KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Svensk grön betong kan stoppas efter Cementadomen
Cementa miljardsatsar på att ta fram koldioxidneutral betong. Ett avslag i mark- och miljööverdomstolen hotar hela projektet och Sveriges cementtillförsel. ”Detta är synnerligen problematiskt för Sverige”, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, i en TN-intervju.
I början av juni annonserade HeidelbergCement AB att fabriken i Slite på Gotland skulle bli världens första klimatneutrala cementfabrik med en väldigt offensiv tidsplan och ambition. Tanken var att omställningen ska vara färdig till 2030 och huvudprojektet är att på plats bygga en stor anläggning för infångning av koldioxid, så kallad CCS, som kan samla in utsläppen från verksamheten.
I dag står fabriken i Slite för cirka tre procent av de nationella utsläppen av koldioxid, och Karin Comstedt Webb, Cementas hållbarhetschef, menar att det är otroligt viktigt att kunna genomföra satsningen. Infångningsanläggningen ska både samla in utsläpp från fabrikens tillverkningsprocess, och en hel del biogen koldioxid från bioenergin som används i verksamheten.
– Genom den här satsningen har vi en möjlighet att skapa en kolsänka på Gotland via en miljardsatsning på en betydande utbyggnad till befintlig verksamhet, säger Karin Comstedt Webb.
Just nu pågår en förstudie under 2021, för att avgöra teknikval, förstå energibalanser och avgöra exakt vad som krävs för den tänkta anläggningen i Slite. Det finns en mängd logistikfrågor att besvara, både internt och externt, som bland annat omfattar hur koldioxiden ska fraktas med båt till lagringsplatserna som byggs i Nordsjön.
– Dessutom utvärderar vi hur de juridiska aspekterna för denna satsning ser ut. En omställning kommer att kräva både att ett långsiktigt täkttillstånd och ett nytt tillstånd för fabriken kommer på plats.
Satsningen ligger på flera miljarder kronor och kommer även förutsätta bättre tillgång till el med lågt klimatfotavtryck.
– Satsningen förutsätter en uppgradering av elnätet, både till och på Gotland, och naturligtvis också att vi har en tillförlitlig elproduktion i landet som helhet. Detta för att vi ser att fler och fler aktörer behöver mer el för att kunna ställa om, säger Karin Comstedt Webb.
”Det är en komplex process”
Hon säger att Cementa är förberett på att denna utveckling kommer präglas av tillståndsprocesser eftersom det är en betydande förändring som bolaget vill genomföra. Men att deras ansökan om fortsatt kalkbrytning i Slite för 20 år framåt mycket oväntat avvisades av mark- och miljööverdomstolen har skapat ytterligare ett stort hinder på vägen.
– Det är en komplex process och vi ser ju också, inte minst i ljuset av den situation vi befinner oss i just nu, att det kan bli väldigt utdragna processer i tid och att det inte är förutsägbart hur saker kommer att spela ut. Det här är ju ett reellt bekymmer för genomförandet av denna typ av betydande omställningsprojekt och att vi skall lyckas i tid då klimatomställningen brådskar.
Hon menar att situationen illustrerar vilken betydelse långsiktiga förutsättningar har för att kunna säkra råmaterialtillförsel, och att hållbarhetssatsningar lätt kan hindras av processuella utmaningar.
– Vi är allvarligt bekymrade över att vi nu inte alls vet vilka förutsättningar vi har att verka under eller under vilka tidsramar. Det är oacceptabelt att denna situation drar ut i tid inte bara för oss utan också för aktörer i samhällssbyggnadssektorn, industrin och andra som alla är beroende av en tillförlitlig cementtillförsel. Detta är synnerligen problematiskt för Sverige men också extremt problematiskt för att skapa ett bra investeringsklimat för att kunna utveckla verksamheten. Det gäller både de stora satsningarna och även det mer löpande utvecklingsarbetet, säger Karin Comstedt Webb.
Unika egenskaper
Att stoppandet av kalkbrytningen skulle öppna upp för att betong ersätts med olika biomaterial är inte en reell lösning när det kommer till merparten av Sveriges samhällsbyggnad.
