KRIGET I UKRAINA

Zelenskyj inbjuden till torsdagens toppmöte

EU (TT:s korrespondent)

Vad är nästa steg för att sätta tryck på Ryssland och hjälpa Ukraina – och sig själva? Nu samlas västvärldens ledare till en tung topptorsdag i Bryssel.

Även Ukrainas Volodymyr Zelenskyj har inbjudits att delta via videolänk.

Det är Nato som har bjudit in den ukrainske presidenten, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"President Zelenskyj har bjudits in för att tala till Natomötet via videolänk. Det kommer att bli ett tillfälle för allierade ledare att direkt höra president Zelenskyj tala om den svåra situation som folket i Ukraina står inför på grund av Rysslands aggression", meddelade en talesperson för Nato på tisdagskvällen.

Det blir ett trippeltoppmöte när Nato, G7 och EU i tur och ordning samlar sig vid sammanträdesborden i Belgiens huvudstad under torsdagen.

Allt har givetvis med Rysslands krig i Ukraina att göra. Än så länge har västvärlden hållit ihop och det markeras nu ytterligare med USA:s president Joe Biden på plats i Bryssel.

– Det är ju inte varje gång som man har en amerikansk president vid bordet. Det kommer att vara det som det handlar om i hög grad, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S) på plats i Bryssel på tisdagen för att förbereda EU:s del av mötet.

USA: Blir ett sanktionspaket

Ytterligare sanktioner lär bli ett tungt ämne. USA har gått före med importstopp för rysk gas och olja vilket lär påpekas när Biden under torsdagskvällen deltar som gäst vid EU-ländernas toppmöte.

Inför Bidens avresa tillkännagav Vita huset också på tisdagskvällen att ett nytt sanktionspaket var att vänta under veckans möte, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Men det är oklart vad sanktionspaketet konkret kommer att innehålla.

Enligt USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan kommer fokus inte endast att ligga på att presentera nya sanktioner.

– Det handlar även om att försäkra sig om att det inte ska finnas någon möjlighet att kunna smita undan de redan befintliga sanktionerna.

Sverige utesluter ingenting

Flera länder i Östeuropa har tryckt på för importstopp för rysk gas och olja, eller för att undanta fler ryska banker från det internationella transaktionssystemet Swift, eller att försvåra för ryska fartyg att använda hamnar i EU.

– Några är ju mycket tydliga med att man vill gå längre när det gäller att kapa så mycket som möjligt av handeln med Ryssland. Andra länder har mer besvär med det, då de är mer beroende av rysk energi, säger Dahlgren.

Sverige har inget emot att gå längre – men räknar inte med enighet kring något femte sanktionspaket redan nu.

– Vi utesluter ingenting utan vi vill gärna gå vidare på sanktionsspåret. Men en förutsättning är att vi kan komma överens. Det krävs ju enhällighet för att gå vidare med beslut, säger EU-ministern.

Pristak på energi?

Internt inom EU väntas energifrågan ta stor plats. Nya framstötar görs från länder i södra Europa som redan före Rysslands krig i Ukraina ville se gemensamma åtgärder mot de höga energipriserna.

Sydländerna, med Spanien i spetsen, trycker på för ett pristak för energin. Länderna i norra Europa är betydligt mer skeptiska till det.

– Vi är beredda att diskutera olika insatser på kort sikt hur man ska kunna göra för att hejda prishöjningarna. Men vi ska vara väldigt noga med att undvika sådant som kan skapa negativa effekter på lång sikt och kan förstöra marknadsförutsättningarna, säger Hans Dahlgren.

Framtidskonferens

På tisdagsmötet hann EU-ministrarna även uppdatera sig om läget i EU:s framtidskonferens, som nu börjar komma in på sluttampen. Tanken var att man med hjälp av möten och diskussioner mellan politiker och vanliga EU-medborgare skulle få ny fläkt och fart i EU-samarbetet. Allt har dock hamnat rejält i skymundan, först på grund av coronapandemin och sedan den ryska krigföringen i Ukraina.

Hans Dahlgren har ändå gott hopp om ett bra resultat när konferensen ska knytas ihop i början av maj.

– Vi ska inte se det som ett misslyckande på det sättet att det inte har kommit fram intressanta förslag. För det har det gjort. Och de har vi nu att ta ställning till när vi nu ska jobba vidare med här i respektive institutioner, säger Dahlgren till TT.

Wiktor Nummelin/TT