DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så lite lönar sig utbildning – Sverige sämst i OECD

Det lönar sig dåligt med högskoleutbildning i Sverige, enligt en OECD-rapport. Vissa utbildningar är rena förlustaffärerna. ”Det är riktigt illa. Sveriges problem med kompetensförsörjning är kopplat till detta”, säger professor Johan Eklund till TN.

Avkastningen på utbildning är dålig i Sverige. Det bekräftas med eftertryck i OECD:s nya rapport ”Education at a Glance 2021” där Sverige hamnar sist bland de 31 jämförda länderna. Enligt den internationella samarbetsorganisationen är högskoleutbildning positivt eftersom det ökar chansen att få arbete och högre lön.

– Men så är det inte i Sverige. Här leder högskoleutbildning till större möjligheter att få jobb men inte till större möjligheter att få högre lön. Det finns mycket forskning som stöder det som kommer fram i OECD-rapporten, säger professor Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum, och som själv forskat i ämnet.

Universitets- och högskoleutbildning lönar sig alltså dåligt i Sverige. Den svenska utbildningspremien, vilket är avkastningen som ytterligare ett utbildningsår ger, tillhör OECD:s lägsta. Vissa utbildningar leder dessutom till att individen får lägre sammanlagd inkomst sett över hela livet än om den istället börjat arbeta direkt efter gymnasiet. Det innebär att tusentals studenter som varje år examineras aldrig kommer att kunna räkna hem sin investering.

– Bibliotekarie är ett klassiskt exempel på detta. De har en lång utbildning med låg lön. Sedan finns det tvärtom andra grupper som sopåkare och hantverkare som tjänar betydligt bättre med kortare utbildning, säger Johan Eklund.

Johan Eklund uppger att ett motargument som ofta förs fram i debatten är att utbildningen i Sverige subventioneras och att det höjer utbildningspremierna i praktiken eftersom utbildningen är gratis.

– Men det stämmer inte. Tittar man på livstidsinkomstsberäkningar så är de också bland OECD:s lägsta. Det är viktigt att klargöra det, säger han.

”Vad man läst spelar större roll än att man har läst”

Förra hösten presenterade den fackliga centralorganisationen Saco en egen rapport om livslöner. Slutsatsen blev att av 35 högskoleutbildningar innebar 11 ekonomisk förlust jämfört med en gymnasieutbildning och ytterligare 11 gick jämnt ut eller gav bara en låg lönsamhet. Bland de lönsamma utbildningarna märks läkare, jurister och ingenjörer och bland de olönsamma hittas bibliotekarier, vissa lärarinriktningar, arbetsterapeuter och andra vårdinriktningar.

– Vårt budskap är att utbildning måste löna sig. Det är en väldigt stor spridning mellan olika utbildningsinriktningar, vad man läst spelar större roll än att man har läst. Det är framför allt kvinnodominerade utbildningar inom kommuner och regioner som inte är lönsamma, säger Thomas Ljunglöf, statistiker vid Saco, till TN.

Företagen hittar inte kompetens

Näringslivet har länge efterlyst att universitets- och högskoleutbildningar bättre borde matcha företagens behov av arbetskraft. Idag har många nyexaminerade från högskolor och universitet svårt att etablera sig på arbetsmarknaden för att deras utbildningar inte är relevanta för marknaden. Samtidigt uppger många företag att de har stora svårigheter att hitta medarbetare med rätt kompetens.

– Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas för att det inte finns kandidater med rätt kompetens. Två tredjedelar tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Därför måste högre utbildning vara rätt dimensionerad, relevant och av hög kvalitet, säger Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Johan Eklund håller med om att landets lärosäten måste ställa om och erbjuda utbildningar som svenska företag faktiskt letar efter.

– Det är problematiskt att vi har en betydande felutbildning. Det leder bland annat till stora undanträngningseffekter på arbetsmarknaden där högutbildade tar jobb som inte motsvarar utbildningsnivån. Det i sin tur gör att arbetskraft som är lägre utbildad trängs undan. Och precis som OECD-rapporten anger så gör högre utbildning att chansen att få jobb ökar i Sverige men det är långt ifrån säkert att det blir lönsamt, säger han.

”På samma sätt som vi valt att beskatta alkohol och tobak för att minska användningen så får vi exakt samma effekter när vi beskattar humankapital”

Johan Eklund menar att en tung orsak till den låga utbildningspremien är att Sverige har en sammanpressad lönestruktur, vilket innebär att ingångslönerna är höga och topplönerna relativt låga. Han vill därför se en ökad lönespridning genom att lägstalönerna sänks. Saco menar att man borde börja i andra änden.

– Ingångslönerna är helt ok men det är löneutvecklingen under arbetslivet som släpar efter. Lönespridningen inom de här grupperna behöver bli större och det behövs fler karriärvägar, säger Thomas Ljunglöf.

Höga marginalskatter sänker premien

Svenskt Näringsliv menar att det finns ytterligare en förklaring till den låga avkastningen på högre utbildning och det är de höga svenska marginalskatterna. Beskattningen bidrar till att sänka utbildningspremien ännu mer i OECD-rapporten som bygger på nettoinkomster. Johan Eklund instämmer i analysen och menar att en av de viktigaste politiska åtgärderna är att ta bort den statliga inkomstskatten eller höja brytpunkten för när skatten kickar in.

– På samma sätt som vi valt att beskatta alkohol och tobak för att minska användningen så får vi exakt samma effekter när vi beskattar humankapital. Det är riktigt illa. Sveriges problem med kompetensförsörjning är kopplat till detta. Det gäller nu att se till att lärosätena inför utbildningar efter arbetsmarknadens behov, att öka lönespridningen och att inte beskatta humankapitalet så hårt, säger Johan Eklund till TN.

OECD rapport: Education at a glance

Svenskt Näringsliv: Högre utbildning lönar sig inte i Sverige