KOMPETENSKRISEN

Krönika: ”Det ligger i kommunens intresse att medborgare i arbetsför ålder jobbar”

Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv.

Gymnasial yrkesutbildning är det företag efterfrågar mest, det är också den utbildning där kommuner har störst möjligheter att påverka. Johan Olsson, utbildningsexpert, skriver om att få större koppling mellan behov och tillgång på arbetskraft.

Att hitta rätt medarbetare är inte det lättaste. Och lätt kommer det nog aldrig att vara. Det är mycket som ska klaffa med en ny medarbetares kompetens och egenskaper. Den som är rätt person ska ju också vilja jobba i företaget. Men även om det inte är det lättaste så borde det ändå finnas en gräns för hur svårt det ska vara. Om vi ser till att det lokala företagsklimatet är gott, att det finns starka drivkrafter att ta ett jobb och goda möjligheter att anställa, då kommer företagen klara mycket av sin kompetensförsörjning på egen hand.

Idag anser 70 procent av företagen att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera medarbetare. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. Det är inte tillräckligt bra. Ska vi klara av klimatomställningen och välfärdens finansiering, se till att Sverige också framöver är ett bra land att leva i måste fler människor jobba och det måste bli enklare för företagen att anställa.

Utifrån hur många företag jag träffar beskriver läget på arbetsmarknaden skulle man gissa på att arbetslösheten ligger på 1,5 max 2 procent. Företag berättar att de antingen löser behovet av medarbetare genom att rekrytera från konkurrenter eller att de kraftigt måste förändra kompetenskraven. Men nu är det ju inte så att arbetslösheten ligger på drygt en procent utan på nästan åtta procent.

Förbättringspotentialen är alltså stor. När företagen betygsätter tillgången på arbetskraft med relevant kompetens i kommunerna blir resultatet knappt 3 på en 6-gradig skala i Svenskt Näringslivs stora undersökning om det lokala företagsklimatet. Det är inte bara företagen och individerna som har ett intresse av jobb. Det ligger i en kommuns intresse att medborgare i arbetsför ålder jobbar.

Det brukar heta att om man vill ha något gjort får man göra det själv. Och det finns massa saker en kommun kan göra. Oftast tillsammans med andra, men ändå, möjligheterna för en kommun att underlätta företagens kompetensförsörjning är stora.

Använd yrkesvux som ett jobbverktyg för hela arbetsmarknaden.

Gymnasial yrkesutbildning är den kompetensnivå som flest företag efterfrågar mest. Det är också en utbildningsform som kommunerna har stora möjligheter att påverka. För det första handlar det om att ha en bild av vilken efterfrågan företagen i kommunen har. Så se till att det finns en kartläggning över vilka behov som finns och att det sen finns ett utbildningsutbud som möter den efterfrågan.

När kartläggningen är gjord så se till att resultaten i grundskolan är bra, att studie- och yrkesvägledningen fungerar och att fler elever väljer ett yrkesprogram. Använd yrkesvux som ett jobbverktyg för hela arbetsmarknaden och samarbeta med näringslivet och andra kommuner för att få rätt yrkeshögskoleplatser på plats. Se också till att samverkan med högskolor och universitet är god.

Till sist. Ska det bli fler företag är det viktigt att ungdomarna får träna på att driva företag. Se till att alla elever i gymnasiet får ett aktivt erbjudande om att driva ett UF-företag!

Om krönikören

Johan Olsson är policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv och skriver på bloggen Kompetensförsörjning.