KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Ny finsk kärnkraft producerar för fullt – därför pressas svenska elpriser

Bild: TVO

Tajmingen för den finska kärnkraftssatsningen Olkiluoto 3 kunde inte vara bättre, menar experter från både Sverige och Finland. ”En lysande affär”, säger kärnkraftsprofessorn Jan Blomgren. Dessutom kommer de svenska elpriserna att pressas ned.

När det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 (OL3) med en effekt på 1 600 MW för första gången i en testkörning gick upp i full produktion i förra veckan var det en milstolpe i en lång process.

”Den här dagen har vi väntat på i 20 år. Just nu kommer cirka 40 procent av Finlands eleffekt från oss. Framåt!", skrev docent Veli-Pekka Nurmi, säkerhetsdirektör för Olkiluotos tre kärnkraftverk på twitter.

Det har onekligen varit en turbulent resa för OL3. Egentligen var det meningen att anläggningen skulle stå klar 2009 och prislappen har justerats upp i takt med förseningarna.

I december förra året meddelades att den reguljära produktionen skulle startas i juni i år, men efter flera oplanerade nedstängningar är beskedet nu att man ska gå upp till fullskalig kommersiell drift i december.

”Värdet av elproduktionen vid Olkiluoto 3 är nästan lika hög som det sammanlagda värdet av den svenska vindkraften”, menar Jan Blomgren, konsult och professor i tillämpad kärnfysik. Bild: Pontus Nyman

Jan Blomgren, konsult och professor i tillämpad kärnfysik, menar att de stora förseningarna främst är en konsekvens av problem med byggnadsmaterial.

– Betong är inte ett helt lätt material att hantera. Det har olika kvaliteter beroende på vart råvaran kommer ifrån och det har man haft stora problem med. Till exempel har bottenplattan tvingats gjutas om på grund av att betongen inte satt sig som man planerat. Men det har också funnits en del kulturella skillnader mellan beställaren Finland och den franska entreprenören vilket lett till att man inte förstått varandra i alla lägen.

”Lysande affär”

Trots förseningarna menar Esa Vakkilainen, professor i hållbara energisystem vid LUT University, att OL3 kommer att bli en lysande affär för ägarna Teollisuuden Voima (TVO), som är ett konsortium av stora energi- och skogsbolag, men där finns också mindre kommunala energibolag.

Enligt en uträkning av den finska tidningen Helsingin Sanomat kommer TVO:s andel av investeringen att kunna betalas tillbaka på cirka fyra år. Men det är räknat på att OL3 kan producera för fullt och att elpriset är fortsatt högt.

– Det är så klart en grov uppskattning men klart är att med de nuvarande höga elpriserna kommer investeringskostnaderna att kunna betalas tillbaka betydligt fortare än för bara ett år sedan. Bara under den nu rådande kommersiella testperioden har OL3 producerat 1 TWh el vilket med dagens elpris betyder en inkomst på cirka 100 miljoner euro till ägarna, konstaterar Esa Vakkilainen.

Esa Vakkilainen, professor i hållbara energisystem, menar att Olkiluoto 3 är en lysande affär för ägarna och det finska elsystemet. Bild: Teemu Leinonen

Av den totala budgeten för projektet på cirka 8,5 miljarder euro har TVO lagt in cirka 5,5 miljarder.

Mer oberoende

Finland har varit betydligt mer pragmatiska i kärnkraftsfrågan. För det svenska Miljöpartiet är den till exempel ett rött skynke. Men i Finland har ”De gröna” anammat kärnkraften av klimatskäl.

”Huvudfokus har aldrig varit att De gröna ska vara starka förespråkare av kärnkraft, utan att vi ska vara teknikneutrala. Vi ska basera våra ståndpunkter på vetenskap och vi ska sätta ändamålet över medlen”, sa Atte Harjanne, ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige för De gröna, i en intervju med Smedjan förra året.

Ytterligare ett starkt argument i debatten har varit att Finland med OL3:s 1 600 MW i effekt kan ta ett stort steg mot att bli oberoende av att importera el.

– Finland beslutade på 1990-talet att bli importberoende av Sverige, som då hade ett stort elöverskott och som exporterar mellan 2–3 000 MW om året till Finland, säger Esa Vakkilainen.

