ELKRISEN

Elkrisen: Nu kommer varslen i industrin – ”Gått snabbare än väntat”

En fjärdedel av företagen överväger att varsla medarbetare, enligt en ny undersökning från IKEM. Arta Plast är ett av företagen som inte längre klarar av de skenande kostnaderna. ”Vi kan inte spara mer”, säger vd:n Helge Steg till TN.

Ett av fyra företag överväger att varsla på grund av skenande energipriser, visar en ny undersökning från innovations- och kemiindustrierna, IKEM. Arta Plast är ett av företagen som kan behöva göra neddragningar och varsel.

– Det är uppenbart att vi behöver se över alla kostnader, säger Helge Steg på Arta Plast och utesluter inte att företaget tvingas anpassa personalstyrkan till produktionsvolymen.

Många har redan stängt ned

Försäljningstappet var stort för många företag under kvartal tre. Index för exportförsäljningen har fallit lika brant som under inledningen av coronapandemin, konstaterar IKEM i ett pressmeddelande.

Ingen av delbranscherna, plast/gummi, kemi eller läkemedel/raffinaderi, gick mot strömmen utan samtliga tappade i försäljningsvolym, men allra störst var tappet för plast- och gummiindustrin följt av kemiindustrin. För en majoritet av företagen (53 procent) slutade perioden dessutom sämre än försäljningsprognoserna.

Lågkonjunkturen är här och utmaningarna är många med höjda räntor, skyhöga elpriser och fortsatt höga råvarupriser.

– Vi står inför en tuff vinter för svenska industriföretag, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.

Flera företag i branschen har redan stängt ned hela eller delar av produktionen som en konsekvens av elpriserna, och inom plast- och gummiindustrin har 31 procent av företagen redan sagt upp eller varslat personal. Det är alltså ovanpå detta som en fjärdedel överväger att varsla personal om uppsägning.

– Ingen fråga oroar mer än elförsörjningen. Kommer det inte ytterligare åtgärder från regeringens sida kommer jobb att gå förlorade och investeringar riskeras, säger Carl Eckerdal.

Lågkonjunkturen kommer

Han ser detta som startskottet på lågkonjunkturen.

– Det är logiskt att vår bransch känner av utvecklingen först, säger Carl Eckerdal och menar att företagen i sektorn ofta är ”först ut” att reagera på dystrare tider.

Samtidigt menar han att de senaste prognoserna inte riktigt förutspått det kärva läge som råder nu.

– Man har helt klart blivit överraskade. Det har gått snabbare än förväntat.

Carl Eckerdal beskriver det som att företagen är överrumplade och att konsekvenserna snabbt kommer att sprida sig till andra branscher.

– Vi är en industrigren som håller igång andra industrier. Utan insatsvaror och råvaror som branschen tillverkar så stannar andra industrier av.

Ingen quick-fix

Utvecklingen är heller inte enkel att möta för beslutsfattarna, menar han.

– Det finns ingen quick-fix. Men vi ser positivt på den nytillträdda regeringens deklaration om att få på plats ny elproduktion. Lösningar handlar också om att snabba upp processerna för miljötillstånd.

– Om man kan snabba upp processerna för miljötillstånd väsentligt så kommer företagen kunna se ljuset i tunneln.

Carl Eckerdal menar att det är minst lika viktigt att få kompensatoriska stöd på plats under denna väntetid. Det är då viktigt att stödet till företagen ser ut ungefär som konkurrentländernas så att det blir jämförbart att driva företag i Sverige med att göra det i Tyskland.

Trots det dystra läget finns det små ljusglimtar att ta fasta på, menar han.

– Det är till exempel en glädjande utveckling att hushåll i norra Europa lyckas minska sin elförbrukning.

”Värsta scenariot som blivit verklighet”

I samband med nedläggningen av kärnkraftsreaktorer lyfte IKEM liksom andra delar av näringslivet oron för att elproduktionen inte skulle kunna hållas uppe.

– Det är ju det värsta scenariot som blivit verklighet, säger Carl Eckerdal och menar att oron i sig hämmar investeringsviljan.

– Om vi ska leva med det år efter år då påverkar det konkurrenskraften i stort.

Finns det då företag som i det här läget funderar på att flytta på sig för att få bättre förutsättningar?

– De allra flesta anläggningar har inte möjlighet att flytta produktionen. Det finns en del plast- och gummiföretag som har enheter i andra länder men det är framför allt att skala ned eller lägga med helt som finns som alternativ om den negativa utvecklingen med flera parallella kriser fortsätter för länge, säger Carl Eckerdal.

För de kemiföretag som ryms inom läkemedelshägnet är det inte heller möjligt att flytta verksamhet, ens inom landet, förklarar han.

– Läkemedelsbranschen är så pass kapitaltung och knuten till de platser i Sverige som de finns på idag.

Företagen gör vad de kan

Företagen är dock inte handlingsförlamade. Tvärtom, de gör det som går för att förbättra den egna situationen. Satsningar på egen elproduktion i form av solcellsanläggningar är ett exempel.

– Miljonsatsningar på att bygga egna anläggningar är dock ofördelaktigt då man gör dessa satsningar på bekostnad av andra investeringar, säger Carl Eckerdal men återkommer till vikten av att fokusera på det positiva i krisen.

– Vi har sett en mild inledning vädermässigt på vintern, vilket påverkar förbrukningen i stort och gasförråden i Europa är fyllda. Det finns lite man kan hoppas på ändå.

”Inte svårt att förstå att hela vinsten blir utraderad.”

Arta Plast tillverkar formsprutade plastdetaljer till produkter som livsmedelsföretag och medicintekniska företag använder sig av. Tillverkningsindustrin har traditionellt sett en relativt låg vinstmarginal på omkring 2-5 procent, beskriver Helge Steg. Det gör att det blir extra kännbart i tider som dessa när elkostnaderna rusar.

– Vi som har en hög förbrukning av energi har redan optimerat vår elanvändning av kostnads- och miljöskäl och kan inte spara mycket mer.

– Och om 5-10 procent av kostnaden är el och den kostnaden ökar med 100 procent, då är det inte svårt att förstå att hela vinsten blir utraderad.

Även prisökningar på inköpta varor stiger i pris vilket blir en till kostnadsökning, förklarar han.

Varnar för varsel

Den ökade kostnadsbilden kan komma att leda till neddragningar och varsel för företaget.

– Det är uppenbart att vi behöver se över alla kostnader och vi utesluter inte behovet av att anpassa personalstyrkan, säger han.

Osäkerheten som råder nu hämmar investeringar för framtiden, säger Helge Steg och pekar på hur flera projekt stoppas och att färre nya har kommit in efter sommaren.

Det som skulle hjälpa allra mest nu är en stabil nivå på elpriset.

– Det vi framför allt behöver är en kostnadsnivå på elen som gör svensk industri konkurrenskraftig och ger stabilitet, säger Helge Steg.