DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Domare fick chefsjobb på Skatteverket – nu underkänns 40 domar

En domare i förvaltningsdomstolen var på jobbintervju hos Skatteverket under handläggningen av flera skattemål. Sex dagar efter att domaren dömt till myndighetens favör fick hon chefstjänsten. Nu underkänns ett 40-tal domar där företagare och enskilda har körts över på grund av jäv. ”Det är en rättsskandal”, säger advokat Nils Sköld, som tillsammans med Advokatsamfundet varnar för att opartiskheten i rättssystemet undergrävs.

På Luciadagen kom Kammarrätten i Stockholms beslut och avgörandet var tydligt. Domaren hade varit jävig när hon som rättens ordförande dömde i skattemålen i förvaltningsdomstolen samtidigt som hon sökte jobb på Skatteverket. Nu ogiltigförklaras ett 40-tal domar och målen återförvisas till förvaltningsrätten för ny prövning.

Domaren hade under handläggningen av de aktuella skattemålen sökt jobb som sektionschef hos Skatteverket och var på anställningsintervju den 11 juni 2021. Sex dagar efter att hon hade dömt till Skatteverkets fördel mot företagarna i skattemålen fick hon jobbet på myndigheten.

”Det är en rättsskandal”

Kammarrätten förklarar i sitt beslut att det har funnits ”särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för domarens oberoende och opartiskhet i objektiv mening”. Jäv har därför förelegat enligt Kammarrätten i Stockholm och skattemålen måste göras om från början.

– Det är en rättsskandal, det går inte att beskriva på något annat sätt, säger advokat Nils Sköld, som varit ombud för samtliga delägare i företaget Niam IV Investments, som överklagade förvaltningsrättens avgörande den 22 juni i år.

Just nu handlar frågan om förtroendet för rättsväsendet, och inget annat, framhåller Nils Sköld.

– Jag är jättenoga med att hålla isär målet i sak och rättssäkerhetsfrågan. När det gäller målet i sak finns inte så mycket att säga eftersom hela målet måste tas om, säger han.

Fakta är dock att skatteprocessen, som drog igång 2018 då Skatteverket fattade beslut om omprövning/eftertaxering av delägarna i Niam IV Investments nu är tillbaka på ruta ett. Det innebär att delägarna i företaget har fått leva i ovisshet i tre år.

– Det är effekten av att förvaltningsrätten lät en jävig domare vara ordförande i avgörandena. Oavsett hur utgången i målen blir när de kommer till en rättvis prövning kommer det att ha kostat företagare och enskilda anståndsränta och rättegångskostnader som blivit meningslösa i och med att målen måste tas om, säger Nils Sköld.

Inte första gången

Det är heller inte första gången som domare i förvaltningsrätten har haft nära kopplingar till Skatteverket men ändå dömt i skattemål. 2020 markerade Högsta förvaltningsdomstolen mot att en domare i kammarrätten som vid tidpunkten för det slutliga avgörandet hade fått en anställning som sektionschef på Skatteverkets rättsavdelning. Även denna domare dömde till myndighetens favör i skattemålet. Jäv konstaterades och målet fick tas om också denna gång.

Det är alltså trots Högsta förvaltningsdomstolens tidigare smäll på fingrarna som historien nu upprepar sig, konstaterar Nils Sköld, och menar att det är i det ljuset som problemen ska ses. Det skulle kunna hända igen, varnar han.

Nils Sköld understryker att i fallet 2020 så invände Skatteverket mot att jäv hade förekommit med argumentet att domaren redan hade fått jobbet och därför inte hade en beroendeställning till Skatteverket.

– Om hon hade sökt men ännu inte fått anställningen hade det varit en annan sak, menade Skatteverket då. I fallet från den 13 december i år är det precis så. Domaren fick ju jobbet sex dagar efter att hon hade dömt till Skatteverkets favör, förklarar han.

Men i det nu aktuella fallet vänder Skatteverket på argumenten. I sina yttranden skriver myndigheten att jäv inte har förekommit eftersom domaren ”inte hade fått någon anställning när hon deltog i målens slutliga avgörande i förvaltningsrätten. Hon har vid tidpunkten för meddelande av domen inte stått i beroendeställning till Skatteverket”.