– Betongen har egenskaper som inget annat material har, det går inte att tänka sig ett annat material för infrastrukturbyggen. Allt som handlar om grundläggning, arbeten under mark – för dem är betongens egenskaper svårmatchade, säger hon och fortsätter:
– Lång livslängd och lågt underhållsbehov gör det till ett nödvändigt material i klimatanpassningen av byggandet runt om i landet. Därför är det också viktigt att vi lyckas med omställningen i betong- och cementsektorn, för att klara klimatomställningen.
Ännu är det för tidigt att säga vad som kommer ske med klimatsatsningen givet den rådande situationen.
– Just nu är det lite för tidigt att dra skarpa slutsatser, men det man kan konstatera är att får man inte långsiktiga förutsättningar för verksamheten så kommer det heller inte gå att motivera långsiktiga miljardsatsningar på klimatomställning i Sverige. Då går klimatarbetet i svensk samhällsbyggnad åt helt fel håll, säger Karin Comstedt Webb.
I Norge beslutade Stortinget i vintras om en fullskalig utbyggnad av världens första CCS-anläggning hos Cementas systerfabrik Norcem Brevik. Den byggs just nu och kommer stå klar under 2024. Men den svenska satsningen är fyra gånger så stor, och unik i internationell bemärkelse.
– Satsningen i Slite bygger på det norska projektet men är en uppskalning och sträcker sig över hela fabrikens samlade utsläpp, vilket är nytt. Det sätter också nya krav på hur det ska implementeras i verkligheten, och är en ytterst ambitiös men nödvändig del av den svenska klimatomställningen. Dessutom sätter den krav på hur vi i Sverige ska nå våra egna uppsatta klimatmål och vara det föregångsland i klimatomställningen som vi är så många som vill kunna vara.
”Det ställer saker på sin spets när det blir uppenbart att vi inte förmår att ta ett helhetsperspektiv i den här typen av miljöprövningar”
Att som företag vilja göra rätt för sig och satsa på miljövänlig utveckling samtidigt som tillståndsprocesser verkar försvårande utan att leda till förbättrad miljönytta är en utmaning, menar Karin Comstedt Webb.
– Det ställer saker på sin spets när det blir uppenbart att vi inte förmår att ta ett helhetsperspektiv i den här typen av miljöprövningar. Detta involverar dels ett samlat grepp om miljö- och klimatpåverkan, försörjnings- och beredskapsperspektiv och inte minst den strategiska betydelsen av långsiktighet knutet till industriell utveckling och styrkan i hållbara och välutvecklade värdekedjor i näringslivet. Så i det avseendet kan jag se att det är väldigt bekymmersamt och riskerar att leda oss in på en väg dit vi inte vill.
Gällande den svenska miljölagstiftningen är Cementa i grund och botten positivt inställt och menar att det generellt har gagnat Sverige att ha en tuff lagstiftning. Problemet ligger i huvudsak inte där.
– De utmaningar som nu visar sig handlar ju egentligen inte så mycket om lagstiftningen utan mer om tillämpningen och de processer som knyts till prövningen. Vi ska ha en tuff miljölagstiftning, men vi ställer också krav på att när den tillämpas i praktiken och tolkas ska vi ska ha rätt typer av kompetenser på rätt plats, säger Karin Comstedt Webb och tillägger:
– Vi måste naturligtvis fundera på de perspektiv som inte tas hänsyn till i de miljöprövningsprocesser som nu pågår, beslutsfattandet måste avväga allt från samhällsförsörjning och beredskap, till våra förmågor att bygga upp en stark svensk industri med integrerade aktörer som kan samarbeta och lösa miljöutmaningar gemensamt, och att vi naturligtvis ges förutsättningar för att genomföra den brådskande klimatomställningen samtidigt som lokal miljöhänsyn visas.
Utöver säkrad eltillförsel, materialtillgång och tillstånd krävs även ökad efterfrågan på koldioxidneutral cement.
