REGELKRÅNGLET

Efter Skatteverkets besked – företagens elnotor rusar

Skatteverkets nya tolkning av energiskattereglerna slår stenhårt mot företag i en rad branscher. Kostnaderna riskerar att mångdubblas. ”Det kan inte vara meningen att reglerna ska användas på det här sättet, att man slår undan benen på små aktörer”, säger Magnus Eriksson, CFO på Frigoscandia, till TN.

Företag som har tillverkningsprocess i industriell verksamhet har möjlighet att få nedsatt energiskatt för den el och bränsle som förbrukas i tillverkningsprocesser. Men sedan 2019 har Skatteverket börjat neka nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten bedöms som industriell. I vissa undantagsfall, när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet, kan Skatteverket också medge den lägre skattekostnaden.

Tillämpar den hårdare tolkningen

Innan 2017 meddelade företag som ägnade sig åt industriella tillverkningsprocesser sin elleverantör hur många procent av elen som användes till just detta och fick sedan avdrag direkt på fakturan. Men nu betalar företagen full skatt för att sedan ansöka om nedsatt skatt i efterhand hos Skatteverket.

”Om du förbrukar el eller bränsle i tillverkningsprocess i industriell verksamhet kan du ha rätt till lägre skatt genom avdrag i din deklaration för el eller bränsle, eller genom att du ansöker om återbetalning av skatten i efterhand. Vanligtvis har du bara rätt till lägre skatt om din huvudsakliga verksamhet är industriell”, skriver Skatteverket på sin hemsida.

Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, menar att Skatteverket tillämpar krav som inte finns i lagtexten.

– Skatteverket har börjat begränsa tillämpningen av nedsättningen för el och bränslen som förbrukas i industriell tillverkningsprocess trots att lagtexten inte har några krav på huvudsaklighet. Vidare har det inte skett någon lagändring som motiverar den nya, mer restriktiva, tillämpningen, säger Robert Lönn.

”Två företag som tillverkar samma typ av vara får olika skattesituationer beroende på hur företagen har valt att organisera sina verksamheter”

Flera företag inom diverse branscher har nu blivit nekade nedsättningar av energiskatten, trots att Skatteverket inte har haft några invändningar mot motsvarande nedsättningar för tidigare år.

– Den ändrade tillämpningen innebär att företag som bedriver industriell verksamhet men som även har andra verksamhetsgrenar missgynnas i förhållande till företag som bedriver en renodlad industriell verksamhet. Två företag som tillverkar samma typ av vara får olika skattesituationer beroende på hur företagen har valt att organisera sina verksamheter.

Snedvrider konkurrensen

Robert Lönn anger att det finns ett flertal exempel på hur Skatteverkets tillämpning slår såväl mot traditionell tillverkningsindustri som mot andra branscher med olika inslag av tillverkning.

– Skatteverkets tillämpning innebär exempelvis att butiksbagerier får en konkurrensnackdel jämfört med företag som bedriver renodlad bageriverksamhet med anledning av att butiksbageriet inte utgör den huvudsakliga verksamheten eller är tillräckligt självständig i förhållande till övrig verksamhet som butiken bedriver.

Detta får stora konsekvenser för företag som förbrukar mycket el.

– Konsekvensen blir att vissa företag får nedsättning till 0,6 öre per kilowattimme förbrukad el i den industriella tillverkningsprocessen medan företag som inte beviljats nedsättning för motsvarande tillverkning får en skattekostnad på 35,6 öre per kilowattimme i energiskatt för den el som konsumeras i motsvarande industriella tillverkning. Det är orimligt att företag måste omorganisera och renodla sina verksamheter för att få en lägre beskattning.

”Skadar svensk konkurrenskraft”

Robert Lönn anser att den nya bedömningen går emot syftet med lagen.

– Syftet med skattenedsättningen är att värna tillverkningsindustri i Sverige. Som lagen nu tillämpas blir resultatet olikformig beskattning och konkurrenssnedvridningar som skadar svensk konkurrenskraft.