Men de senaste åren har importmarginalerna minskat på grund av nedläggningarna av kärnkraft.

– Både Sverige och Tyskland har stängt planerbar kärnkraft vilket har minskat marginalerna. Samtidigt har inte tillskottet av vind och sol kunnat ersätta den förlorade kapaciteten, fortsätter Esa Vakkilainen.

Läget har också förvärrats av att Ryssland stoppade den finska elexporten före sommaren.

– Finland har importerat upp till 1 400 MW från Ryssland den senaste tiden. Att den möjligheten försvann i och med att Ryssland kopplade bort elen i våras har så klart försämrat försörjningstryggheten.

Esa Vakkilainen menar att den största orsaken till att Finlands elpriser har stigit kraftigt är effektbristen i södra Sverige.

– Det beror i huvudsak på att man har lagt ned den planerbara kärnkraften i södra Sverige. I sin tur betyder det att de höga tyska priserna även letat sig in i Finland via den svenska exporten till Finland från elområde 3.

En analys av Fingrid, den finska motsvarigheten till Svenska kraftnät, visar att risken för att Finland kommer att få ett underskott av el i vinter ökar utan effekttillskottet från OL3.

– Då skulle bara 11 300 MW vara tillgängliga och importbehovet ligga på 3 800 MW. Även om alla importanslutningar kan leverera till hundra procent betyder det att Finland kommer att sakna 400 MW under topplasttimmen i vinter vilket riskerar bortkoppling av användare.

”Mankala-modellen” framgångsrik för ägarna

Det är en risk att finansiera ny kärnkraft. Investerarna tar därför ut en hög riskpremie och finansieringskostnaden kan i slutänden utgöra en stor del av den totala kostnaden.

Att OL3 sannolikt kommer att bli en lönsam investering för ägare, och elkonsumenter, beror på att aktörerna valt den så kallade "Mankala modellen” för finansieringen, menar experterna som TN talat med. Modellen föddes när Finland blev självständigt då man var ett väldigt fattigt land och staten inte hade råd att finansiera utbyggnaden av elproduktion.

Den innebär förenklat att ägarna och investerarna i OL3 varit ansvariga för att täcka projektkostnaderna, inklusive räntekostnader.

Moroten är att när OL3 nu börjat leverera el så får ägarna köpa den till självkostnadspris. Alltså inte till de skyhöga spotpriserna. Mängden el de kan köpa beror i sin tur på hur stor ägarandelen är. Det finns således inget avkastningskrav.

Jan Blomgren menar att ”Mankala-modellen” har varit en mycket viktig del i projektet.

– Det är så klart en lysande affär för elintensiva företag men också för elkonsumenterna i de kommuner som valt att vara med eftersom de nu kan köpa el långt under spotpriset i över 60 år framåt, säger han.

”Pressar ned de svenska elpriserna”

Mats Nilsson, elanalytiker och docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, menar att OL3 också kommer att kunna pressa ned de svenska elpriserna.

– Om OL3 kommer igång som planerat betyder det att vi inte behöver exportera så mycket el till Finland vilket borde underlätta för elområde 3 och trycka ned priserna. Det är också bra att det kommer in en stor planerbar enhet i det nordiska elsystemet som inte är väderberoende. Det betyder ju att man alltid kan räkna med den kraften.

Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola, tror att Olkiluotos produktion kommer att pressa ned de svenska elpriserna. Bild: Pressbild

Jan Blomgren för ett resonemang om värdet av elproduktion och han menar att värdet på elen som OL3 producerar nästan kommer att motsvara värdet för den svenska vindkraftens årsproduktion.

– Det beror på att Olkiluoto 3, som all kärnkraft, kan producera jämnt och året runt. Den svenska installerade vindkraften producerar totalt ungefär lika mycket mer el som två stycken Olkiluoto-3, men som vi alla vet blåser det inte alltid. Vindkraften kannibaliserar också på sig själv, vilket betyder att den pressar ned priset för alla när det blåser. Stora delar av den svenska vindkraften är också inlåst i de norra prisområdena.

Olkiluoto 3

Olkiluoto 3 är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare tre stycken EPR-reaktorer i världen. Olkiluoto 1 driftsattes i oktober 1979 och har en nettoeffekt på 880 MW. Olkiluoto 2 driftsattes i juli 1982 och har en nettoeffekt på 890 MW.