– Vi ser absolut att det finns många kunder som är intresserade av att den här satsningen lyckas, både inom privat sektor men också som en del i att de offentliga infrastruktursatsningarna genomförs. Att vi lyckas med detta är avgörande för att även de gemensamma infrastruktursatsningarna blir hållbara.
Förstudien som Cementa genomför kommer fortlöpa under 2021 oavsett hur domstolsprocessen och politiken utvecklas.
– Förstudien kommer slutföras helt enligt plan under året, däremot kommer vi under hösten sitta och fundera på hur vi ska planera det här projektet vidare. Den planeringen kommer att påverkas av hur processen kring frågan om råvarutillförsel utvecklas.
Förra veckan samlades näringsutskottet för att förhöra näringsminister Ibrahim Baylan (S) om hur regeringen tänker arbeta för att mildra konsekvenserna av en cementkris. Under mötet framgick att regeringen överväger en nödlag som ska användas för att leda bort vatten från produktionen i Slite, som annars kan göra att utrustning tar skada när produktionen stoppas.
Som TN tidigare rapporterat var flera deltagare besvikna efter mötet, då Baylans nödlag inte på långa vägar ansågs vara nog för att förbättra situationen.
Karin Comstedt Webb menar att regeringen tagit ett mindre men viktigt steg i och med framläggandet av promemorian om länshållningen av vattnet. Om Länsstyrelsen bifaller en anmälan om bortledning innebär det att kritisk utrustning inte förgås.
– Det är bra i sig, men det påverkar inte bristsituationen och kommer inte att mildra de konsekvenser som kan slå mot byggsektorn och industrin under hösten. Framöver kommer det att behöva komma ytterligare politiska beslut så att vi åtminstone kan upprätthålla vår verksamhet under en övergångsperiod, tills domstolsprocesserna går i mål och vi inte minst fått ett klargörande kring de långsiktiga förutsättningarna.
Men, det krävs också vidare politiskt agerande för att det ska byggas upp en trygghet kring cementförsörjningen även på sikt menar hon.
– Jag har full respekt för att man måste landa i en omedelbar konsekvensanalys först och främst, däremot kan man ju konstatera att det är ganska många aktörer som redan varit tydliga med att konsekvenserna blir allvarliga. Jag kan bara understryka att vi själva söker med ljus och lykta efter olika typer av industriella mildrade lösningar där ingen kommer vara hållbar över tid men som delvis kan hjälpa akut. Det är viktigt att understryka att inget av det här handlar om att kringgå miljölagstiftningen utan det här handlar om att upprätthålla drift med samma höga miljökrav som vi har idag.
Beskedet om den eventuella nödlagen har inte förändrat hur Cementa ser på situationen.
– Vi jobbar vidare och är fortsatt tydliga med att vi behöver fler beslut från både myndigheter och politiken för att kunna upprätthålla verksamheten i november. Vi har stora utmaningar framför oss och det har också våra kunder, som inte vet hur försörjningen kommer att se ut inom bara några månader.
Per Bolund (MP), klimatminister, sade också på måndagen att regeringen nu vill förlänga Cementas tillstånd för kalkbrytning med åtta månader. För att detta ska kunna ske förbereds nu tillfälliga och tidsbegränsade förändringar i miljöbalken.
– Förändringarna ger regeringen möjlighet att besluta om fortsatt täkt- och vattenverksamhet inom ramen för det befintliga tillståndet, sa Per Bolund på tisdagens pressträff.
Förra veckan rapporterade DN om att regeringen hade möjlighet att kliva in i rättsprocessen kring produktionen i Slite redan 2018, vilket sedermera inte skedde. Men Karin Comstedt Webb vill inte lasta näringsministern för tidigare agerande.
– Jag tänker vi står här och nu och vi ska blicka framåt för att kunna lösa den situation som vi står inför, och att hitta sätt att mildra effekterna så långt det bara går. Både vi och regeringen måste arbeta vidare intensivt utifrån våra olika roller. Det kommer sannolikt involvera riksdagen som helhet om vi skall undgå en akut bristsituation i höst så det är klart att det krävs ett gemensamt politiskt ansvar för att vi ska kunna ha en fungerande basförsörjning av cement i Sverige.
