Regeringen går vidare med planen på ny kärnkraft i Sverige och enligt propositionen handlar det om prissäkringsgarantier samt statliga lån. Ett avgörande steg, menar flera experter. ”Man pratar om riskerna med ett kärnkraftsprojekt men vi ser riskerna med att inte ha med kärnkraften som en del i kraftsystemet som större", säger experten Ted Lind till TN.

Bojkotter mot de stora livsmedelshandlarna är missriktade och lönlösa, enligt Helena Hansson, ekonom på SLU. Stigande priser är inte deras fel, menar hon. ”Min poäng är att klimat- och väderförändringar förändrar produktionsförutsättningarna i grunden”, säger hon till TN.

Stödet för kärnkraft ökar kraftigt i opinionen men inom Socialdemokraterna är bilden fortfarande splittrad. TN har talat med flera socialdemokrater på det lokala planet. ”Staten behöver ta vissa risker när kärnkraften ska byggas ut. Inget land har klarat det helt på egen hand”, säger Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn.

LKAB står för tre av totalt fem svenska projekt som EU valt ut som strategiska för att säkra tillgången på kritiska råmaterial. Målet är att starta brytning före 2030. "Vi hade hoppats på fler projekt för Sverige", säger Maria Sunér, vd på Svemin, som varnar för att EU:s tidsplan är i tightaste laget.

Sveriges demografi gör att vi står inför en samhällskris. Nationalekonomen Andreas Bergh menar att människor kan behöva jobba upp till 75 års ålder samtidigt som pensionerna riskerar att sänkas. ”Om det ser tufft ut idag, så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger han till TN.

Sverige riskerar att halka efter i forskningsvärlden när universitet och högskolor tappar i innovationskraft och relevans. Experter efterlyser ett ökat samarbete mellan akademin och näringslivet. "De svenska universiteten måste bli bättre", säger Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum.

Svenska industrijätten Nordic Paper investerar 850 miljoner kronor och fyra års arbete i att bygga om sitt bruk i Bäckhammar. Planen är att öka produktionen och samtidigt minska klimatavtrycket. Nu förväntar sig företaget att även politiken levererar. ”Vi drar in väldigt mycket pengar till Sverige”, säger vd:n Anita Sjölander till TN.

Om du köper en produkt för 100 kronor i livsmedelsbutiken så tjänar dagligvaruaktören drygt två kronor, en marginal som dessutom minskat. Staten tar cirka tio kronor i moms plus flera andra intäkter. Experten Pär Bygdeson har ingen särskild åsikt kring statens intäkter, men tycker att det blir skevt när den stora slår på den mindre. ”Sorgligt att en borgerlig regering inte står upp för företagande”, säger han till TN.

Arbetsgivarna inom industrin accepterar medlarnas bud om kostnadsökningar på 7,7 procent över tre år. "Klarar konkurrenskraften med darr på ribban", säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf. Men facken säger nej.

Å ena sidan menar regeringen att god försörjning är 35 600 kronor. Å andra sidan hävdar migrationsministern att det är rimligt att kunna försörja sig på 20 000 kronor. De dubbla beskeden får nu stark kritik. ”Det här blir otroligt rörigt”, säger företagaren Joakim Gustafsson till TN.