och omständigheter som har beaktats och av beslutet ska det framgå hur myndigheten har kommit fram till sin slutsats.

”Om Tillväxtverket har skickat ofullständig information till Förvaltningsrätten undrar man ju hur deras akter ser ut”

När TN begär ut de handlingar som Tillväxtverket har skickat till Förvaltningsrätten tillsammans med ett överklagande från en specifik företagare finns inte beslutsunderlag från roboten Irmas automatiserade kontroller vid den första ansökan, och inte heller från roboten Margit vid avstämningen på individnivå med.

– Om Tillväxtverket har skickat ofullständig information till Förvaltningsrätten undrar man ju hur deras akter ser ut. Det är väldigt allvarligt om handläggarna har fått order om att inte idka korrekt myndighetsutövning, om chefer har sagt att de ska undanhålla information. Det låter mycket märkligt och man hoppas faktiskt att det inte förhåller sig på det här sättet, säger Mikael Knutsson.

Som myndighet har Tillväxtverket en serviceskyldighet att hjälpa företagare att hitta och göra rätt, men den skyldigheten bryter verket mot om information undanhålls.

Har utredningsskyldighet

Myndigheter har även så kallad utredningsskyldighet, vilket innebär att ärenden ska utredas så noggrant som möjligt och att beslut är välgrundade och korrekta.

– Myndighetsutövning innebär en inskränkning i den privata sfären och då måste ärendet utredas tillräckligt innan beslut fattas. Om något ser konstigt ut ska kontakt tas med den bidragssökande för att den ska få ge en förklaring. Om det inte har skett är det en mycket allvarlig brist för en myndighet.

”Olyckligt, olämpligt och kanske även brottsligt”

Hos Tillväxtverket synes ansökningar ha avslagits utan inhämtning av information som sannolikt behövts för att fatta riktiga beslut, påpekar Mikael Knutsson.

– Att avslå en ansökan i stället för att kontakta företaget för att inhämta nödvändig information visar på en flagrant brist i hanteringen. Att medvetet undanhålla information är olyckligt, olämpligt och kanske även brottsligt, säger han.

Mikael Knutsson är mycket kritisk till uppgiften att medarbetare ska ha fått besked från sin chef att de inte ska säga till företag vilken jämförelsemånad som har använts när de frågat efter det.

– Den chefen har inte förstått hur myndighetsutövning ska bedrivas. Om det stämmer har Tillväxtverket stora problem med cheferna och hur handläggarna instrueras, säger han.

Hade handläggare i stället tagit kontakt med det sökande bolaget kanske det visat sig att ansökan borde ha fått bifall.

– Alla kanske inte har medel och förmåga att tillvarata sin rätt och i så fall har man kört över en företagare på felaktiga grunder. Går bolaget i konkurs på grund av detta är staten ytterst ansvarig, säger Mikael Knutsson.

Bakgrunden är att staten under pandemin genom beslut om restriktioner har gett många företag ett partiellt näringsförbud. Till exempel har rätten för den som driver en restaurang inskränkts genom att öppettider och maxantalet gäster har begränsats radikalt.

– Därför måste staten garantera de drabbade företagen en rimlig ekonomisk ersättning men på grund av Tillväxtverkets hantering har det i många fall inte skett. I stället har Tillväxtverket letat skäl att vägra att betala ut ersättning. Det är mycket allvarligt, säger Mikael Knutsson.

”Bristerna på Tillväxtverket visar tydligt att myndigheten inte är van vid att hantera den här typen av ärenden”

Juridiskt finns det för en myndighet en etablerad tågordning att följa vid den här typen av uppdrag. Först ska myndigheten läsa lagen, sedan läsa i förarbetena och därefter granska rättsfall för att se om det finns vägledningar för beslutsfattandet. Baserat på de uppgifter som TN fått tillgång till verkar någon sådan tågordning inte tillämpas på Tillväxtverket, konstaterar Mikael Knutsson.

– Det är väldigt konstigt. Ibland gör Tillväxtverket si och ibland gör Tillväxtverket så. Det blir fladdrigt och inte stringent vilket skapar rättsosäkerhet för dem som söker stöd, säger han.

Det uppstår dessutom en konflikt när det gäller allas likhet inför lagen, enligt honom. Vissa företag har fått stöd medan andra företag får avslag trots att de har samma förutsättningar.

Går emot förvaltningsrätten

Som jämförelse nämner Mikael Knutsson att Skatteverket, för att säkra en enhetlig rättstillämpning, har rättsliga experter internt som handläggarna kan vända sig till i svåra frågor. Viktiga frågor diskuteras i särskilda kompetensgrupper för att enas om gemensamma riktlinjer.

