DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Experter varnar för nya skatterna – ”Kommer märkas i hela ekonomin”
Socialdemokraterna har pausat flera av de nya skatter som tidigare aviserades. Men det är bara tillfälligt. Räkna med en ny offensiv så fort valrörelsen är över, varnar experter som pekar ut flera framtida möjliga skatter.
Efter finansminister Magdalena Anderssons (S) många skatteutspel under våren har tonläget mildrats något inför den kommande S-kongressen. När partistyrelsens förslag till svar på motioner till S-kongressen presenterades häromveckan drog flera bedömare slutsatsen att Socialdemokraterna har tänkt om. Till exempel menade Frida Bratt, sparekonom på Nordnet som i våras startade ett uppror mot den aviserade skatten på ISK-sparande, att Socialdemokraterna har tagit intryck av kritiken.
Men det är ett spel för gallerierna, menar Christian Ekström, Skattebetalarnas vd. Han pekar på den expansiva budget som Socialdemokraterna presenterade nyligen och som innehåller satsningar på 74 miljarder kronor, långt över KI:s beräknade reformutrymme på cirka 40 miljarder kronor.
– Med budgeten krattar man manegen för skattehöjningar, säger han.
– Man har byggt upp ett kostnadsläge som måste betalas på något sätt. Då finns alternativen att dra tillbaka utgiftshöjningar, vilket är mindre troligt, alternativt att skruva upp skattenivån. Det är den planen som S har, säger Christian Ekström.
”Det är uppenbart att man inte vill diskutera skattehöjningar i valrörelsen – för man minns hur det var 2006”
Att Socialdemokraternas partistyrelse skriver att en ny ISK-skatt, en återinförd fastighetsskatt och en återinförd värnskatt inte är prioriterad, går inte att lita på, menar han. Frågorna har bara tillfälligt avförts från dagordningen.
– Det är uppenbart att man inte vill diskutera skattehöjningar i valrörelsen – för man minns hur det var 2006, säger han.
2006 var fastighetsskatten en viktig symbolfråga och ett viktigt skäl till att många valde att byta parti, vilket ledde fram till Allianssegern (en av många frågor, ska sägas).
Det som borde diskuteras är de skadliga effekter som skattehöjningar kan få, argumenterar Ekström. Det handlar inte bara om att en liten grupp välbeställda personer riskerar att få höjd skatt. Effekterna kommer att märkas i hela ekonomin.
Christian Ekström hänvisar till Svenskt Näringslivs beräkningar som visar att 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Enligt Ekström är inte höjda skatter rätt medicin för att hantera det massiva utanförskapet.
–Med höjda skatter flyttar kapital utomlands. Människor som är entreprenörer kan då antingen välja att flytta utomlands eller att inte fullfölja sina idéer i Sverige. Och om man ändå försöker fullfölja sin idé så riskerar man att gå under eftersom man blir utkonkurrerad av företag från andra länder.
Det skapar en negativ spiral för svensk ekonomi: Högre skatter leder till lägre tillväxt och lägre tillväxt till att färre jobb skapas, vilket i sin tur medför att tillväxten sjunker ytterligare, vilket kompenseras med att skatterna höjs ännu mer.
– I det läget drabbas de som inte har utbildning oproportionellt hårt. För många innebär det att man inte får ett jobb alls, säger Christian Ekström.
Register banar väg för förmögenhetsskatt
Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, ser flera faror med de föreslagna skatterna. En ny förmögenhetsskatt, som inte avfärdas helt av Socialdemokraterna inför kongressen i november, dömer han ut helt:
– Det är en extremt omodern form av beskattning som snudd på alla andra länder slopat – även vi i Sverige gjorde det som ett av de allra sista länderna för 14 år sedan. Och det gjorde vi av många skäl, inte minst för att den drev kapital ur landet. Många företagare lade mer tid på att hantera skatten än åt sitt företagande, säger han.
Regeringen har lämnat ett uppdrag om att undersöka hur individbaserad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan tas fram. Vad det egentligen handlar om är att man vill återinföra ett kritiserat register som slopades i samband med att förmögenhetsskatten avskaffades. Ett nytt register motiveras även med att det är ett viktigt verktyg för forskningen.
– Man talar med dubbel tunga. Man säger att man vill ha ett register för forskningsändamål – men risken är att det längre fram kan komma att användas för att införa en förmögenhetsskatt, säger Johan Fall. Därtill riskerar det bli ett brottsverktyg om det hamnar i orätta händer.
”Det är förvånande att MP, som tidigare har haft ett stort engagemang i entreprenörsfrågor och sådant som gynnar innovationer, inte inser vilken skada som den skatten skulle orsaka.”
