KRIGET I UKRAINA

Nato-oro för kemisk krigföring i Ukraina

Försvarsministrar från Nato-länderna, samt Sverige, Finland, Georgien och Ukraina i möte i Bryssel under onsdagen. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

Nato (TT:s korrespondent)

Rysslands lögner väcker oro när Natoländerna samlas till ännu ett extra ministermöte om Vladimir Putins krig i Ukraina.

Natochefen varnar för att Ryssland kan använda sig av kemiska vapen.

Gång på gång hånades Nato av ryska ledare och talespersoner när militäralliansen varnade för en snar rysk invasion i Ukraina.

"Jag skulle vilja be amerikanska och brittiska desinformatörer: publicera gärna schemat för våra invasioner för nästa år, så jag kan planera min semester", roade sig Maria Zacharova från ryska utrikesdepartementet när det aldrig blev någon attack den 16 februari.

En dryg vecka senare inleddes kriget ändå – trots otaliga ryska bedyranden om att man absolut aldrig skulle invadera Ukraina.

"Oacceptabelt"

Lögnerna bidrar nu till att ytterligare förstärka Natos oro om vad som ska hända härnäst.

– Nu gör de absurda påståenden om biologiska laboratorier och kemiska vapen i Ukraina. Det är ännu en lögn. Och vi oroas över att Moskva kan vara på väg att göra något iscensatt, kanske med hjälp av kemiska vapen, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför dagens försvarsministermöte i Bryssel.

– Allt användande av kemiska vapen är absolut oacceptabelt och det är viktigt att Ryssland förstår det, säger Stoltenberg.

Utesluter inget

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) har varit med Nato-länderna i Bryssel och delar oron.

– Det är naturligtvis oroande med de olika uppgifter som har kommit om att Ryssland riskerar att använda sig av biologiska och kemiska vapen. Det skulle ju i så fall vara ännu ett steg i den ryska grymma och brutala krigföring som de bedriver, säger Hultqvist på telefon till TT.

Försvarsministern säger sig inte vilja utesluta några "negativa scenarion" när det gäller vad Ryssland kan tänkas göra.

– Man har redan gått över så många gränser. Samtidigt har man inte lyckats med krigsinsatsen på det sätt som man hade planerat. Man har underskattat Ukrainas förmåga att bedriva motstånd och har på olika sätt inte kunnat leverera på de tidplaner man haft.

Mer leveranser?

Dagens möte är tudelat, där Sverige, Finland, Georgien och Ukraina fick vara med på förmiddagen.

– Det är väldigt viktigt att delta i de här mötena. Det som är väldigt tydligt är den oerhört starka enighet som finns. De här länderna kommer stå bakom Ukraina hela tiden i det här. Min bedömning är att man kommer att fortsätta med en hög nivå av att leverera olika typer av materiel till Ukraina, säger Hultqvist.

Under eftermiddagen sitter sedan Nato-länderna själva vid bordet, bland annat för att tala om hur man kan förstärka sin säkerhet även på längre sikt.

Kring Ukraina finns samtidigt förslag från olika Nato-länder om att införa en flygförbudzon eller rentav sätta in en fredsskapande insats.

Direkt konflikt

Båda åtgärderna kan dock leda till att Nato hamnar i direkt konflikt med Ryssland, något som man hittills velat undvika.

– Nato har ett ansvar att se till att den här krisen inte sprider sig utanför Ukraina, säger generalsekreterare Stoltenberg på väg in till mötet.

Peter Hultqvist varnar samtidigt för att Ryssland kan försöka "tänja gränserna" ännu mer.

– Man måste också vara uppmärksam på att det finns risker för att man från rysk sida inte nöjer sig med att bara föra krig i Ukraina, utan att det också kan hända negativa saker för andra länder, säger försvarsministern i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på väg in till onsdagens försvarsministermöte i Bryssel. Bild: Johanna Geron/AP/TT