Så ska kärnkraften lösa Finlands elkris – Sverige väntar på ödesbesked
I Sverige har kärnkraften blivit en så infekterad fråga att regeringen inte har löst slutförvaringen av kärnbränsle. Men i Finland präglas inställningen av pragmatism. Snart kan mer finsk kärnkraft betyda stabilare elpriser i Sverige.
Sverige kan dra en lättnadens suck om ett år då det finska reaktorbygget Olkiluoto 3 beräknas vara i full drift. Enligt Bixias analytiker Johan Sigvardsson kommer bygget att leda till att de svenska elpriserna stabiliserar sig. Som bekant har elpriserna skenat i omgångar under hösten.
– Finland har varit ett underskottsområde med ständig import. Och man importerar som mest längst upp från norra Sverige men ganska frekvent även från Stockholm eller elområde SE3. Med andra ord kommer vi inte att fortsätta exportera i samma utsträckning till Finland när reaktorerna byggs ut, det gör att vi får behålla mer kraft i Sverige, säger han.
Finland har fyra kärnreaktorer i drift vid två kärnkraftverk, Lovisa och Olkiluoto, som vardera står för 30 procent av dagens elproduktion. Olkiluoto kärnkraftverk består av två reaktorer, och snart kommer den tredje reaktorn alltså varit på plats efter många förseningar. Därmed kommer 50 procent av den el som produceras i Finland på lite sikt komma från kärnkraft. I Sverige står kärnkraften ett normalår för en tredjedel av elproduktionen.
Det finns också planer att företaget Fennovoima ska bygga ett kärnkraftverk, Hanhikivi 1, i mellersta Finland. Byggtillstånd kan komma till nästa sommar, varpå arbetet påbörjas nästa höst. Men inget är klart, och mycket handlar om vad det blir för resultatet av taxonomiförhandlingarna i EU. Kommer investeringar i kärnkraft att klassas som hållbara?
"Det finns en viss pragmatism i Finland. Men frågan har varit politiserad tidigare”
Dessutom har den finska regeringen öppnat för små och modulära reaktorer (SMR på engelska) som är mycket mindre än konventionella kärnreaktorer. Lagen ska ändras för att underlätta utbyggnaden av dessa kärnkraftverk. Förhoppningen är att det leder till att det blir enklare och mer kostnadseffektivt att bygga små och modulära reaktorer.
– Men det är en lång process innan de små och modulära reaktorerna kan bli verklighet. Det kan bli redan 2030, men dröja så länge som 2035, säger Jukka Relander, kommunikationschef på Finsk Energi.
Han, som har ett förflutet inom det finska partiet De Gröna, vittnar om ett land där kritiken mot kärnkraften har mildrats under senare år, vilket har lett fram till en pragmatisk hållning till energislaget som sådant. Omsvängningen har märkts inom De Gröna, men också inom miljörörelsen i stort.
De senaste årens attitydundersökningar visar att finländare är mer positiva än någonsin till kärnkraft. Det gäller även de som röstar på miljöpartiet De Gröna. 2019 och 2020 var fler av deras anhängare för kärnkraft än mot.
– Det finns en viss pragmatism i Finland. Men frågan har varit politiserad tidigare. De Gröna har lämnat regeringen två gånger på grund av kärnkraften, säger Jukka Relander.
Delvis beror omsvängningen på att klimatfrågorna har blivit så aktuella.
– Det gör att miljörörelsen accepterar kärnkraftverk som existerande fakta. Det är mer viktigt att ta hand om klimatproblemet först än att montera ned kärnkraften, säger Jukka Relander.
Vad han menar med det är att det viktigaste, ur De Grönas perspektiv, är att fasa ut de fossila bränslena och då får man acceptera att elproduktionen kommer från andra energislag. Fördelen med kärnkraften är bland annat att den ger en stabil energiförsörjning till skillnad från väderberoende vatten- och vindkraft.
Liknande debatt
Om man jämför debatten i Sverige med den finska känner man igen sig. Även här diskuteras orsakerna till de kraftiga variationerna i elpriset det senaste halvåret. De låga vattennivåerna i magasinen och den integrerade elmarknaden, där efterfrågan i till exempel Tyskland och Mellaneuropa har skjutit i höjden, nämns bland annat. Blir det en sträng vinter kan elpriset stiga ytterligare, varnar finska elexperter i en artikel i Huvudstadbladet.
– Vi har i princip samma marknad i Norden men det finns bristande kapacitet i överföringen mellan våra länder. Det betyder att när elkonsumtionen går upp så ökar de finska priserna lite mer än de svenska priserna, säger Jukka Relander.