Lika remarkabel som Socialdemokraternas skattenostalgi är Miljöpartiets omsvängning i skattefrågor. Här handlar planerna om en återinförd värnskatt, men också en slags ”boxmodell” där kapital, fastigheter och annat skattepliktigt ägande slås ihop i en ”box” och därefter beskattas löpande och dessutom progressivt. Boxmodellen kan betraktas som en ny förmögenhetsskatt och presenterades av flera MP-företrädare häromdagen på DN debatt som en del att minska klyftorna i samhället.
– Det är förvånande att MP, som tidigare har haft ett stort engagemang i entreprenörsfrågor och sådant som gynnar innovationer, inte inser vilken skada som den skatten skulle orsaka, säger Johan Fall.
Andersson: 3:12-reglerna en lågt hängande frukt
Och så är vi framme vid skatten som Socialdemokraterna allt som oftast älskar att kritisera, de så kallade 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten. Det komplicerade regelverket kan under vissa förutsättningar göra beskattningen mindre oförmånlig för företagare och delägare eftersom inkomster från bolaget delvis kan beskattas som utdelning snarare än som lön (som beskattas hårdare).
I september talade Magdalena Andersson om 3:12-reglerna som en lågt hängande frukt. Det hon syftar på är att frågan redan utreddes 2016, då skattehöjningar på fem miljarder kronor föreslogs. Efter omfattande kritik från näringslivshåll drogs förslaget tillbaka i sista stund.
– I henne värld är det en lågt hängande frukt eftersom förslagen har varit på beredning, men då förbiser hon den massiva kritiken i remissvaren, och att det har gått fem år sedan utredningen. Det gör att man inte bara kan plocka ned förslagen från hyllan och införa dem, säger Johan Fall som hoppas att regelverket istället förbättras genom förenklingar, som utlovades i Januariavtalet.
– Hela perspektivet måste vara att det ska bli bättre och enklare för företagen, inte en skärpt reglering, säger han.
Problemet är också om fokus hamnar på skattehöjningar, när man istället bör åtgärda de problem som finns i skattesystemet. Johan Fall ser tre reformer som bör genomföras omedelbart: Mer internationellt gångbar bolagsbeskattning med mer förutsebara och rättssäkra regler är en.
– Man måste också påbörja en tydlig reformering av de höga marginalskatterna, både få ned skattesatsen och få upp brytpunkten som är lägre än i andra länder. Det skulle öppna för att också justera kapitalskatterna så att de blir mer konkurrenskraftiga, säger han.
Brytpunkten är den inkomstnivå över vilken vi svenskar också måste betala statlig inkomstskatt. Idag ligger den på cirka 45 000 kronor.
Sänkta marginalskatter är också vägen framåt för att få bukt med 3:12-problematiken som i grund och botten handlar om att företagare ska ha en chans att undkomma en överbeskattning av sitt överskott. Det är alltså inte genom att försämra 3:12, utan genom sänkta marginalskatter i kombination med sänkta kapitalskatter, som det trassliga regelverket kan åtgärdas, menar Johan Fall.
”Jag är rätt säker på att man inför nya och högre kapitalskatter”
Att Vänsterpartiet har hög svansföring och nyligen föreslog en lång rad skattehöjningar – skatt på aktieutdelningar och kapitalvinster, en ny förmögenhetsskatt, ett tak på investeringssparkonto, en fastighetsskatt och en arvs- och gåvoskatt – förvånar ingen. Som Christian Ekström uttrycker det; de har trots allt högre trovärdighet i dessa frågor än MP.
Men att skattehöjarperspektivet präglar alla tre partier vänster om mitten innebär stora risker för svensk ekonomi och företagandet. Minnet är kort, menar Ekström. Under 70- och 80-talen, då Sveriges skattehöjningar gjorde landet unikt, steg BNP med 50 procent. Tillväxten var nästan dubbelt så stor i OECD och USA. Sverige hade varit ett oerhört rikare land 1991 utan det skatteexperimentet.
Christian Ekström befarar att minnet är så kort att Socialdemokraterna vid en valseger snabbt återkommer med konkreta förslag:
– Jag är rätt säker på att man inför nya och högre kapitalskatter – det kan vara att skruva upp den kommunala fastighetsavgiften – och motiverar det med att nu måste de som har tjänat pengar på sina bostäder bidra till det allmännas bästa. Det är ganska sannolikt att man höjer takvärdet rejält.
Han gör samtidigt bedömningen att det införs en skatt på bostadsrätter.
– 70-talsretoriken öppnar för ännu fler inskränkningar. Även om man inte får igenom en fastighetsskatt så blir det höjda avgifter istället. Om det inte blir en ISK-skatt så blir det en annan förändring som gör det sämre att spara. Pratet bidrar till att man krattar manegen för allahanda försämringar. Det gör mig verkligen orolig.
Fokus på skatterna: Oroväckande skattesignaler från Miljöpartiet
DI: Till och med S gör slut med fastighetsskatten
Söderberg & Partners: Kommer arvsskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt att återinföras?
