Inflationen i februari väntas stiga till 2,7 procent enligt KPIF-måttet, upp från 2,2 procent i januari. Bland annat på grund av högre elpriser.

Konjunkturläget är svagt och i stort sett oförändrat sedan i höstas inom de flesta delarna av den svenska ekonomin. Det visar Riksbankens företagsundersökning i februari.

Förhoppningar om lägre styrränta under våren ser ut att grusas. Det dämpar den ekonomiska återhämtningen och tvingar fram behovet av en mer expansiv finanspolitik från regeringen, menar experter.

Svensk ekonomi växte mer än väntat under fjärde kvartalet.

Reallönerna ökar snabbt, visar ny statistik. ”Den snabbaste uppgången på tio år”, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg, i en kommentar.

En kinesisk intervention i Taiwan skulle få värre ekonomiska konsekvenser än pandemin och finanskrisen tillsammans, varnar Anders Borg. Samtidigt spår han en kommande eurokris. ”Europa är i permastagnation och de offentliga finanserna är i oordning”, säger han till TN.

Det finns tecken på att den utdragna lågkonjunkturen som Sverige tampas med stabiliserar sig. Samtidigt har den geopolitiska osäkerheten ökat. ”Förhoppningar om att konjunkturen ska vända har hittills inte infriats”, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.

Räkna inte med någon räntesänkning förrän efter sommaren. Det spår statliga SBAB i en ny marknadsprognos.

Det blir inga fler räntesänkningar från Riksbanken. Storbanken Nordea har ändrat sig och spår nu att det är färdigsänkt. Den högre inflationen är orsaken, skriver bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en analys.

Förväntningarna på inflationen framöver bland marknadens aktörer ökade marginellt i februari, visar en enkät gjord av Origo Group på uppdrag av Riksbanken.