ELKRISEN

Svensk Vindenergi till TN: Kärnkraft behövs också

Det är dags att begrava stridsyxan mellan energislagen. All produktion behövs, menar Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi. ”Givet att vi behöver dubbelt så mycket el är det rimligt att den kärnkraft som vi har idag även behövs framöver”, säger han till TN.

Bland partierna är MP och C mot kärnkraft. Få är mot vindkraft som sådan, men likväl mobiliseras ofta snabbt ett lokalt motstånd så fort en ny vindkraftspark ska etableras. De två partierna M och KD är för kärnkraften, och lyfter ofta fram problemen med vindkraften.

Denna polarisering har lett fram till att de viktiga frågorna har glömts bort, menar Daniel Badman som representerar en organisation som av naturliga skäl hittills mest har lyft fram betydelsen av vindkraft.

Nu beger sig Daniel Badman in i debatten med ett delvis nytt budskap. I en intervju med TN kräver han ett slut på käbblet om energislagen när Sverige måste elektrifieras i rekordfart. I en debattartikel i Second Opinion inskärper han och Johan Bruce, energidirektör på basindustrins energisamarbete SKGS, allvaret i situationen.

Bedömare menar att det från Svensk Vindenergis sida är en omorientering. Det finns till om med de som kallar det ett paradigmskifte. Daniel Badman vill inte gå så långt, men understryker att Sverige måste agera snabbt.

– Sverige har en industri i världsklass och kan bygga elproduktion till låga priser snabbt. Vi har en otrolig möjlighet att klara elektrifieringen. Det vill vi diskutera istället för vilket energislag som är mest relevant, säger han till TN.

Johan Bruce på SKGS är inne på samma linje. Vindkraft är det energislag som på kort sikt kommer att tillföra mest el, men ny kärnkraft är viktig på längre sikt.

– De studier som har gjorts visar att för att skapa det mest kostnadseffektiva elsystemet och bana väg för en fördubblad elanvändning, så måste 150 TW tillföras jämfört med idag. Då behövs också kärnkraft. Det är inte bra om vi bara bygger mer vindkraft, men att bara satsa på kärnkraft är inte heller bra. Det är för dyrt, säger han.

Vill ha en spelplan för investeringar

Daniel Badman anser att det är omöjligt att idag peka ut vilka tekniska lösningar som är bäst för att lösa elektrifieringen framöver, allra minst om 20 år.

Regeringen måste i stället fokusera på att skapa en ”bästa möjliga spelplan för investeringar”, som han uttrycker det.

Det gäller att förbättra förutsättningarna för marknadens aktörer att bygga ut såväl vindkraft som kärnkraft. Både Johan Bruce och Daniel Badman vill se satsningar på nätinfrastrukturen så att den klarar av att leverera större volymer av el och inte minst på att effektivisera tillståndsprocesser.

Det har skrivits hyllmeter om hur kommuner stoppar vindkraftsparker. Det så kallade kommunala vetot måste bland annat reformeras. Daniel Badmans förslag är att tidigarelägga kommunernas beslut så att det blir tydligare att kommunens synpunkter gäller placeringen av vindkraftverken och att frågor som rör miljöpåverkan hanteras i länsstyrelsens miljöprövning.

– Om det fortsätter vara svårt att få miljötillstånd så blir det snabbt en utmaning att få nya vindkraftverk. Men det betyder också att det kommer att vara lika svårt att få genom ett SMR-projekt när det kan bli aktuellt. Och då kommer vi inte att vara i närheten av den elutbyggnad som behövs, säger Daniel Badman. (SMR är en teknik som har kommit i ropet på sistone, enklast översatt småskaliga kärnkraftverk, länk)

Men om man ska få mer el på väldigt kort tid är det vindkraften som måste byggas ut. Även om det finns förhoppningar om att SMR – med effektiva tillståndsprocesser – kan realiseras redan 2030 är det vindkraften som ger de stora volymerna, menar han.

– Industrin behöver stora mängder el till låg kostnad. Och det ska byggas ut snabbt, det kan vindkraften bidra med. Sedan bidrar det också till bättre klimatprestanda till produkter och tjänster. Det blir allt viktigare hur man tillverkar produkter, med förnybar el i botten så har man stämpeln att produkterna är hållbara, säger Daniel Badman.

”Om kärnkraften är konkurrenskraftig att bygga ut och svarar upp på de krav som finns från lagstiftaren så kommer den att byggas. Det är inte mer dramatiskt än så”.

