DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så slår regeringens nya skatteoffensiv – ”Drabbar vanliga löntagare”

Sverige har världens näst högsta marginalskatter, visar en färsk sammanställning. Väldigt stora grupper drabbas, inte bara höginkomsttagare. Även ISK-skatten slår brett, varnar Frida Bratt, Nordnet. ”De drabbar vanliga löntagare, människor som jobbar och sliter”, säger hon.

I våras väcktes Sverige ur sin törnrosasömn när finansminister Magdalena Andersson, som många spår ska ta över S-tronen efter Stefan Löfven, återuppväckte tanken om en ny förmögenhetskatt och även skatter på ISK-sparande framgent. Förslagen möttes av stor ilska bland ekonomer, företagare och experter, och kanaliserades bland annat i sparekonomen Frida Bratts ISK-uppror ”Rör inte vårt sparande” (se faktaruta för förklaring av ISK-skatt).

Sverige har kapitalskatter som sticker ut i internationella jämförelser, och även när man tittar på skatter på arbetsinkomster visar OECD-siffror att Sverige ligger i den absoluta toppen. Sveriges 66 procent i marginalskatt placerar landet på en andra plats, visar en färsk sammanställning. Endast Belgien har högre marginalskatter än Sverige och OECD-snittet ligger på 46 procent (sammanställningen inkluderar arbetsgivaravgifter).

En orsak till att Sverige inte längre leder marginalskatteligan är att januaripartierna Centerpartiet och Liberalerna pressade Socialdemokraterna att skrota värnskatten 2019. Värnskatten var en skatt på de allra högsta inkomsterna som drevs igenom 1995 i syfte att sanera de offentliga finanserna efter finanskrisen åren innan.

– Faktum är att tittar man lite över tid så har det inte hänt så mycket för svensk del. Visst, det var bra att värnskatten försvann. Men vi ligger i princip på samma nivåer som vi gjorde runt millennieskiftet. Det beror på att kommunskatterna har ökat en del och att vi fick avtrappningen av jobbskatteavdraget 2016, säger Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Vem drabbas?

När Magdalena Andersson lanserade idén om en ny förmögenhetsskatt fick den namnet miljonärsskatten – udden var alltså riktad mot en tänkt välbetald elit. Men frågan är vilka som kommer att drabbas om den införs. Är det verkligen en elit eller är det en brokig samling svenskar från alla delar av landet? Och hur är det med marginalskatterna - hur många omfattas egentligen av den statliga inkomstskatten på 20 procent som alla med inkomster över 44 700 kronor i månaden måste betala?

– Jag tycker att debatten hamnar fel. När det gäller arbetsskatten så är det den statliga inkomstskatten som driver upp marginalskatterna. Det är många som träffas av den - den omfattar 1,3 miljoner skattebetalare. Nej, det är ingen elit vi pratar om, säger Fredrik Carlgren.

TCO har länge kritiserat marginalskatterna. Centralorganisationen menar att det ska löna sig att arbeta och ta ansvar. Det ska ge en extra slant om man vill förkovra sig, ta ett extra nattpass som sjuksköterska eller bli mellanchef. Men en skatteökning från cirka 32 till 52 procent på den efterlängtade löneökningen gör att många ställer sig frågan om det är värt att jobba extra.

Karin Pilsäter, utredare med ansvar för skatter och ekonomisk politik på TCO, menar att det är väl belagt i ekonomisk forskning att incitamenten att ta det nya uppdraget minskar. Det är heller inte små grupper det handlar om.

– Vi kan se att det är bortåt hälften av alla heltidsarbetande tjänstemän som drabbas av dessa marginaleffekter, säger hon.

Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, betonar också att det är en grov förenkling att det bara är en liten klick rika stockholmare som drabbas av de föreslagna ISK-skatterna. Hon vittnar om att de som protesterar mot ISK-skatten inte är en homogen grupp. 70 procent av underskrifterna i uppropet kommer från personer boende i 343 orter utanför Stockholm, Göteborg och Malmö, enligt hennes egen sammanställning.

– Det finns en stor ilska mot förslagen. Och det är för att de drabbar vanliga löntagare som jobbar och sliter och lägger undan en del av sin lön till pension eller sparande till barnen, säger hon.

– Många vittnar om att man avstår konsumtion för att kunna spara. Om de inte har den möjligheten känner de oro för att de inte kan leva på pensionen, eller att barnen inte kan komma in på bostadsmarknaden. Man känner att ett tak på ISK inte vore rättvist, säger hon.

Internationell trend

Både Fredrik Carlgren och Frida Bratt är kritiska mot den föreslagna förmögenhetsskatten. Inte heller här är det relevant att tala om en skatt som bara drabbar de besuttna.

– Det finns de som har pensionssparat i decennier. Och pengar har växt i fonder. Det är inte en onåbar summa, en miljon. Därför är det dumt att införa en miljonärsskatt. Det blir också väldigt konstigt att definiera vad som ska beskattas. Om tjänstepensionen ska omfattas blir det väldigt många som drabbas. Det skapar oro, säger hon.

Frida Bratt varnar för att en förmögenhetsskatt leder till att pengar flyttas ur landet.

– Det säger sig självt. Om kapital flyr så är det inte bra för svensk ekonomi, säger hon.

Den socialdemokratiska skatteoffensiven är en del av en internationell trend som enligt Frida Bratt framför allt stärktes när USA:s president Joe Biden kom till makten. Han vill höja inkomstskatten för höginkomsttagare och höja skatten på kapitalvinster. Som ringar på vattnet sprider sig hans idéer världen över samtidigt som många länder försöka rädda sina skuldtyngda ekonomier efter pandemin med skattehöjningar.

Men Sverige har goda skattefinanser, påpekar Frida Bratt, och får stöd från både Fredrik Carlgren och Karin Pilsäter.

– Att vissa länder känner en viss panik beror på att de redan innan pandemin hade stor skuldsättning, det är klart att det kan bli problematiskt. Men det gäller inte Sverige. Vi har fortfarande inte så hög skuldsättning, säger Fredrik Carlgren.

– Det finns alltid en risk för skattehöjningar. Men just i Sverige behöver man ju inte använda argumentet att man måste betala tillbaka för att man hade så stora utgifter under pandemin. Den svenska offentliga ekonomin tål ju det, säger Karin Pilsäter.

Experten: Läge att sänka skatter

Tvärtom menar Fredrik Carlgren och Karin Pilsäter att det finns goda skäl till att sänka inkomstskatterna. Fredrik Carlgren förordar att avtrappningen av jobbskatteavdraget från 2016 skrotas. Förändringen fick effekten att marginalskatten höjdes på månadslöner över cirka 54 000 kronor. Vidare måste den statliga inkomstskattesatsen komma ner med minst 10 procentenheter, menar han.

– Det går inte att slå sig till ro bara för att värnskatten försvann. Det är viktigt att man uppmärksammar att vi ligger extremt högt vad gäller inkomstskatterna, säger han.

Om inget görs kommer Sverige att bli en förlorare i den globala jakten på talanger.

– Om vi vill vara ett land som är i framkant och har forskningstunga industrier måste vi kunna locka till oss kompetens och behålla våra egna talanger. Då funkar det inte att sticka ut negativt vad gäller marginalskatten. När svenska företag vill rekrytera utländska experter så behöver man idag kompensera dem för de höga skatterna så att de får motsvarande inkomst som i hemlandet. Det blir betydande merkostnader för företagen. Sverige riskerar också att tappa våra egna talanger som går till andra länder, säger Fredrik Carlgren.