SVERIGES ENTREPRENÖRER

Toppinvesterare: Därför är techbranschens pengaregn över

Varsel, uppsägningar och neddragningar. Inte ens jättar som Klarna, Spotify och Storytel kommer undan techraset, varnar toppinvesterare, företagare och forskare. ”Det är stopp i maskineriet”, säger serieentreprenören Lars Wingefors, tidigare investerare i tv-programmet Draknästet.

Rusande inflation, stigande räntor och sämre ekonomi har fått investerare att stänga plånböckerna även för jättar som Klarna, Storytel och Spotify. Den senaste tiden har varsel, uppsägningar och nedskärningar präglat techbranschen, konstaterar SVT i en analys som landar i frågan om vi ser början på it-bubblan 2.0.

På Klarna ska omkring 700 tjänster bort, på Storytel sägs drygt 100 personer upp globalt och nätläkarbolaget Kry förbereder ett sparpaket och varslar 100 personer och det går att rabbla vidare.

Varnade redan för ett år sedan

För ett år sedan när TN pratade med affärsängeln Jane Walerud, som var först med att investera i Klarna, och ekonomiprofessor Magnus Henrekson, förklarade de att investeringsklimatet i Sverige var hett och att pengarna flödade. Men redan då varnade de för att luckan snart skulle slå igen.

– Om de prishöjningar som vi har sett är äkta inflation och om det sprider sig så kommer centralbankerna att höja räntorna en aning. Så fort de stramar åt blir investeringsklimatet mindre hett, sa Jane Walerud till TN vid tillfället medan Magnus Henrekson var orolig för att beskattningen av kapital och ägande skulle försämras och slå mot startup-scenen.

Förutom att hoten om inflation och räntor visade sig besannas har vi i dag krig i världen med alla de osäkerheter och flaskhalsar det innebär.

Så hur ser investerare på techbranschen efter allt som har hänt? Hur allvarligt är läget? TN har pratat med toppinvesterare, företagare och forskare för att reda ut saken.

Många investerare har sökt sig till tillväxtbolag med kassaflöden som existerar nu, snarare än till bolag med framtida kassaflöden, konstaterar investeraren Lars Wingefors, vd och grundare av spelkoncernen Embracer och tidigare jurymedlem i tv-programmet Draknästet.

– Traditionellt har investeringarna byggt på att värderingen i dataspelsbolag och andra typer av techbolag hela tiden ökar, men nu har det systemet kollapsat eftersom värderingar har minskat så kraftfullt den senaste tiden. Det för med sig en rad konsekvenser.

”Pengarna som investeras är dyrare nu”

Det började förra året med att de publika techbolagen fick en kraftig sättning och i år förstärktes det ytterligare. Samtidigt får de privata bolagen svårare att börsnotera sig eftersom deras värderingar har minskat.

– Det blir lite stopp i maskineriet. Å andra sidan tror jag att det finns investerare som ser en möjlighet att komma in i bolag när de är lägre värderade. Utmaningen är att pengarna som investeras är dyrare nu. Vi ser till exempel ökade möjligheter till goda affärer inom gaming-industrin inom Embracer, som mer än väl uppväger en ökad kapitalkostnad.

Höjd ränta påverkar investeringsviljan

För investerare har kostnaden för kapitalet den största betydelsen vilket innebär att den höjda räntan har stor påverkan på investeringsviljan, konstaterar han. Allra kraftfullast har räntehöjningarna varit i USA där också den största marknaden för techindustrin finns.

– Nästan alla techbolag agerar på en global marknad och är beroende av globala trender, allt ifrån räntor till underliggande marknad och intresse från investerare.

Under den techvåg som har varit de senaste åren har det skapats många intressanta nya tekniker och bolag, och i slutänden kommer det ut något gott av det, betonar han. Men när värderingar av techbolag hela tiden ökar i värde och investeringarna i stort sett alltid är säkra blir det en viss ineffektivitet i systemet.

– När vågen är på topp får de massor av sådana investeringar men en hel del av dem är inte hållbara över tid beroende på att det som de gör inte är nog bra. Det som antagligen händer nu är att bolag utan en hållbar affärsmodell inte överlever. De får inte finansiering för de tjänar inte pengar.

Framöver är det i stället bolag med en långsiktigt hållbar teknik och affärsmodell som får finansiering, påpekar Lars Wingefors.

– Kanske blir det utifrån en lägre värdering men de kommer ändå att stå ännu starkare. Det blir säkert också en hel del konsolideringar inom techbranschen.

Jane Walerud har lång erfarenhet som investerare och serieentreprenör i techbranschen, och sedan 2016 fokuserar hon bara på startupbolag inom deeptech, avancerad teknologi, för att lösa klimatfrågan.

– Deeptech är alltid svårt eftersom det ofta tar längre tid att bygga upp lönsamma bolag med långsiktiga produkter. Men det går att göra det lönsamt och det är bra att investerarnas intresse för branschen har vaknat.

”Nu kommer bolagen att satsa mer på lönsamhet och kanske lite mindre på snabb tillväxt”

När det gäller den övriga techbranschen konstaterar hon att investerare de senaste åren har, utöver teknik för gröna omställningen, satsat mycket på kryptovaluta och på bolag där snabb tillväxt har värderats högt medan lönsamhet har inte värderats lycka mycket.