– Bristerna på Tillväxtverket visar tydligt att myndigheten inte är van vid att hantera den här typen av ärenden och att jobba rättsligt stringent. Med facit i hand var det kanske inte rimligt att ge Tillväxtverket det här uppdraget – myndigheten var inte var mogen för dessa uppgifter helt enkelt.

Förvaltningsrätten slog i en dom i början av sommaren 2020 fast att det är jämförelsemånad enligt lagen som ska gälla, men Tillväxtverket har överklagat beslutet och fortsätter att använda sin egen beräkningsmetod. Följden blir att vissa företag blir av med ersättning som de har rätt till medan andra får ersättning som de inte har rätt till.

I slutet av juni 2020 var det dags för företagen, som tog emot korttidsstöd fram till slutet av maj, att lämna in en avstämning och det var först då som handläggarna började granska ansökningarna på individnivå, enligt TN:s källor.

Dröjde innan rutiner fanns på plats

Nu blev det påtagligt vilken enorm mängd ärenden som det handlade om och att handläggningen var mycket mer komplex än vad verket trott. I början saknades det dessutom tillräckligt med handläggare och jurister och det skulle dröja länge innan system och rutiner för bedömningarna fanns på plats, enligt uppgiftslämnarna.

Det tog därför lång tid innan företagen fick någon återkoppling från Tillväxtverket på sin avstämning. Många företag som hade sökt stöd för mars-maj fick först i september eller oktober veta att de fått avslag på sin ansökan. Därmed skulle stödet som de redan fått för den första perioden betalas tillbaka och företagen skulle heller inte få stöd för efterföljande perioder.

För många företag kom det som en chock att Tillväxtverket vid avstämningen verkade göra bedömningar utifrån andra faktorer än den information som fanns tillgänglig när företagen sökte stödet. Företagen tolkade tystnaden från Tillväxtverket som att allt var som det skulle och fortsatte att korttidspermittera.

Instruktion att inte kontakta företagen

En av de saker som kontrollerades vid avstämningen var att det fanns en arbetsgivardeklaration för varje individ under jämförelsemånaden, annars blev det avslag för den personen. Handläggarna fick, enligt TN:s källa, instruktionen att inte ta kontakt med företaget och kolla varför personen saknades, utan att avslå ansökan direkt.

– Ibland kunde vi se att personer saknades under specifika månader men enligt rutinerna skulle vi inte kolla upp varför de saknades.

Hade handläggarna kontrollerat hade det exempelvis kunnat visa sig att den anställde hade varit sjukskriven eller föräldraledig. I sådana fall har företaget fortfarande rätt till korttidsstöd.

Tillväxtverket tillämpar alltså regeln att det måste finnas en arbetsgivardeklaration för den anställde, medan det står på myndighetens webbplats att stödet gäller ”de som var anställda vid jämförelsemånaden”.

Den skillnaden skapar bland annat stora svårigheter i servicebranschen där löneutbetalningen ofta släpar efter en månad. En person som anställs i januari får lön i februari och därmed finns det ingen arbetsgivardeklaration förrän i februari. Avslag.

När företag har kontaktat Tillväxtverket och visat intyg på att personen varit anställd från och med jämförelsemånaden har de fått besked av Tillväxtverket att man inte räknar så, enligt uppgifter till TN.

Andra företag har, enligt källor, fått problem med handläggning och återkrav eftersom Tillväxtverket hävdar att företagen missat avstämningar eller inte skickat in dem i tid.

Avslag direkt – ingen återkoppling

Många av företagen hävdar dock att de har skickat in avstämningen i tid signerad med mobilt bank- id. I vissa fall har företagen kunnat visa upp bevis för att de visst har signerat, och då har Tillväxtverket backat på återkravet. Men för företag som inte har kunnat uppvisa en underskrift med mobilt bank-id står kravet om återbetalning kvar. Tillväxtverket säger sig nu ha sett över sina interna system men verket har inte hittat något fel.

Vissa företagare har uppgett till Tillväxtverket att de inte har sett rutan om att signera med mobilt bank-id eftersom den låg en bit ner på hemsidan och inte var synlig utan att skrolla ner. Avstämningen godtas bara om företagaren kan bevisa att den har signerats med mobilt bank-id, eller om personen som skulle göra avstämningen hade dött eller varit allvarligt sjuk och sjukskriven när avstämningen skulle skickas in.

”Är det rimligt att avslå för den som i efterhand kan visa en korrekt avstämning för att den inte nådde Tillväxtverkets it-system i tid? ”

Företag som hade missat avstämningen på grund av detta fick återkrav på allt som hade betalats ut utan att tidigare ha fått något meddelande om att avstämningen inte hade kommit in

Här hänvisar Mikael Knutsson på Grant Thornton till de grundprinciper som gäller all myndighetsutövning. Enligt principerna ska en myndighet väga in om ett beslut är rimligt i förhållande till de fakta och omständigheter som är kända kring ärendet.

