DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Här är skatterna som kan stoppa återhämtningen

På torsdag lämnar regeringen över vårpropositionen. Samtidigt menar företagare, forskare och experter att socialdemokratin har gjort en rejäl vänstersväng och pekar ut skatterna som kan hindra återhämtningen. ”Många företag har varit hårt utsatta, man kan inte möta dem med skattehöjningar”, säger entreprenören Dan Olofsson.

När pandemin förhoppningsvis klingar av finns det en risk för att en snäv vänstersväng i den ekonomiska politiken sätter käppar i hjulet för återhämtningen, menar flera experter som vi pratat med.

På torsdag, den 15 april, lämnar regeringen vårpropositionen till riksdagen, vilket kan avslöja vilket håll regeringen med Socialdemokraterna i spetsen är på väg.

Oroas för vänstersväng

Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas Förening, är oroad över vänsterfalanger inom socialdemokratin.

– Det finns krafter till vänster i Socialdemokraterna som nu tänker tillbaka på fornstora dagar. Det kommer höjda röster från LO, Tiden, Katalys och Reformisterna om att de vill återvända till den situation vi hade i Sverige på 1970- och 80-talet. Det pratas om höjda kapitalskatter, återinförande av fastighetsskatten och skatt på dyrare bilar och båtar. Syftet med dessa skatter är inte ökade skatteintäkter, syftet är att visa att man inte accepterar inkomstskillnader.

”Det är en brokig samling förslag, men gemensamt för dem är skattehöjningar”

Det här skulle kunna generera stora samhällsekonomiska konsekvenser.

– Höjda kapitalskatter skulle vara förödande för näringslivet, det skulle urholka svensk konkurrenskraft när det blir svårare och dyrare att driva företag. Vi skulle hamna i en situation där man hellre startar företag utomlands, eller inte alls, säger Christian Ekström.

– Det är en brokig samling förslag, men gemensamt för dem är skattehöjningar. Vi gjorde upp med den här stillastående ekonomin på 80-talet. De som förespråkar de här förslagen var inte med på 70- och 80-talet när Sveriges BNP ökade med 50 procent samtidigt som många andra länder ökade med 100 procent. Man insåg att den ekonomiska politiken inte fungerade och när marginalskatten sänktes 1991 förbättrades företagsklimatet avsevärt. Denna nostalgi är farlig om vi ska försöka återhämta ekonomin efter pandemin, fortsätter han.

Krävs krafttag

Christian Ekström anser att det nu krävs krafttag för att Sverige ska kunna växa sig ur krisen. Det sammantagna skattetrycket oroar.

– För att ha råd med de stora insatser som gjorts under krisen gäller det att framförallt underlätta för förtagande och ägande. Men allt hänger ihop, ta fastighetsskatten till exempel, den drabbar privatpersoner snarare än företag. Men om vi inför en fastighetsskatt som är knuten till inkomst blir det i praktiken bara en högre marginalskatt som gör att det inte blir lönsamt att ta ett jobb som ger lite högre lön. Många kommer att tycka att det inte är värt att flytta till ett arbete eftersom priser på boende blir högre. Sammantaget leder den här typen av förslag till en stagnerad ekonomi med färre arbetade timmar och färre nya företag.

”Det pratas också mer om regleringar av olika marknader som man anser vara dysfunktionella, diskussionen har handlat om allt från läkemedelsmarknaden till vård, skola och omsorg”

Även Henrik Malm Lindberg, ekonomihistorisk forskare associerad till Ratio, anser att vi kan få en vänstersväng i den ekonomiska politiken.

– Socialdemokraterna har signalerat att de vill ha mer omfördelning och att de vill bromsa växande inkomstskillnader på olika sätt. Det pratas också mer om regleringar av olika marknader som man anser vara dysfunktionella, diskussionen har handlat om allt från läkemedelsmarknaden till vård, skola och omsorg.

Vilken effekt vänstersvängen får på ekonomin beror enligt Henrik Malm Lindberg på vilka förslag Socialdemokraterna väljer att gå vidare med.

– Frågan är på vilka områden man lägger de eventuella skattehöjningarna. Det som har diskuterats mycket har varit skatter på kapital, bolagsskatt och att eventuellt återinföra förmögenhetsskatten.

Hämmande effekt

Detta är enligt Henrik Malm Lindberg skatter som har en hämmande effekt på ekonomin.

– Det fanns en anledning till att vi tog bort förmögenhetsskatten och att vi har sänkt bolagsskatten i olika omgångar. Sverige behövde anpassa sitt skattesystem och skattesatserna för att ligga mer i linje med andra länder. Annars riskerar man att tillväxtmöjligheterna minskar och i slutänden att jobben slås ut. Förmögenhetsskatten, som då är en tillväxthämmande skatt, gav tämligen lite i extra inkomster för statskassan och bars inte i särskilt hög utsträckning av de med stora förmögenheter. Istället flyttade de sina förmögenheter eller undvek skatten genom skatteplanering, säger han.

Men för att få igenom sin politik behöver Socialdemokraterna stöd av Liberalerna och Centerpartiet.

– Man ska komma ihåg att Socialdemokraterna inte styr själva. De behöver stöd från de borgerliga stödpartierna vilket är en kraftig broms för en stor vänstersväng.

”Många branscher illa sargade”

För att råda bot på den ekonomiska kris som pandemin lett till tror Henrik Malm Lindberg att företagen inom vissa branscher kommer att behöva fortsatta stöd.

– Jag tror att man kommer behöva fasa ut de stora satsningar som har gjorts på krisstöd i takt med att pandemin lättar. Men, då måste man ändå gå försiktigt fram och komma ihåg att många branscher fortfarande är illa sargade.

Pandemin har slagit hårt mot de branscher som tidigare erbjudit många instegsjobb.

– Man kommer behöva titta på möjligheterna till enkla jobb. De branscher som har skadats av pandemin såsom exempelvis handel, hotell, restaurang och service är sådana som brukar erbjuda unga personer, nyanlända och människor med lägre utbildning ett ingångsjobb. Där har vi sett ett stort jobbtapp. Även digitaliseringen har slagit ut en del ingångsjobb. Vi måste titta på regelbördan och beskattningen av de enkla jobben som är ytterst viktiga för att personer ska komma in på arbetsmarknaden.

Dan Olofsson, entreprenör och styrelseordförande Danir AB anser att små och medelstora företag är nyckeln ut ur krisen.

– Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Om man vill få igång ekonomin igen gäller det att förstå hur företagare tänker. Om en företagare med några få anställa ska anställa en till person innebär det en stor risk. Det måste vara värt risken.

Inte möta krisen med skattehöjningar

Han tror att krisen kommer påverka företagen under flera år framöver.

– Många företag har varit hårt utsatta och har fått kämpa för att hålla näsan över vattenytan. De måste få tid att återhämta sig, betala tillbaka uppskjutna skatter och allt sådant som krisen har medfört. Det tar säkert ett par år innan de känner sig trygga igen, man kan inte möta dem med skattehöjningar. Politiker som aldrig har drivit företag förstår inte hur företagare tänker kring risk.

Dan Olofsson anser att vi borde värna det skattesystem vi har i Sverige.

– Generellt tycker jag att vi har bra skattesystem för företagare, det ska man tacka Göran Perssons och Fredrik Reinfeldts regeringar för. De sänkte bolagsskatten och tog bort en rad skatter. Sverige var ett av de sämsta länderna att vara företagare i för 20 år sedan, men nu har vi ett bra skattesystem, vi måste bevara det. Vi måste låta företagen expandera så att de vågar satsa på framtiden, många kommer vara försiktiga efter pandemin.