– Att satsa mer på tillväxt och mindre på lönsamhet har varit en röd linje genom många techbolag. Det har handlat om multiplar på försäljning utan att det spelar roll om de tjänar pengar eller inte. Man ska erövra världen innan en konkurrent gör det.

Hon anser att de finns en hel del stora techbolag som har värderats högt på senare tid och fått ”väldigt mycket pengar för ganska tveksamma idéer”.

– Många investerare har tappat jättemycket under i och med att Nasdaq och krypto har gått ner kraftfullt. Nu kommer bolagen att satsa mer på lönsamhet och kanske lite mindre på snabb tillväxt.

Stålbad för startupbolag

De blir inte lika benägna att investera i startupbolag den närmaste tiden, tillägger hon.

– Startupbolag går igenom ett stålbad nu. Samtidigt ligger Stockholm högt i rankningen av städer med ett bra startupklimat och det kommer vi säkert att ha även i fortsättningen, även om det ser lite mörkt ut just nu, säger hon.

Jane Walerud gick tidigt in i framgångsrika bolag som Bluetail, Lensway och Klarna. Nu för tiden vet hon inte mer om Klarna än vad som står i tidningen men hennes intryck är att företaget satsar på att bli en shoppingtjänst och ändrar sin affärsmodell till konsumenternas fördel.

”Klarna kommer att behöva gå tillbaka till det som de egentligen kunde från början och som är i deras dna – lönsamhet”

Sedan juni förra året har företaget enligt Wall Street Journal tappat 30 procent av sin värdering och nyligen aviserades att 700 tjänster, tio procent av personalstyrkan, ska bort. Enligt företagets vd beror det bland annat på kriget i Ukraina, den rusande inflationen och en ökade volatilitet på aktiemarknaden.

– Klarna kommer att behöva gå tillbaka till det som de egentligen kunde från början och som är i deras dna – lönsamhet. Snabb tillväxt men under lönsamhet. Det tror jag att de klarar eftersom bolaget egentligen är byggt så.

Fram till 2018 var Klarna lönsamt nästan varje kvartal, men det har inte skett sedan dess, förklarar Jane Walerud.

– Investerarna ville se en satsning på tillväxt i första hand, och inte på lönsamhet, och då blev det så. Nu verkar de betona lönsamhet igen, säger hon.

Drar paralleller till it-kraschen

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning menar att Klarna har haft en riskfylld strategi. Att expandera från marknad till marknad och tillämpa ”learning by doing” och från början ta stora kreditförluster förutsätter investerare som är beredda att täcka upp för det. När nu räntan höjs minskar investerarnas vilja att ta risker och då fungerar inte den strategin lika bra längre, poängterar han.

– Då ökar avkastningskraven. Det finns ett nästan direkt samband mellan räntenivån och värderingarna. Stiger det allmänna ränteläget så sjunker värderingen på aktier, speciellt när det handlar om företag som ännu inte ger någon vinst, utan som förväntas ha stora vinster i framtiden.

Det liknar det som hände under andra halvan av 1990-talet när it-bolagen var skyhögt värderade och tillflödet av pengar till branschen var enormt. Ericson som då sågs som ett världsledande techbolag hade under några dagar en värdering som var lika hög som hela Sveriges BNP men den dök sedan med 97 procent.

– Nu ser vi en ny sådan cykel även om det inte lär bli en direkt repris på it-kraschen. Antagligen är investerarna mer noggranna och uppmärksamma på negativa signaler den här gången. Det kommer att finnas mindre pengar helt enkelt.

”Det blir en ond spiral”

Ett skäl till det är att värderingen av de innehav som investerarna redan har sjunker och därmed har de mindre pengar att investera. De har heller inte utrymme att belåna det som de har för att göra nya investeringar eftersom säkerheten i deras tillgångar minskar när värdet sjunker.

– Det blir en ond spiral. När räntorna stiger och värderingarna sjunker måste du kanske börja sälja av för att få ner din belåning och då måste du sälja billigare, och så vidare. Sänkta värderingar bidrar till att amplituden på svängningarna ökar. Sedan vet man inte om det utvecklas till en fullskalig kris.

Varnar för nya skatter

En svaghet med techbranschen är att den tenderar att på lång sikt ha ”vinnaren- tar-allt-egenskaper” som Magnus Henrekson kallar det. Även om flera bolag har samma affärsidé när något nytt dyker upp så är det efter ett tag bara ett fåtal dominanter kvar.

– De kommer då att värderas högt utifrån förväntningar om att få monopolställning och generera stora vinster i framtiden när branschen konsoliderat. Men ändras något så att värderingen sjunker vill investerare inte sätta in mer kapital för att täcka förluster. De vill se ett positivt kassaflöde.

Det är framför allt globala trender och vad som händer med räntan i Sverige som styr investeringsviljan, enligt Magnus Henrekson.

– Politiken och snacket om valet tror jag inte påverkar investeringarna mer än marginellt. Försämringar kring 3:12-regler och ISK kan däremot påverka negativt men jag tror ändå inte att det är i någon större skala.