– Är det rimligt att avslå för den som i efterhand kan visa en korrekt avstämning för att den inte nådde Tillväxtverkets it-system i tid? Om mitt mobila bank-id inte fungerar eller om jag till och med har gjort fel, men jag ändå kan visa en prickfri avstämning på ett annat sätt måste det accepteras, säger han.

It-systemen måste vara säkra och pålitliga och om en avstämning inte kommit in måste det gå ut en påminnelse, påpekar Mikael Knutsson.

Växande kritik

Under hösten växte kritiken mot Tillväxtverket. Företagen hade lyssnat på regeringens uppmaning om att korttidspermittera i stället för att säga upp anställda och i väntan på stöd fortsatt att betala ut full lön i ett halvår till medarbetare som gått hemma. När de nu fick avslag på grunder som de inte förstod blev stämningen i Företagarsverige minst sagt upprörd. Samtidigt som företagen kämpade för sin överlevnad skulle de nu driva en kamp mot Tillväxtverket och överklaga för att få det stöd som de hade sett som en självklarhet.

Efter domar i Förvaltningsrätten har Tillväxtverket ändrat ett antal individuella ansökningar i efterhand och gjort mindre justeringar i handläggningen. Bedömningen av vad som är jämförelsemånad har dock inte ändrats, eftersom Tillväxtverket fortfarande driver frågan om att ompröva Förvaltningsrättens beslut.

För de företag som sökte stöd 2020 kommer samma jämförelsemånad att användas även för stöd som de söker för 2021. Det innebär att problemet kan följa med även in i detta års stödperioder.

Uppmanar till amnesti

Mikael Knutsson, skatterådgivare och partner på Grant Thornton, uppmanar nu till amnesti för korttidsstödet för rädda de företagare som snart kan tvingas kasta in handduken efter ett års kamp mot pandemin och restriktionerna.

– Enligt min uppfattning måste politikerna gå in och skyndsamt bifalla en mängd beslut och betala ut pengar så snabbt som möjligt så att inte fler bolag går i konkurs på felaktiga grunder. Sedan får myndigheten i efterhand granska företag med tydliga tecken på ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter, säger Mikael Knutsson.

Han anser dessutom att JO bör granska hur Tillväxtverket har skött hanteringen kring korttidsstödet.

– Jag tycker att det är självklart att JO utifrån det som har framkommit på eget initiativ borde informera sig om vad som händer på Tillväxtverket. Det måste säkerställas om det finns fog för det som påstås om myndighetens hantering av vissa ärenden.

JO har hittills tagit emot drygt 20 anmälningar och flera ärenden är nu under granskning.

Förvaltningsrätten: ”Vi utgår från att vi får det vi ska”

Peter Österberg, rådman på Förvaltningsrätten i Stockholm, har inte fått några indikationer på att Tillväxtverket inte skickar all information tillsammans med överklaganden.

– Vi utgår från att vi får det vi ska när vi ber om kompletteringar, men det är ju inget vi dubbelkollar hos Tillväxtverket, säger han.

I mars i år skickade Tillväxtverket in över 5 200 överklaganden på ett bräde till Förvaltningsrätten.

– Det tar lång tid eftersom vi fick så många mål på en gång. De skickade över allt de hade, totalt ett antal hundra tusen handlingar, säger Peter Österberg.

Han framhåller att Förvaltningsrätten inte är dimensionerat för att ta emot så många fall samtidigt.

– I normala fall hanterar vi runt 40 000 fall inklusive migrationsmålen på ett år inom hela Förvaltningsrätten. Nu kom det in över 5 000 på en helg, förklarar han.

Ska skyndsamt lämna över handlingar

Enligt förvaltningslagen ska beslutsmyndigheten när det kommer in ett överklagande först titta på om det har kommit in i tid. Om det har det ska myndigheten skyndsamt lämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen, som i det här fallet är Förvaltningsrätten.

– Utöver överklagandet ska de skicka de handlingar som finns i ärendet. Det kan variera vad Tillväxtverket har, men det de har ska de skicka, säger Peter Österberg.

Den senaste tiden har Förvaltningsrätten fattat ett antal beslut som ger företagare rätt mot Tillväxtverket. I slutet av maj hade Förvaltningsrätten fått in 8 600 överklaganden från Tillväxtverket varav 6 100 mål fortfarande kvarstår.

I 293 av de 2 171 målen som var klara i slutet av maj hade företagen fått rätt eller så hade ärendena skickats tillbaka till Tillväxtverket för ytterligare prövning. I 570 fall har Tillväxtverket själva ändrat sitt beslut till företagarens fördel. Det skulle innebära att Tillväxtverket i hela 900 av de 2171 fall som har överklagats inte har fattat korrekta beslut.