DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Så kan EU:s protektionism förvärra fraktkrisen

Allt mer statlig inblandning i leverantörsleden oroar företagen. ”Flera branscher är bekymrade över den här utvecklingen”, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Under de senaste åren har störningar i leverantörsleden drabbat många företag. En del problem har berott på pandemin och de olika politiska effekterna av den, såsom stängda gränser och exportrestriktioner. Men det finns även andra orsaker. Henrik Isakson som är policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv förklarar att det är viktigt att skilja på marknadsmässiga störningar av de globala värdekedjorna och politiska störningar.

– Man får inte överdriva pandemins roll i allt detta, mycket har att göra med pågående och allt snabbare strukturomvandlingar som digitalisering och klimatomställningen. Det hade hänt oberoende av pandemin. Och en del av problemen kan man inte åtgärda från politiskt håll, de får marknaden helt enkelt hantera. Men en del av problemen ligger på politikernas bord.

Större statlig inblandning

I en enkät från Business Europe, som svenska branscher svarat på, framgår det att flera branscher har stora problem med transporter, logistik och tullfrågor. Även brister på olika varor och för högt beroende av enskilda marknader ses som ett mycket stort problem bland de som svarat på enkäten.

– En sak som engagerar många är att det blir en allt större statlig inblandning i företagens leveranskedjor, säger Henrik Isakson.

EU har tagit fram förslag på hur företagen ska kontrollera sina leverantörskedjor så att det inte sker kränkningar mot mänskliga rättigheter eller sker skadliga utsläpp hos underleverantörerna. Här måste reglerna utformas på ett sätt så att det inte blir alldeles för administrativt svårhanterligt och kostsamt för företagen, menar han.

– Annars kan det bli svårt att fortsätta bedriva handel med vissa länder. Ta ett svenskt företag som köper varor från Thailand. Då ska de undersöka hur underleverantören agerar, men den underleverantören kanske i sin tur köper insatsvaror från en leverantör i Vietnam som i sin tur köper från en annan underleverantör nån annanstans och så vidare. Hur långt företagen behöver kontrollera får stor effekt.

Företag bekymrade

Ett annat problem som tas upp i enkäten är ökade krav på lokalt innehåll i produktion.

– För att få göra affärer i ett land kan det exempelvis ställas krav på att en viss andel av råvarorna måste köpas i samma land, det är problematiskt för företagen. Det här är något som nu verkar bli vanligare. Flera branscher är bekymrade över den här utvecklingen, de vill kunna köpa sina råvaror och komponenter där de är bäst för dem och inte tvingas hålla sig till ett geografiskt anvisat område.

Henrik Isakson beskriver statens ökande roll på flera områden som en röd tråd.

– Staten får allt större inflytande. Nu pågår stora satsningar på alltifrån 5G till hållbarhet som kräver statliga investeringar, och det behövs. Världens stater måste sätta upp ramarna för det nya digitala och fossilfria samhället. Men staterna får däremot inte börja tala om för företagen hur de ska bedriva sina affärer inom de ramarna.

Även den säkerhetspolitiska utvecklingen drabbar företagen negativt.

– Branschorganisationerna ser att säkerhetspolitiken spelar allt större roll för företagen. Den pågående maktkampen mellan Kina och USA påverkar företagens möjligheter till att göra affärer i dessa länder. Men svenska företag påverkas också av EU:s olika konflikter med Kina.

– Företag kan komma att drabbas av kinesiska motåtgärder mot olika beslut i EU. De kan bli indragna i tvister de inte alls har med att göra och det kan få kännbara konsekvenser.

Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen, är oroad över att EU går mot ett mer protektionistiskt håll.

– Den övergripande trenden vi ser grundar sig bland annat i Storbritanniens utträde ur EU som har skapat en ny maktbalans inom unionen. Storbritannien var en viktig allierad för Sverige som tyckte som oss i många frågor. Utan dem har det blivit svårare för oss att påverka utvecklingen, när inflytelserika industrinationer som Tyskland och Frankrike sluter samman bakom en gemensam agenda.

”EU ser ett behov av att bli mer självförsörjande och minska beroendet av omvärlden”

Utvecklingen har påskyndats under pandemin.

– Vi ser en tilltagande global konkurrenssituation där en tydlig effekt under pandemin har varit mindre tillit till att det globala systemet. Vi har sedan tidigare ett mer aggressivt Kina och ett USA som blickar mer inåt och ser till de egna behoven. Det har gjort att EU ser ett behov av att bli mer självförsörjande och minska beroendet av omvärlden, säger Maria Rosendahl och fortsätter:

Protektionismen skadlig

– Det har lett till fler protektionistiska initiativ som ska stärka EU:s inhemska produktion. Den här utvecklingen medför risker för snedvriden konkurrens som missgynnar mindre länder som Sverige som varken har samma vilja eller möjlighet som de större länderna att gå in med egen finansiering.

Att initiativen kommer från staten istället för företagen leder till att innovationsförmågan och teknikutvecklingen hämmas, i motsats till syftet. Mer protektionism är inte gynnsamt, konstaterar Maria Rosendahl.

– En slutenhet mot omvärlden gynnar varken industrin i Sverige eller i EU som helhet. I början av pandemin påverkades många företag av brutna globala leverantörskedjor med katastrofala effekter. Men även brutna leverantörskedjor inom EU hade omfattande effekter på industrin i Sverige. Då var det de företag med diversifierade leverantörskedjor spridda även utanför EU som klarade sig bättre, som hade fler vägar att gå. De företag som jobbar med en geografisk mångfald har lättare att anpassa sig för nya situationer och för att skala upp.