FRIHANDELNS FRAMTID

Efter uppskjutet möte – nu ökar trycket på WTO

WTO:s 164 medlemsländer, under ledning av generaldirektör Okonjo-Iweala, skulle ha samlats för att förhandla regelverken för den internationella handeln. Men mötet sköts upp på grund av den nya virusmutationen och resebegränsningar som införts. ”Även om det må varit rätt beslut att ställa in, är det olyckligt för världshandeln”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor Svenskt Näringsliv.

Organisationen som bara har dryga fyra år kvar till 30-årsjubileet är den globala samlande kraften som sätter de gemensamma reglerna för internationell handel. Digitalisering, tjänstefiering, innovationer och inte minst pandemin har gjort behovet av uppdaterade internationella regler för handeln uppenbart.

Men på senare tid har förhandlingarna gått trögt och kritiken mot WTO kommer från flera håll. Hur viktigt är WTO för företagen och vad är det som behöver förändras för att det ska fungera bättre?

Mycket av fokuset kring WTO:s problem hamnar ofta på händelser i närtiden, som att USA med Donald Trump som ledare ville demonstrera sitt missnöje och kanske också göra allvar av hotet att lämna WTO.

Men den verkliga problematiken handlar om kärnuppdraget. Det menar bland andra Fredrik Erixon, chef för Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE (European Centre for International Political Economy).

Trycket på att modernisera organisationen har vuxit sig starkare på senare tid, inte minst EU vill se ett WTO som är mer effektivt och lyhört och ägnar sig åt förhandlingar på områden som är aktuella idag, som e-handel.

Det är dock osannolikt att kunna hitta tillbaka till tiden före 1994, innan WTO bildades och föregångaren GATT fanns. Då var antalet medlemsländer färre och det var lättare att enas. Nu handlar det istället om att ha avsevärt lägre ambitioner och inte inkludera alla länder eller alla sektorer.

Näringslivets roll har minskat

Även näringslivet, eller näringsliven i de respektive medlemsländerna, vill se en mer strukturerad och regelbunden dialog.

Näringslivet har historiskt varit med och drivit på och försett WTO med information och kunskap, liksom identifierat problem som funnits men har under senare tid fått en allt mer tillbakadragen roll.

– Om man vill förstå organisationens tidigare framgångar så handlar det just om den aktiva roll som olika länders näringsliv hade, menar Erixon.

Sedan hände något.

– Det blev fult att ha med folk från näringslivet. Trots att man pratade sig varm om inkludering så gällde det snarare allt och alla förutom företrädare från just näringsliv och handel. Det blev en snedkantring som fortfarande är påtaglig, beskriver Erixon.

Anna Stellinger, chef EU och internationella frågor Svenskt Näringsliv, menar också att problemen handlar just om att företagen inte varit tillräckligt närvarande i de olika förhandlingarna sedan WTO skapades.

– Det finns helt enkelt ingen strukturerad dialog idag med näringslivet. Därför har vi på Svenskt Näringsliv inte bara fokuserat på hur regelverken måste uppdateras, utan också på hur en förnyad och konstruktiv dialog med företagen kan se ut.

Hon fortsätter:

– Vi har tagit ett globalt initiativ och fått med oss tunga näringslivsorganisationer från länder som USA, Indien, Japan, Sydafrika, Australien Brasilien och flera andra från världens alla kontinenter. Vårt initiativ, som började med ett gemensamt öppet brev till WTO:s nya Generaldirektör, har fått stor uppmärksamhet. Det är trots allt företag som handlar, inte länder, och företagen bör därför vara en naturlig samtalspart i förhandlingarna.

”Vi har tagit ett globalt initiativ”

– Även om det må varit rätt beslut att ställa in, är det olyckligt för världshandeln, säger Anna Stellinger.

– Det var verkligen dags att uppdatera de gamla regelverken och nu skjuts det upp ännu en gång.

Anna Stellinger, pekar på att många av reglerna som finns idag är inte anpassade för dagens näringsliv.

– Många av de regler som gäller för världshandeln idag är från en annan tid. Men digitaliseringen, de globala och regionala värdekedjorna och den allt större delen av tjänster har i grunden ändrat hur vi producerar, handlar och konsumerar. Företagen ligger ofta i framkant, men regelverken har inte hunnit med. En av de stora prioriteringarna är därför att uppdatera regelverken för internationell handel.

De frågor som konferensen skulle hanterat spänner från vaccin och patenträttigheter, fiskekvoter till klimat och digital ekonomi, men också själva WTO:s styrning och organisation. Även moderniseringen av själva organisationen är på tapeten.

Det finns en kritik mot WTO och press på att modernisera organisationen, vilket Mikael Anzén, Sveriges ambassadör i WTO, förstår.

– Kritiken är delvis befogad. Sett till det tre ”benen” som WTO vilar på, tvistlösning, förhandling och övervakning, så har det börjat halta under organisationens 26-åriga historia.

En reform behövs. De tungrodda arbetsformerna är värda att ses över, sammanfattar Mikael Anzén som även beskriver hur detta hade lyfts inför mötet.

Även om utvecklingen av WTO är nödvändig så har alla medlemsländer olika syn kring vad som ska ingå och exakt vad man ska titta på och prioritera, åsikterna om en modernisering skiljer sig åt.

WTO bakom Sveriges framgång

Och kritiken och den otympliga styrningen till trots, det är en unik och avgörande plattform som Sverige och svenska företag är beroende av.

