REGELKRÅNGLET

Toppjuristen: Så driver Skatteverket företag i konkurs – ”Fullkomligt galet”

Den nya lagen skulle göra det lättare för företag i kris. Istället blev det tvärtom, menar experter. ”Den nya lagen är direkt farlig för företagen. Konkurserna går i taket nu”, säger advokaten Rolf Åbjörnsson till TN.

Poängen med den nya lagen om företagsrekonstruktion som trädde i kraft den 1 augusti var att den skulle leda till en enklare och smidigare process för företag i ekonomisk kris. Men efter tre månader har den nya lagen visat sig vara en oanvändbar skrivbordsprodukt som till och med hotar. Det hävdar insolvensadvokaten Rolf Åbjörnsson.

– Jag är extremt besviken över det här magplasket. Den nya lagen är direkt farlig för företagen. Konkurserna går i taket nu och rekonstruktioner förekommer knappt längre, säger han.

Fick bort statens förmånsrätt

Rolf Åbjörnsson har erfarenhet av insolvensrätt sedan 1973. Han har också suttit åtta år i riksdagen för Kristdemokraterna och var bland annat med och fick bort statens förmånsrätt vid företagskonkurser i mitten av 2000-talet. Staten har sedan dess betraktats som vilken borgenär som helst. Men med den nya lagen om företagsrekonstruktion har myndigheter i praktiken fått tillbaka sin förtur genom att staten tilldelats vetorätt vid företagsrekonstruktioner, menar Rolf Åbjörnsson. Han hävdar också att Tillsynsmyndigheten som sorterar under Kronofogden och Skatteverket fått för stor makt.

– Det som hänt nu är att om Skatteverket säger nej så blir det nej till rekonstruktion och Skatteverket säger nej till nästan allt. Jag har pratat runt med kollegor på andra byråer och de säger samma sak: att konkurserna vräks in. Det är fullkomligt galet, säger Rolf Åbjörnsson.

Han får medhåll av Peter Thörn, ordförande för Småföretagarnas riksförbund.

– Det har blivit svårare att få igenom rekonstruktioner. Faktum är att möjligheten till rekonstruktion knappt finns längre i praktiken, säger han.

”Rekonstruktion är ofta bästa lösningen”

Småföretagarna menar att läget är allvarligt. Rekonstruktion är en utväg för ett bolag, som i grunden har en sund affärsidé men som hamnat i tillfälliga problem, att överleva och komma tillbaka.

– Rekonstruktion är ofta bästa lösningen för samhället. När företaget drivs vidare generar det skatteintäkter, jobb och vinst som gör att fordringsägarna kan få tillbaka åtminstone en del av sina pengar. Det är samhällsvinsterna vi är ute efter och Sverige behöver sina företag, stora som små, säger Peter Thörn som menar att konkurs är ett betydligt sämre alternativ.

– Vid konkurs förlorar man ju alla framtida skatteintäkter och jobb bara för att Skatteverket kortsiktigt vill få in varje krona, säger han.

Rolf Åbjörnsson och Peter Thörn hänvisar till den uppmärksammade konkursen för klädkedjan Indiska i oktober som ett exempel på den nya lagens destruktiva kraft. Indiskas vd och ägare Karin Lindahl var mycket kritisk mot att Skatteverket som den största fordringsägaren motsatte sig en rekonstruktion, vilket tvingade Indiska till konkurs.

”En rekonstruktion var inget jag såg framför mig för bara några veckor sedan, men på alla sätt hade det varit en bättre lösning för både bolaget, leverantörer och det allmänna än en konkurs. Nu hade vi alla förutsättningar på plats för att genomföra detta, men tyvärr motsätter sig Skatteverket en rekonstruktion”, sa Karin Lindahl i ett uttalande i oktober.

Skatteverket förnekar anklagelserna

Skatteverket uppger för TN att det inte stämmer att myndighetens generella inställning skulle vara att stoppa så många företagsrekonstruktioner som möjligt.

”Skatteverket är positivt inställt till rekonstruktioner och ska underlätta för livskraftiga företag att hitta konstruktiva lösningar på sina betalningsproblem”, skriver Skatteverket i ett mejlsvar.

Enligt myndigheten har det varit borgenärssammanträde inför domstol i 15 ärenden där borgenärer får uttala sig i frågan om rekonstruktionen bör fortsätta eller inte. I två tredjedelar av rekonstruktionerna har Skatteverket ställt sig positivt till en fortsättning.

”Den nya lagstiftningen har som ett syfte att leda till fler lyckade företagsrekonstruktioner, inte nödvändigtvis till fler rekonstruktioner. Vår erfarenhet av den tidigare lagstiftningen var tyvärr att det tämligen ofta inleddes rekonstruktioner där förutsättningar att rekonstruera verksamheten saknades, till nackdel både för företagaren samt för alla borgenärer”, skriver Skatteverket.

När det gäller frågan om veto uppger Skatteverket att myndigheten inte har beslutanderätt i frågan, det vill säga det finns inget veto. Det är domstolen som beslutar i enskilda ärendena.

Vill få bort statens veto

Men både Rolf Åbjörnsson och Peter Thörn menar att den nya lagen behöver ändras.

– Här måste den nya regeringen göra små justeringar omedelbart. Det är inte särskilt svårt, det behövs bara några snitt i texten för att få bort dumheterna. Näringslivet måste också ryta till om det här. Det är hos de små och medelstora företagen som utvecklingen sker och då fungerar det inte att hugga huvudet av dem hela tiden, säger Rolf Åbjörnsson.

Småföretagarna pekar på att det viktigaste är att införa det förenklade förfarandet för att göra det möjligt för småföretag att göra rekonstruktion och att få bort statens veto.

– Det förenklade förfarandet fanns förberett i underlaget för de nya reglerna men prioriterades tyvärr bort i sista sekund när den förra regeringen fattade beslut. Att snabbt införa dessa är en lysande möjlighet för den nuvarande regeringen att ge företagen ett fungerande verktyg i ett svårt konjunkturläge. Det är ett rent slöseri att undanhålla småföretagen den möjligheten, säger Peter Thörn till TN