KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Gruvjätten öppnar upp för SMR-kärnkraft: ”Klara tekniska fördelar”

Halva Sveriges elproduktion. Så mycket tänker LKAB sluka om ett par decennier. Nu öppnar gruvjätten för SMR-kärnkraft. ”Vi välkomnar snabbspåret för kärnkraft men behöver snabbspår för alla fossilfria kraftslag”, säger Niklas Johansson, LKAB, till TN.

Europas största producent av järnmalm, LKAB, har tillsammans med stålbolaget SSAB och Vattenfall ingått ett projekt, HYBRIT, vars plan är att revolutionera gruv- och stålindustrin i termer av hållbarhet. 2026 ska världens första fossilfria stål nå marknaden i volymer och detta ska ske genom att spjälka vatten till vätgas med hjälp av fossilfri el. Vätgasen används för att producera fossilfri järnsvamp vidare till fossilfritt stål.

Produkterna beräknas bli mycket eftertraktade på världsmarknaden eftersom det klimatbelastade kolet då helt kan plockas bort ur ekvationen.

– Det här är något som inte bara skulle minska belastning på klimatet motsvarande hela Sveriges årliga utsläpp utan också bygga konkurrenskraft för svensk industri och skapa jobb och välfärd i landet. Men allt det här står och faller på elförsörjningen, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat hos LKAB till Tidningen Näringslivet.

”Om vi pratar kärnkraft och SMR är det något vi tycker är intressant”.

När verksamheten fullt övergått till fossilfri produktion av järnsvamp 2045 beräknas LKAB:s vätgasbehov sluka 70 terawattimmar el – det vill säga hälften så mycket som hela Sveriges elproduktion under 2021.

– Vi behöver bygga enorma mängder el och den ska vara stabil, fossilfri och billig. Då behövs alla fossilfria energislag och vilket som används vart och vid vilken tidpunkt tror jag kommer variera runtom i landet. Vi välkomnar att regeringen tydligt i Tidöavtalet sätter upp att planeringen för ökat elbehov bör utgå från minst 300 terawattimmar till 2045. Det visar att de har en ambition att satsa rejält på utbyggnaden av energisystemet, säger Niklas Johansson.

”Kärnkraften har definitivt klara tekniska fördelar när det gäller vätgasproduktion”.

Hur pass orolig är du för att projektet sinkas på grund av att ni inte får tillräckligt med el?

– Jag är inte orolig för inledningen av omställningen men om vi inte får till en kraftig utbyggnad av elproduktionen också i norr så ser vi inte att vi kommer att kunna göra allt det här eftersom det då inte finns el så det räcker. Dessutom kommer priset på el då att bli högre för alla. Det mest effektiva sättet att ta ned priserna och möjliggöra att vi gör oss av med fossilfria bränslen är att kraftigt bygga mer fossilfri produktion.

För att åstadkomma ökningen vill Niklas Johansson inte att man ställer kraftslag mot varandra. Han välkomnar regeringens snabbspår för kärnkraft men vill se snabbspår för all fossilfri elproduktion. Det går inte bara att vänta på kärnkraft, anser han. Tillståndsprocesserna måste bli kortare och han tycker att det är bra om regeringen kan ersätta kommuner som väljer att anlägga ytterligare vindkraftsparker.

Hos LKAB jobbar de med flera spår samtidigt. Detta inkluderar även SMR-kärnkraft, avslöjar han för Tidningen Näringslivet.

– Vi jobbar med en 25-årsplan och då stänger man inga dörrar, man öppnar dörrar. Om vi pratar kärnkraft och SMR är det något vi tycker är intressant men som ligger längre fram.

I Kanada och Polen har stora tunga företag valt att satsa på egna små modulära reaktorer (SMR) utan inblandning av regeringar. Har ni pågående undersökningar på SMR?

– Vi tittar på alla kraftslag. Det är en spännande teknik som kan bli väldigt intressant över tid. Men det är lite olika tidsperspektiv i allt. För oss är inte energislaget i sig det viktigaste utan vad som blir mest konkurrenskraftigt. I dagsläget är vindkraft på land det som snabbt kan leverera el till bra pris för oss som konsument.

Vad gäller vindkraft finns däremot utmaningar. Om hela projektet skulle lösas med mer vindkraft krävs att LKAB får tillgång till volymer motsvarande nära tre gånger så mycket som hela Sveriges vindkraftsproduktion på 27 terawattimmar per år. Detta i ett läge när allt fler kommuner och privatpersoner inte vill ha mer vindkraft och siffror från Energimyndigheten visat att vindkraftsproduktionen minskat under 2021 jämfört med 2020. Bortsett från ett par undantag är detta unikt sedan energikällan introducerades på 80-talet.

– Hela energidebatten måste vridas i Sverige. Vi måste som medborgare sluta säga nej till allt. Nej till vind, nej till kärnkraft. När vi säger nej till ny fossilfri elproduktion så säger vi också nej till lägre priser och nej till omställning. Det går inte att ställa om våra samhällen och göra oss av med fossila bränslen utan att det märks. Det kommer att märkas men i det perspektivet är Sveriges yta en fördel. Även om vi skulle bygga ut mer än 100 terawattimmar vindkraft på land i Sverige skulle vi inte vara i närheten av den täthet som grannländer som Danmark, Tyskland och Nederländerna har i dag, säger Niklas Johansson.

