DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Domen: Nu kan företagens energiskatt bli 60 gånger lägre

Skatteverket tvingas backa från sin kritiserade praxis att neka energiskattereduktion till industriföretag. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två färska domar. ”En stor seger för näringslivet och svensk konkurrenskraft”, säger skattejuristen Robert Lönn till TN.

Lagen om skatt på energi (LSE) ska ge svenska industriföretag möjligheten att sänka sin energiskatt för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocesser i industriell verksamhet. Syftet med skattenedsättningen är att främja svensk konkurrenskraft. Men sedan 2019 har Skatteverket nekat allt fler av företagens nedsättningar, med motiveringen att deras huvudsakliga verksamhet inte bedöms som industriell. Samtidigt har det inte skett någon lagändring som motiverar den nya, mer restriktiva, tillämpningen.

HFD slår Skatteverket på fingrarna

Men nu får Skatteverket bakläxa av Högsta förvaltningsdomstolen för sin tillämpning av lagen. I två mål slår domstolen fast att myndigheten agerar regelvidrigt och att begreppet ”industriell verksamhet” ska tolkas mer generöst, i enlighet med lagtextens ordalydelse.

– Det här är en stor seger för näringslivet och svensk konkurrenskraft. Skatteverket har lagt till ett huvudsaklighetskrav för nedsättningen i sin tillämpning gällande industriell verksamhet. Tillämpningen saknar dock stöd i lagstiftningen. Det är skönt att få bekräftat från Högsta förvaltningsdomstolen att Skatteverket är fel ute, säger Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

”Goda nyheter för näringslivet.”

Har får medhåll från Fredrik Jonsson, skattejurist på revisionsbyrån PwC, som har drivit ett av de två målen i HFD.

– Det här är goda nyheter för näringslivet. Med de nya domarna återgår vi till en mer konkurrensneutral tillämpning av reglerna och en ökad likabehandling av industriella verksamheter, även för de som har andra sidoverksamheter, säger han.

Tvingats betala 60 gånger högre skatt

Svenskt Näringsliv har bland annat via en hemställan till regeringen uppmärksammat hur Skatteverkets tillämpning snedvrider konkurrensen för en rad branscher. De företag som får nedsättning får energiskatten sänkt till 0,6 öre per kilowattimme för förbrukad el i den industriella tillverkningsprocessen. De företag som inte har beviljats nedsättning för motsvarande tillverkning får för 2022 betala en energiskatt på 36 öre per kilowattimme. Det motsvarar 60 gånger högre energiskatt än för de företag som beviljas skattenedsättningen.

– Om du exempelvis driver ett bageri som en del av en detaljhandelsbutik räknas detaljhandelsbutiken som den huvudsakliga verksamheten, varvid du får betala full energiskatt. Om du däremot bedriver en renodlad bageriverksamhet betraktas det enligt Skatteverkets tillämpning som industriell tillverkning och skattenedsättning beviljas. Ändå är det liknande bullar som bakas i de respektive bagerierna. Det leder till en skadlig konkurrenssnedvridning, säger Robert Lönn.

”Detta kan knappast vara en önskvärd effekt.”

Sedan tillämpningen infördes 2019 har Fredrik Jonsson på PwC, varit i kontakt med ett hundratal drabbade företag som har gått från att få viss skattebefrielse till att nu tvingas betala 60 gånger mer i energiskatt.

– Om bolag A har en industriell verksamhet och sen har bolag B en liknande industriell verksamhet plus exempelvis partihandel, har bolag B många gånger inte beviljats skattebefrielse för den industriella tillverkningsprocessen, säger han.

Skatteverkets tillämpning har inneburit att flera företag av energiskattemässiga skäl har omorganiserat och separerat industriverksamhet från annan verksamhet.

Enligt Robert Lönn är det orimligt att företag har varit tvungna att omorganisera sig och renodla sina verksamheter för att få en lägre beskattning.

– Detta kan knappast vara en önskvärd effekt då det ofta finns kommersiella skäl till varför företag väljer att ha flera verksamheter i samma bolag, säger han.

Lutat sig mot formuleringar från 70-talet

Först 2019 började Skatteverket tillämpa sitt ställningstagande från 2008, som tog stöd i en formulering från ett gammalt förarbetsuttalande från 1970-talet om huvudsaklig verksamhet. Resultatet blev en tillämpning som är främmande från den nu gällande lagtexten med en klart snävare definition av vad som får betraktas som industriell verksamhet.

– Skatteverket har tillämpat gamla förarbetsuttalanden till en äldre bestämmelse om nedsättning för industriell verksamhet utan att ta hänsyn till att den nuvarande bestämmelsen om nedsättning för industriell nedsättning har en helt annan utformning. Att ta saker ur sitt sammanhang, som i detta fall, har lett till felaktig tillämpning, säger Robert Lönn.

Nu kan företagen kan kräva återbetalning

HFD har klargjort att Skatteverkets striktare tillämpning inte har lagligt stöd och Skatteverket har nu upphävt sitt ställningstagande med anledning av domarna.

– De aktuella HFD-domarna undanröjer visserligen behovet av en lagändring, men ett förtydligande av lagen vore en ytterligare bekräftelse på möjligheten till lägre energiskatt för industriell verksamhet. Domarna är en viktig seger för näringslivet för att säkerställa att regler som syftar till att stärka svensk konkurrenskraft inte urholkas, säger Robert Lönn.

Enligt Fredrik Jonsson kan de företag som har blandad verksamhet nu ansöka om återbetalning upp till tre år bakåt.

– Även de som har fått ett avslagsbeslut kan begära omprövning upp till sex år bakåt, avslutar han.