– Det är viktigt för Sverige att WTO fungerar bra. Det finns stora värden på plats att försvara. Och man ska komma ihåg att det är därför inte minst ett litet exportberoende land som Sverige lyckats så bra, säger Mikael Anzén.

– Det är som med alla system som finns på plats, de tas för givna och får i regel inte så mycket uppmärksamhet.

För att förstå hur nödvändig WTO-strukturen är så kan man se hur mycket det betyder för en enskild aktör som till exempel Ericsson, som till 100 procent använder sig av handelsavtalen i WTO, exemplifierar Mikael Anzén.

– Många av de handelsregler som rör stora och mindre företag i grunden är WTO:s regler.

Överlag så finns det en del okunskap om Sveriges roll i WTO, menar Mikael Anzén.

– Många känner inte till att det är EU som förhandlar å EU-27:s vägnar i WTO. Sverige ingår genom sitt medlemskap i EU i ett av världens största handelsblock. Det gör att det finns mycket kraft, men det krävs också en del kompromissande.

– Det kan kännas abstrakt att prata om värdet av världshandelsorganisationen och WTO, säger Anna Stellinger och fortsätter:

– Men faktum är att WTO har en enorm betydelse för företag över hela Sverige. De gemensamma regler som förhandlas fram gäller för handel med över 160 länder världen över. Det innebär konkret att svenska företag, stora som små, kan handla enkelt och smidigt.

Avtalen i WTO bidrar till att binda fast tullar på en låg nivå för de flesta länder, de bidrar också till att hålla tjänstehandeln relativt öppen och att skydda patent och varumärken, utvecklar hon.

Dessutom så leder diskussioner inom WTO också ofta till att länder tar bort olika handelshinder.

– I den meningen är WTO delvis ett offer för sin egen framgång, företagen utgår ifrån att det inte ska finnas handelshinder, säger Anna Stellinger.

Svenskt Näringsliv har identifierat vilka frågor och förhandlingar som är prioriterade för ett reformerat WTO. Näringslivsorganisationen lyfter bland annat behovet av att ro i hamn förhandlingar om e-handel och investeringsförenkling, men också att tjänstehandeln förenklas och att regelverken förbättras för exempelvis telekomtjänster, transporttjänster och miljötjänster. Man lyfter också att handel med både varor och tjänster som kan bidra till ett bättre klimat bör underlättas och att cirkulär ekonomi bör främjas.

Klimatfrågan viktig att adressera

IKEA:s public affairs-chef Stina Wallström, är även hon positiv till möjligheterna som ryms inom WTO. Hon pekar på att ansvaret för att få ett välfungerande WTO inte kan skrivas över på andra att ordna.

– Det är klart att det finns behov av reformer och modernisering. Men det hjälper inte att klaga. WTO består av sina medlemmar. Därför är det också medlemmarnas ansvar att få ett välfungerande WTO.

– Inte heller företagen kan gnälla utan behöver visa vägen framåt, fortsätter Stina Wallström.

– Global handel är en hörnsten i IKEA:s verksamhet. Vi behöver en fri och rättvis global handel och för det krävs en gemensam plattform och det är WTO.

För IKEA är klimat- och hållbarhetsfrågan viktig att WTO också tar tag i.

Att företag ska fortsätta med det traditionella kretsloppet att producera i ett land och sälja i ett annat för att sedan slänga, det går inte längre, menar hon och lyfter den cirkulära ekonomin som det som måste vara den nya normen.

– Avfall måste ses som en resurs så man kan göra något nytt av det.

Wallström pekar även på att harmonisering av lagar och regler är viktigt för WTO att fokusera mer på, inte minst just i hållbarhetsfrågan.

– I princip alla vill gå åt samma håll, det vill säga alla inser att global uppvärmning behöver minska men sedan vill många också gå först i denna fråga och därmed leda utvecklingen. Tyvärr innebär det att olika länder och aktörer springer åt olika håll.

– Här har WTO en viktig funktion att fylla.

För Stina Wallström är tävlingen om vilket land eller aktör som leder utvecklingen feltänkt. Hon menar att det istället behövs mer av en kultur av att ”göra tillsammans” än tävlande om vem eller vilka som gör först eller mest.

Anna Stellinger understryker WTO:s betydelse.

– För näringslivet är det viktigt att mötet, när det blir av, bidrar till en känsla av optimism inför framtiden. Vi hoppas framåt bland annat på framsteg i de pågående förhandlingarna om ett e-handelsavtal, att det så kallade moratoriet kring tullfrihet på elektroniska överföringar förlängs, och att avtalet om att minska byråkratin för tjänsteföretag när de ska få olika slags tillstånd för att bedriva sin verksamhet, kan slutföras. Och såklart att vi får igång den nödvändiga dialogen mellan WTO och näringslivet.

Mikael Anzén medger att näringslivets roll hamnat lite i skymundan.

– Näringslivet är trots allt slutanvändarna av WTO:s produkter och vi bör konsultera dessa på ett bra sätt. Det är något som vi borde tänkt på tidigare, säger Anzén som också poängterar att det är viktigt att det görs på rätt sätt.

Nu återstår att se att när WTO kan samlas i denna formation nästa gång. På grund av pandemin har ministerkonferensen inte sammanträtt sedan 2017. Uppgifter finns om att juni 2022 kan bli nästa försök.