”Det sitter något i väggarna som inte är bra. Det verkar finnas en inställning om att inte kan väl vi göra fel”

Felet ligger såklart lika mycket hos domstolarna, enligt Nils Sköld. Inte minst eftersom det framgår av yttranden att domaren i det senaste fallet gått till chefsrådmannen, det vill säga avdelningschefen på förvaltningsrätten och frågat om det fanns risk för jäv, utan att avrådas. Domstolarna måste agera rättssäkert, opartiskt, pålitligt och trovärdigt, framhåller Nils Sköld.

– Så det är ju där den stora omdömeslösheten ligger. Sedan har det här bara vandrat vidare. Det är helt fascinerande, säger han.

Stefan Holgersson, kammarrättspresident, vid Kammarrätten i Stockholm, ser annorlunda på saken.

– Att kammarrätten undanröjt domarna i de aktuella fallen på grund av jäv visar att domstolarna tar denna fråga på mycket stort allvar och att rättssäkerheten fungerar, säger han till TN.

Nils Sköld har själv arbetat i förvaltningsdomstolarna under flera år, bland annat tre år i kammarrätten, och har ingen aversion mot de som jobbar där.

– Det är inget fel på personerna i vare sig kammarrätten eller förvaltningsrätten, det är duktiga jurister i allmänhet, men det sitter något i väggarna som inte är bra. Det verkar finnas en inställning som går ut på ”att inte kan väl vi göra fel”. Det blir en fara för rättssäkerheten om man tror sig vara utan påverkan från den part som är det allmänna och det tycker jag visar sig ganska tydligt i de senaste fallen, säger Nils Sköld.

– Företagare och andra som processar i beskattningsmål går in i rättssalen som misstänkta, förtydligar han.

62 procent anser att domstolen är partisk

Att något inte står rätt till när det gäller rättssäkerheten har även Sveriges advokatsamfund påtalat under flera år. Mia Edwall Insulander, generalsekreterare i Advokatsamfundet, pekar på en uppmärksammad undersökning från 2018 gjord av stiftelsen Rättvis skatteprocess som visar att 62 procent av advokaterna i skattemål anser att förvaltningsdomstolarna är partiska, vilket kan jämföras med sex procent bland advokater som processar i andra domstolar. Företagare körs över och Skatteverkets uppfattningar ligger ofta till grund för avgörandet, menar hon.

– Det är en fråga att ta på största, största allvar. Vårt rättssystem uppfattas inte som tillräckligt opartiskt, det är ganska horribelt, säger hon.

– Skulle vi ha ett i närheten liknande problem i brottmål hade det slagits upp stort i alla medier. Men det händer inte när det gäller förvaltningsmålen, fortsätter Mia Edwall Insulander.

Vidare anser nästan 70 procent av advokaterna att domar och beslut i skattemål inte är tillräckligt motiverade och 65 procent att målen inte blir tillräckligt utredda. 84 procent anser att bevisvärderingen i skattemål inte får ett rimligt utfall och att förvaltningsdomstolen rutinmässigt går på Skatteverkets linje, enligt undersökningen från stiftelsen Rättvis skatteprocess.

Andra problem som nämns i undersökningen är att det finns en obalans mellan företagare och Skatteverket i styrkeförhållande, trots att alla ska vara lika inför lagen.

– Det här är ju inte en ny problematik, vi har flaggat för problemen under många år, säger Mia Edwall Insulander.

Kräver lagändringar

Dialog har dock funnits mellan domstolar, Skatteverket och advokater och det finns en samsyn om att processen måste förbättras, enligt Mia Edwall Insulander. Men trots hearings, rapporter och färdiga lösningar finns problemen fortfarande kvar. Nu krävs mer handlingsdirigerande regler för att få till verkliga förändringar, menar hon.

I en hemställan till justitiedepartementet och finansdepartementet ställer Advokatsamfundet krav på flera lagändringar, framför allt lågt hängande frukter.

– Vi har haft ett pragmatiskt perspektiv och tittat på vad som kan ge snabbast effekt med små medel, säger Mia Edwall Insulander.