Efter avvisandet i mark- och miljööverdomstolen överklagade Cementa till Högsta domstolen, där företaget primärt vill att HD fastställer domen från första instans vilket var ett godkännande av ansökan. Dessutom yrkar Cementa på att bolagets nuvarande tillstånd ska förlängas med ett år för fortsatt brytning medan processen pågår.
Ingenting är säkert, menar Karin Comstedt Webb, men bolaget står stadigt i sina slutsatser om att det finns goda grunder för deras sak.
– Vi menar att det finns flera stycken intressanta principiella frågor som vi har anfört i överklagandet, som gör att det finns skäl för HD att ta upp frågan om tillåtlighet för verksamheten och huruvida processen i överdomstolen gått rätt till. Det vore synnerligen olyckligt om man inte inom domstolsväsendet har förmåga att bedöma ett av de mest gedigna underlag som har förts fram till svensk miljödomstol. Det vore ett misslyckande i hanteringen.
Mark- och miljööverdomstolens avvisande kom den 6:e juli och innebar att domstolen inte ens prövade tillståndet. Istället hänvisade man till att ansökan var för dåligt skriven:
” […] miljökonsekvensbeskrivningen även med gjorda kompletteringar är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön.”
Cementa delar inte alls bilden om att det föreligger brister i underlaget.
– Tvärtom är detta underlag otroligt genomarbetat. Vi har använt oss av landets absolut bästa expertis när det gäller frågor om vatten och natur, och området kring fabriken är ett av de mest välundersökta i Sverige. Till det så har vi använt helt vedertagna modeller, som har accepterats i liknande prövningar och statens expertmyndighet knutet till vattenfrågan var positivt inställda till underlaget i sin helhet i första instans.
Dessutom lyfter hon att domstolen är svävande i sin kritik, något som gör det svårt för Cementa att greppa var de påstådda bristerna ligger.
– Vi ställer oss väldigt frågande till vilka dessa brister är eftersom domstolen inte kan precisera dessa. Det hade varit önskvärt och också riktigt om man hade tydliggjort detta tidigt i processen för då hade vi haft förutsättningar att läka de brister som man påstår finns istället för att vi nu får gissa oss till vilka de anses vara, säger Karin Comstedt Webb och fortsätter:
– Det är anmärkningsvärt att det blir en helt annan bedömning än det blev i första instans. Men det är också uppenbart att det i överdomstolen saknades kompetens knutet till grundvattenfrågor som är de centrala för målet, något som fanns i första instans. Utifrån läget idag så är det svårt för oss som sökande att veta vad som är tillräckligt, det har vi ju inte fått svar av varken någon remissinstans eller domstolen vilket i sin tur naturligtvis skapar osäkerhet och svårigheter gällande kommande processer.
Även om förhoppningen och övertygelsen är att till slut få ett tillstånd att fortsätta bryta kalk i Slite har avvisandet av mark- och miljödomstolen skapat stor oro, inte bara för Cementa utan alla branscher beroende av cement.
– Det är en mycket allvarlig händelse och det har väckt många frågor internt och externt, men vi är trygga i de underlag vår ansökan vilar på och menar att denna verksamhet är fullt förenlig med att inte äventyra lokalmiljön. Ta exempelvis vattenfrågan. Sett över ett år så är vattentillgången på Gotland inte en utmaning – däremot är det så att det saknas förutsättningar att magasinera vatten från vintern till sommaren och här utgör kalkbrotten en väldigt viktig resurs. Fås tillåtlighet till verksamheten kommer norra Gotlands dricksvattenförsörjning stärkas med 10 procent och vi färdigställer ett påbörjat vattenverk åt Region Gotland. Men det är klart att det är utmanande tider och vi är ju engagerade i att hitta nya vägar framåt och att skapa långsiktiga förutsättningar. Det är vad vi lägger all vår kraft på nu, avslutar Karin Comstedt Webb.
