DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ny dyster prognos – rekorddeppiga hushåll

Ekonomi (TT)

Svenskt Näringsliv sänker sin tillväxtprognos för nästa år och ser en risk för en BNP-minskning på 1,2 procent, om inflationen fortsätter öka.

– Hushållen är rekorddeppiga, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen.

I ett alternativt scenario i prognosen framträder en något mildare svacka, med nolltillväxt 2023 och en något lägre inflation nästa år än i år.

Det går just nu inte att säga vilket scenario som är mest troligt, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Båda kan inträffa, säger han.

– Det är ett extremt osäkert läge vi befinner oss i. Det är nästan så att jag tycker läget är mer osäkert nu än någon gång tidigare, tillägger han.

"Hushållen är väldigt deppiga"

Dystra hushåll som minskar konsumtionen när inflationen och stigande räntor äter upp köpkraft, driver utvecklingen nedåt, enligt Daunfeldt.

– De drabbas av högre elpriser, högre drivmedelspriser, livsmedelspriserna har dragit iväg, samtidigt som de har fått en reallönesänkning. Bostadsvärdena faller också. Det är många olika faktorer här som gör att hushållen är väldigt deppiga om framtiden, säger han.

Daunfeldt ser i det läge som råder inte något "jättestort reformutrymme" för Ulf Kristerssons regering, som lägger fram sin första budget på tisdag. Chefsekonomen hoppas att fokus läggs på att ta tag i vad han beskriver som stora problem vad gäller elförsörjning och kompetensförsörjning i Sverige.

– Elförsörjningen har diskuterats mycket och där har man aviserat mycket, men det kommer ta lång tid att öka utbudet, säger han.

Ser bra idéer i Tidöavtalet

Han är kritisk till kollegor som beskriver svensk arbetsmarknad som stark.

– Företag skriker efter personal, oavsett vilka branscher man är i. Men man hittar inte personal, trots att vi har jättehög arbetslöshet. Det här är något som regeringen måste åtgärda, säger han.

Han tycker sig se bra idéer i Tidöavtalet mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna när det gäller de problem han upplever.

– Men det är fortfarande oklart vad det här kommer innebära i praktiken.

Daunfeldt sågar samtidigt inte oväntat löneökningskravet på 4,4 procent 2023 som industrifacken presenterade i måndags. Det skulle elda på inflationen, tvinga Riksbanken att höja räntan ännu mer än planerat och förlänga krisen, anser han.

– Problemet är att om löneökningarna blir väldigt höga finns det risk att det leder till en löne- och inflationsspiral. Plus att i ett sådant läge måste Riksbanken höja räntan. Det kommer att pressa hushållen ännu mer.

"Det gäller att titta framåt"

Han ger inte mycket för den bild av en ovanligt lönsam och konkurrenskraftig svensk industri, med starkare produktivitetsutveckling än omvärlden, som facken lyfter fram i sin argumentation för löneökningar.

– Det går inte att bestämma löneutrymmet genom att titta i backspegeln. Det gäller att titta framåt och där ser vi att alla indikatorer nu visar att lönsamheten faller. Nu faller vinstmarginalerna. Nu är det extremt för många företag och de kan inte skjuta över kostnadsökningar ut mot kund, säger han.

– Svensk konkurrenskraft har bara räddats av att vi har fått en svagare krona. Det är enda skälet till att vi klarat konkurrensen. Och det finns väldigt lite som talar för att växelkursen ska försvagas ännu mer framöver, tillägger han.

Joakim Goksör/TT