Enligt den finska energikoncernen Helen steg priset på fjärrvärme i Helsingfors markant tidigare i höstas. Huvudstaden är en av få finska städer där man fortfarande eldar med stenkol (förutom stenkol har landet också av tradition använt mycket torv vid uppvärmning). Men i takt med ökade kolpriser, och en allmän negativa inställning till kol som energislag, fasas de sista verken ut.
– Kol används i Helsingfors, Åbo och Vanda. Men Åbo och Vanda ska sluta med kol nästa år. Helsingfors har två verk som eldar med kol. Det första ska stängas 2023 och det andra ser man om det är möjligt att stänga 2024. Det är alltså möjligt att Finland vid den tidpunkten har slutat använda kol, men om det blir jättesvårt att hitta nya källor att värma Helginsforsborna så fortsätter driften till 2027, säger Jukka Relander.
Finsk vattenkraft är inte lika dominerande som i Sverige. Men däremot satsas det hårt på vindkraft. I dag står den för tio procent av elproduktionen och om tio år är planen att den ska stå för 30 procent.
– Det byggs ut vindkraft hela tiden – det är det enda ökande sättet att producera el på förutom nästa år då kärnkraften ökar mycket på grund av att Olkiluoto-reaktorn startas, säger Jukka Relander.
”Självständighetsargumentet är inte så viktigt”
Finland har alltså ett ambitiöst mål att minska utsläppen och i den energimixen är kärnkraften en del av lösningen. Men har satsningarna på kärnkraft också präglats av landets starka koppling till den ryska björnen? Jukka Relander menar att ge geopolitiska maktspelet inte har använts som argument när kärnkraften har debatterats.
– Självständighetsargumentet är inte så viktigt eftersom vi har den europeiska energimarknaden, men det är förstås bra för ekonomin att vi kan producera mer själva, säger han.
Ett annat tecken på att synen på kärnkraft präglas av pragmatism i vårt grannland är Finlands hantering av slutförvaret. Den svenska regeringen har dröjt så länge med beslutet om hur kärnbränsleavfallet ska slutförvaras att svenska kärnkraftverk kan tvingas stänga om några år. Fortfarande dröjer beslutet trots att SKB:s tillståndsansökan lämnades in så tidigt som 2011, men i Finland pågick den politiska processen i tre år. 2012 inleddes den och 2015 slutfördes det.
– Onkaloprojektet genomgick en grundlig konsekvensanalys och alla berörda parter fick uttrycka sin åsikt och diskutera saken men det har aldrig varit särskilt mycket politisk debatt om det. Tvärtom finns det en viss stolthet över att vi faktiskt är först i världen med att bygga ett slutförvar, säger Jukka Relander.
”Det som skiljer är att Miljöpartiet har haft ett större inflytande i politiken i Sverige”
"Det som skiljer är att Miljöpartiet har haft ett större inflytande i politiken i Sverige samtidigt som de inte riktigt har utvärderat sin syn på den här frågan”
Onkalo började byggas redan 2004 och år 2025 väntas den stå klar för att börja lägga ner kärnavfall i. Därefter fortsätter tunnlar att byggas ut successivt för nytt avfall och planen är att den definitiva förslutningen sker 2120.
Trots att Sverige och Finland har mycket gemensam forskning kring slutförvar av kärnbränsleavfall har Finland kommit längre rent praktiskt eftersom det har varit lättare politiskt att komma framåt, påpekar Jukka Relander.
– Det som skiljer är att Miljöpartiet har haft ett större inflytande i politiken i Sverige samtidigt som de inte riktigt har utvärderat sin syn på den här frågan. De har i större utsträckning hängt sig kvar vid gamla åsikter. Majoriteten av svenskarna tror jag stödjer kärnkraft, säger Jukka Relander.
Anna Porelius som är kommunikationsdirektör på SKB, menar att det finska slutförvaret mer är att betrakta som en fråga som måste få en praktisk lösning:
– Jag tror att i Finland är det mer en fråga om att det här är ett avfall från en elproduktion som ska tas omhand på ett ansvarsfullt sätt. Det är mer en teknisk fråga. Man har mer en pragmatisk inställning till den. Man är överens även över partigränserna att det är ett ansvar man ska ta, sade hon i en debatt nyligen då frågan diskuterades.
En del av marknaden
Finland är naturligtvis precis som Sverige sammanlänkat med den europeiska elmarknaden. Jukka Relander ser stora fördelar med marknaden:
– Det är på många sätt jätteviktigt att vi har den gemensamma marknaden. Tänk på energikrisen som drabbade Texas förra året. De drabbades av kyla, det blev jättekallt, vilket inte deras produktionssystem hanterade. Men Texas är helt isolerat från andra stater i USA – de kunde inte importera el. I Europa kan det hanteras om ett land får liknande problem, säger han.
DN-ledare: Dags för regeringen att klubba slutförvaring av kärnavfall