Bland annat handlar det om att införa bestämmelser om förberedande sammanträden och skriftliga sammanställningar under handläggningen av skattemål och att ställa krav på förvaltningsdomstolarna att bemöta företagarnas argumentation, och mycket tydligare redovisa hur bevisningen har värderats. Advokatsamfundet vill även införa en skyldighet för förvaltningsdomstolarna att dokumentera partsförhör vid muntlig förhandling via ljudupptagning.

”Det blir ibland väldigt svårt för enskilda och företagare att förstå vad domstolen och Skatteverket kommer att fästa vikt vid”

Även specialiserade domstolar i komplexa skattemål skulle kunna övervägas för att öka kompetensen i domstolarna eftersom erfarenheten och kunskapen bland domare i den här typen av mål kan skilja sig kraftigt i landet, vilket kan gå ut över rättssäkerheten.

– Att företagare inte förstår hur domstolen kommer fram till sina slutsatser eller hur den har resonerat är problematiskt. Det handlar både om hur domar skrivs och om vilka underlag som domstolen tillskriver betydelse. Som skatteprocessen fungerar kan domstolen grunda sitt avgörande på allting som finns i målet, och det blir ibland väldigt svårt för enskilda och företagare att förstå vad domstolen och Skatteverket kommer att fästa vikt vid, säger Hannes Grufman, jurist och handläggaransvarig på Advokatsamfundet.

Ett känt problem är att många företagare inte vågar driva sin sak även om de vet att de har rätt, på grund av ersättningsfrågan. Även om de vinner kan det bli för dyrt med ombudskostnader.

”Det kan bli lite som att slåss mot väderkvarnar”

– Många mindre företag har inte möjlighet att bekosta ombudshjälp och hävda sin rätt. Det kan bli lite som att slåss mot väderkvarnar, säger Mia Edwall Insulander.

Stefan Holgersson, Kammarrättspresident, uttalar sig för förvaltningsdomstolarna.

– Det är lätt att föreställa sig att många mindre företagare känner att de är i ett kunskapsmässigt underläge i en domstolsprocess. Att vissa advokater i skattemål inte har förtroende för domstolarna är olyckligt. Objektivitet är en stark ledstjärna i den dömande verksamheten, säger han.

Advokat Nils Sköld belyser allvaret i den svenska rättsapparaten.

– Den subjektiva uppfattningen i mitt skrå är att man inte står inför en oberoende domstol, utan att man börjar i uppförsbacke. Rätt eller fel, men det är en känsla som har spritt sig ganska enhetligt inom kåren, säger han.

– Vi får oerhört korta yttrandetider medan Skatteverket får långa tider på sig av förvaltningsrätten. Det finns ingen rättvisa i hanteringen, förklarar han som exempel.

Men när det gäller partiskheten, kommer inte den senaste jäv-markeringen från kammarrätten att leda till förändringar?

– 2020 kom Högsta förvaltningsdomstolen med samma beslut och det har uppenbarligen inte blivit någon förändring på förvaltningsrättsnivån. Det är verkligen häpnadsväckande att man inte lyssnar på Högsta förvaltningsdomstolen – det faktumet skulle faktiskt kunna leda till förändring. Nu är det först hos kammarrätten jävsfrågan hanteras med den respekt som den förtjänar, men det måste ske redan hos förvaltningsrätterna, säger Nils Sköld.

Att företagare har en chans att hävda sin rätt mot myndigheter i domstolar är extra viktigt i ett land som Sverige, menar han.

– Med ett högt skattetryck och ett komplicerat skattesystem är det oerhört viktigt med oberoende, pålitliga och trovärdiga domstolar. Det är en grundbult i vår civilisation, säger Nils Sköld.

Imorgon publicerar TN en längre intervju med Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och del två i artikelserien om rättssäkerheten för företagare i skatteprocesser.

Advokatsamfundet: Hemställan om författningsändringar för att stärka rättssäkerheten

Advokatsamfundet: Undersökning rättssäkerheten i skattemål

Domstol.se: Jävbeslut, Hfd 2020 ref 16