Andra problem, som exempelvis de fluktuerande priserna och att intermittenta källor behöver balanseras upp av planerbar kraft, är inte lika akuta i norra Sverige som i södra Sverige eftersom vattenkraften gör att regionerna kan tolerera en högre andel vindkraft i mixen. Dessutom, menar Niklas Johansson, kan LKAB hjälpa till att förbättra planerbarheten i intermittenta energikällor eftersom det är just vätgas de behöver för den fossilfria järnsvampen.

För LKAB:s del är inte prisvolatiliteten ett problem eftersom det är vätgas de behöver för att tillverka den fossilfria järnsvampen.

– Vätgasproduktionen kommer att automatiseras så att den kan sparkas i gång när priserna är låga, exempelvis när det blåser mycket. Eftersom vi slukar så mycket el kommer vi då också att jämna ut pristoppar. Vi får inte stirra oss blinda på hur elsystemet sett ut och fungerat historiskt när vi bygger Sveriges framtida fossilfria energisystem. Vätgasen kommer att vara en ”game changer” i den industriella omställningen, säger han.

Ett annat problem med priserna kan vara att uträkningarna om vindkraftens pris på grund av politiska beslut inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten eftersom vindkraftsbolagen kommit undan vissa kostnader, exempelvis utbyggnad av det mer omfattande elnät som krävs. Exakt hur vindkraften kommer att påverkas framöver återstår att se men i Tidöavtalet konstateras bland annat att ”Vindkraft ska byggas på konkurrensneutrala villkor” och att ”utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader”.

Hur ser ni på lagringsbehovet med vätgas? Om det är vindkraft ni ska använda så måste ni ta höjd för längre perioder av sämre vind. Då krävs det större lager än om vätgasen produceras med planerbar energi.

– Det stämmer och vi kan konstatera att det aldrig byggts något sådant lager i stor skala men vi är i gång inom HYBRIT och pilottestar nu detta. Eftersom det inte gjorts förut är det svårt för folk att räkna på kostnaderna men hos LKAB har vi rätt bra uppfattning om vad det kostar att bygga stora underjordiska bergrum för att kunna lagra vätgas och vi ser det som superintressant.

Experter menar också att kärnkraft och vätgas är en ”perfect match” eftersom högeffektiva elektrolysörer använder både el och värme i processen vilket kärnkraften kan leverera. Hur ser du på det?

– Kärnkraften har definitivt klara tekniska fördelar när det gäller vätgasproduktion och det är superintressant men frågan är om när och om det blir ekonomiskt intressant. För oss handlar det hela tiden om vad vätgasen i slutänden kommer att kosta per ton. Vi tycker att det är bra att dörren öppnas för ny teknikutveckling men det går inte att vänta 10-15 år utan vi måste jobba med flera spår samtidigt.

Det mest attraktiva för LKAB just nu är alltså vindkraft i norra Sverige men enligt experter skulle det däremot innebära att överföringskapaciteten från norr till söder blir ännu mer påverkad. Här kanske lösningen är mer lokal, exempelvis att södra Sverige får en större och stabilare kärnkraft igen medan norra Sverige kan tolerera en större utbyggnad av vindkraft.

– Elen i norr kommer att behövas lokalt framöver. Den förståelsen ser jag också i Tidöavtalet där de just trycker på att det behövs en bättre balans mellan elproduktion och elanvändning i olika delar av Sverige, konstaterar Niklas Johansson.

”Om vi vill ha våra elbilar och mobiltelefoner måste vi gräva metaller och mineraler – och det finns inget land i världen där det sker mer hållbart än i Sverige”.

Det vore tråkigt för Sverige som välfärdsland och med höga klimatambitioner om man sumpade chansen att bli världsunik med att ställa om en av de mest koldioxidtunga branscherna till gröna, menar Niklas Johansson.

– Vi har chansen att skapa en helt koldioxidfri värdekedja som vore mycket bra både för jobb, tillväxt och miljö. Inhemskt producerad och fossilfri järnmalm som vi förädlar med inhemsk fossilfri el till järnsvamp, som sen blir till fossilfritt stål. Därefter kan det säljas exempelvis till våra stora verkstadsbolag som Volvo som kan stärka sin konkurrenskraft med fordon byggda av fossilfritt stål, säger han.

Resonemanget gäller förstås också gruvor i största allmänhet. Miljötillstånden behöver ses över så att nya gruvor kan öppnas och att Sverige fortsätter utvecklas som gruvnation. Det är bättre att vi exporterar produkter som tagits fram med större hänsyn till klimatet än att vi importerar produkter som haft stor påverkan på miljön, anser han.

– Om vi vill ha våra elbilar och mobiltelefoner så måste vi gräva metaller och mineraler och det finns inget land i världen där det sker mer hållbart än i Sverige. Vi klarar inte av att elektrifiera världen utan att gräva mer metaller och mineraler och om vi inte elektrifierar så klarar vi inte av att bli av med de fossilfria bränslena. Därför måste allt gå snabbare.