DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Höga betyg för topptrion
I Vårgårda kommun finns Sveriges bästa företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet. På andra plats återfinns Härryda kommun och på tredje plats Solna kommun.
Vårgårda har under flera år legat högt i rankingen, i fjol på plats 3. Företagens sammanfattande bedömning av företagsklimatet väger tyngst i rankingen och där har Vårgårda högst betyg de tre senaste år.
Rankingen baseras till två tredjedelar på tolv frågor som ställs i Svenskt Näringslivs enkätundersökning till företag verksamma i kommunen. Totalt har 32 000 företag svarat och resultaten presenterades i maj. En tredjedel av rankingen baseras på statistiska faktorer som inhämtas från SCB och UC AB.
– Vårgårda ligger särskilt bra till på resultaten i enkätundersökningen. På nio av tolv enkätfrågor som ingår i rankingen är Vårgårda bland de fem bästa kommunerna, säger Ronja Nyman som är projektledare för undersökningen
Även Härryda, som i år alltså når andra plats i rankingen, har haft ett bra företagsklimat under lång tid. Likaså gäller Solna som i år hamnar på tredje plats men som har varit etta de senaste 13 åren.
– Solna ska vara stolta över att under 13 år lyckats hålla övriga 289 kommuner bakom sig. De har fortfarande ett väldigt bra företagsklimat, fortsätter Ronja Nyman.
Götene är ensamma om att vara nya på topp 10 efter att ha klättrat nio placeringar i år. Götene har haft en positiv utveckling och klättrat några placeringar år för år sedan 2015 då de låg på plats 76.
Malå förbättrar sig mest
Malå kommun i Västerbotten klättrar flest placeringar i rankingen, från plats 227 i fjol till plats 115 i år. Det har funnits indikationer på denna uppgång i Malå under flera år, bland annat en positiv trend under fem år på frågorna om service och bemötande samt det sammanfattande omdömet.
– Allt för kraftiga upp- eller nedgångar enskilda år bör tolkas med försiktighet. Därför känns det extra roligt att det i Malås fall finns tecken på att företagen uppskattar kommunen allt mer som går längre tillbaka i tiden, kommenterar Ronja Nyman.
Andra kommuner som också klättrar mycket är Hörby och Kramfors.
Långsiktig klättrare
Kungsörs kommun har klättrat flest placeringar i rankingen över en femårsperiod. Totalt 241 placeringar från plats 286 år 2016 till plats 45 i år.
– Vi tittar lite extra på långsiktiga klättrare eftersom det ger en indikation på att de har lyckats få med sig hela kommunorganisationen. Kungsör har vi följt lite noggrannare på senare år och det vi har sett bekräftas också i rankingen, säger Ronja Nyman.
Skillnader i förutsättningar
Förutsättningarna för att ha ett bra företagsklimat skiljer sig åt mellan kommuner. Ett sätt att analysera detta är att jämföra kommuner utifrån SKR:s indelning i nio kommungrupper.
En sådan jämförelse ger vid handen att pendlingskommuner nära storstad (storstäder är Stockholm, Göteborg och Malmö) i genomsnitt kommer högst i rankingen följt av pendlingskommuner nära större städer. Landsbygdskommuner har i genomsnitt lägst betyg.
Samtidigt går det också att konstatera att fem av de nio kommungrupperna finns representerade bland de elva högst placerade kommunerna. Det skiljer också mer än 200 placeringar mellan högst och lägst placerad kommunen i alla kommungrupper förutom storstäder (där endast tre kommuner ingår).
– Alla kommuner har sina specifika förutsättningar att utgå ifrån. Jämförelsen mellan kommungrupper visar att det går att ha ett bra företagsklimat oavsett hur dessa förutsättningar ser ut, avslutar Ronja Nyman.
Fakta om rankingen
Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets kommuner baseras till två tredjedelar på en enkät som 32 000 företag svarat på och till en tredjedel på fem statistikfaktorer. Tolv enkätfrågor ingår i rankingen, som väger från 1/3 till 1/72 i det totala rankingresultatet. Enkätfrågan om vilket sammanfattande omdöme företagen vill ge företagsklimatet i den egna kommunen viktas med 1/3.
Björn Lindgren