Ambitionerna inom industrin – inte bara i norra Sverige – tillsammans med omställningen av transportsektorn som idag står för 30 procent av utsläppen, och vikten av att attrahera nya investeringar till Sverige innebär att makthavarna måste fokusera på att bygga ut grön el till konkurrenskraftiga priser:

– Vi har idag kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och solenergi. Alla energislagen bidrar på olika sätt till ett bra elsystem. Fokus nu ska vara hur får vi till dubbelt så mycket el på 20 år, säger Daniel Badman.

– Om kärnkraften är konkurrenskraftig att bygga ut och svarar upp på de krav som finns från lagstiftaren så kommer den att byggas. Det är inte mer dramatiskt än så. Det är vad det går ut på. Vi tycker att det är fel fråga att ställa av politiken om vilket energislag som är bäst.

Effektbalansen?

En av kärnkraftens styrkor är att den levererar planerbar och värderoberoende el in i systemet. Det är viktigt för den så kallade effektbalansen. Under kalla vinterdagar kan det tillfälligt uppstå situationer då elförbrukningen överstiger produktionen av el. I dessa situationer räcker resurserna inte till.

Men de ”stödtjänster” som stabiliserar systemet kan även baseras på vindkraft, menar Daniel Badman i och med att vindkraften byggs ut och blir allt billigare.

– Då blir det lönsamt att investera i vätgas och batterier som skapar den tekniska förmågan att skapa el när det inte blåser lika mycket. Då kan vindkraften ha betydelse för effektbalansen, säger han och menar också att vad kan kallar ”flexibel konsumtion” i form av vätgasproduktion/vätgaslager och laddning av elfordon/batterier är en del av lösningen framöver.

”Svenska Kraftnät har inte gjort allt i verktygslådan för att minska flaskhalsarna”.

Johan Bruce är mycket kritisk mot Svenska Kraftnät som han menar agerar alldeles för sent när det handlar om att bygga ut elnäten. Regeringen måste ge myndigheten en kraftfull signal, till exempel genom att sätta ett mål om att fördubbla elanvändningen till 300 TW/h. Då blir det tydligare vad som krävs.

– Det ligger ett stort ansvar på Svenska Kraftnät att inte bara bygga ut näten, utan också att använda de marknadsmedel som finns för att faktiskt utnyttja den kapacitet som finns fullt ut. Idag är begränsningarna stora mellan norra och södra Sverige, men också från Finland. Svenska Kraftnät har inte gjort allt i verktygslådan för att minska de flaskhalsarna.

Putins ambitioner oroar

Det finns stora risker med att fortsätta nedmonteringen av kärnkraften i det känsliga läget som Sverige befinner sig i, med de enorma behov av energi som finns framöver och ett aggressivt Ryssland som använder gasen som påtryckningsmedel i ambitionerna att bli en militär stormakt av gammalt snitt.

Under Ukrainakriget har det blivit extremt tydligt hur viktig gasen är för Tyskland som valt att montera ned kärnkraften samtidigt som landet stänger ned kolkraft och mobiliserar för ökad elektrifiering. Sverige har inte råd att göra samma misstag (även om vi förstås inte är beroende av gas och kol som Tyskland).

– Det är väsentligt att den befintliga kärnkraften kan drivas vidare. Vi kommer att se redan till sommaren att vi får stora problem även då. Vi får under inga omständigheter ersätta den befintliga kärnkraften, säger Johan Bruce.

– Givet att vi behöver dubbelt så mycket el är det rimligt att den kärnkraft som vi har idag behövs framöver – även om livstidsförlängning efter 2045 kräver reinvesteringar. Men i grunden handlar det om vad som är konkurrenskraftigt och att vi inte bygger system som är dyrare än det behöver vara, säger Daniel Badman.

Finns ingen quick fix

Johan Bruce är väldigt tydlig med att det inte finns en quick fix inom energipolitiken. Det gäller att bedriva en långsiktig energipolitik så att inte kortsiktiga beslut får för stora konsekvenser, som när politiska beslut banade väg för att kärnkraftsreaktorer stängdes.

När S och MP efter valvinsten 2014 ändrade förutsättningarna för att bedriva kärnkraft genom att bland annat höja effektskatten på kärnkraft kraftigt banade det väg för nedläggningen av flera reaktorer, enligt flera bedömare.

Johan Bruce menar att det till exempel hade varit rimligt att investera i Ringhals så att det gick att driva kärnkraftverket i tio år till.

– Det kostar sju miljarder kronor att kompensera för de höga elpriserna. De pengarna hade räckt till att livstidsförlänga Ringhals, säger han.