Skatteverket medger att bedömningen kan ha blivit hårdare sedan de tog över kontrollerna för energiskatteavdraget.

– Tidigare låg ansvaret hos energi- eller bränsleleverantören. Nu betalar alla företag full energiskatt och sedan ansöker man om återbetalning hos Skatteverket. När de nya reglerna kom insåg vi att systemet har varit för generöst. Sedan dess har vi en mer enhetlig tillämpning av riktlinjerna för bedömning av om företagets huvudsakliga verksamhet är industriell, säger Titti Campalto, sektionschef på Skatteverket.

Frigoscandia är ett av bolagen som har påverkats av den nya regeltillämpningen. Företaget är ledande inom tempererad logistik i Norden och erbjuder en rad olika tjänster, bland annat nedkylning av livsmedelsvaror, frakt och lagring av kylda varor. Frigoscandia gör över en miljon leveranser per år till stora delar av världen. Bolaget har tidigare medgetts den lägre skattekostnaden för infrysning av varor ned till minus 18 grader.

Enligt Skatteverket räknas inte längre delar av deras verksamhet som industriell.

– Vanlig lagring där man inte förändrar temperaturen har inte ansetts utgöra industriell verksamhet. Där betalar man full elskatt och det har Skatteverket varit konsekventa med. Det hade varit rimligt att bolaget, då det är en integrerad del av livsmedelsindustrin, skulle erhålla den lägre skattekostnaden för lagring av råvaror och halvfabrikat åt livsmedelsindustrin, eftersom den tillverkande livsmedelsindustrin hade fått den lägre skattekostnaden för denna lagring, säger Magnus Eriksson, CFO på Frigoscandia.

Ses inte längre som industri

Magnus Eriksson berättar att Skatteverket sommaren 2020 skrev på sin hemsida att en förädling är pågående så länge varans karaktär förändras och som ett exempel på en sådan aktivitet angav Skatteverket nedfrysning av varor. Men nu räknar inte Skatteverket delar av Frigoscandias verksamhet som industriell.

– I strid med uttalandet från 2020 anser Skatteverket att när det kommer till att förändra temperaturen på varor i det senare skedet där varan fryses ner från minus 18 till minus 26 grader, så är det inte fråga om förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, säger Magnus Eriksson.

– När vi tar in varor som är kylda till minus 18 grader och vi ska kyla ned dem till vår lagertemperatur som ligger på minus 26 grader innebär det att vi tillför energi. Den verksamheten bedömer inte Skatteverket som industriell längre. Med utgångspunkt från uttalandet så är det inte längre rimligt att vi och branschen kan förvänta oss en tillämpning som ligger i linje med Skatteverkets uttalande, fortsätter han.

”Det kan inte vara meningen att reglerna ska användas på det här sättet, att man slår undan benen på små aktörer”

Magnus Eriksson menar att förändringen innebär sämre villkor för underleverantörer till livsmedelsindustrin.

– Om livsmedelsproducenterna själva hade utfört samma jobb hade det inte varit några problem, då hade de fått avdrag på energiskatten. Men om vi som underleverantör utför motsvarande hantering åt de tillverkande bolagen så gäller inte samma regler. Det är inte konkurrensneutralt.

Skattereglerna skapar också olika förutsättningar för små och stora aktörer.

– Det är samma processer vi pratar om, det enda som skiljer sig åt är ägandeförhållandena. I förlängningen gynnar det stora producenter som har råd att själva investera i frysrum för hundratals miljoner kronor medan mindre producenter måste köpa in tjänsten. Det kan inte vara meningen att reglerna ska användas på det här sättet, att man slår undan benen på små aktörer.

Frigoscandia är huvudsakligen verksamt i Norra Europa med huvudsäte i Helsingborg där också de största kyl- och fryslagren finns.

– Frigoscandia förbrukar knappt 50 gigawattimmar per år, det är en stor kostnadspost. Danmark ligger bara 20 minuter bort och vi måste ha lika bra förutsättningar i södra Sverige som våra konkurrenter har på andra sidan sundet för att Sverige inte ska tappa konkurrenskraft och arbetstillfällen.